Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hudiksvall - Hudiksvalls, Bergsjö och Forssa tingslag - Hudiksvalls extra revir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUDIKSVALLS, BERGSJÖ OCH FORSSA TINGSLAG
Kyrkan i Hudiksvall.
Gustav II Adolf, att staden skulle flyttas till näset
mellan de båda fjärdarna; flyttningen blev
emellertid ej helt genomförd förrän 1640, men innan
dess hade H. hämmats i sin utveckling genom
bottniska handelstvånget*, varigenom staden,
liksom övriga norrländska städer, förlorade sin rätt
till handel på utrikes ort. Även flera eldsvådor
(1670, 1792, 1878 och 1879) hindrade stadens
utveckling. 1721 härjades och brändes hela H.
utom kyrkan av ryssarna. 1672 var arbetet med
kyrkans uppförande avslutat efter att flera gånger
ha måst nedläggas. 1691 härjades den av åskeld
men blev ånyo tagen i bruk 1715 efter en
omfattande ombyggnad, varigenom den i stort sett
fick sitt nuv. utseende; den restaurerades senast
1938. Först med den norrländska
trävaruindustriens uppkomst och järnvägarnas tillkomst blev det
riktig fart i H:s handels- och affärsliv. 1800 hade
staden 1,369 inv., 1850 1,691, 1870 3,241, 1890 4,804,
1910 7,734 och 1930 7,321 inv. 1860 blev en
smalspårig järnväg till Forsa färdig; den ersattes
1888 med statsbanelinjen H.—Ljusdal. 1896
öppnades en smalspårig linje till Bergsjö; dess s. del,
H.—Harmånger, nedlades 1927, då Ostkustbanan,
som sätter H. i direkt förbindelse med Gävle och
Härnösand, övertog trafiken på denna sträcka.
1911 inkorporerades förorterna Ävik (dittills
mu-nicipalsamhälle) och Fridhem i s.v. 1940 levde
38 »/o av befolkningen av industri och hantverk,
37% av handel och samfärdsel, n°/o av allmän
förvaltningstjänst och fria yrken, 4% av jordbruk
med binäringar samt 10% av husligt arbete och
ospecificerad verksamhet. 1946 sysselsatte 33
industriella arbetsställen tillsammans 987 arbetare.
Vid Ävik ligger H:s största industri,
Håstahol-mens sågverk (med hyvleri, trämjöls-, låd-, faner-,
parkett-, trähus- och snickerifabrik), tillhörigt
ab. Iggesunds bruk. Bland industrier märkas f.ö.
bryggeri, tillhörande Hudiksvalls bryggeri-ab.,
bildat 1886 (aktiekapital 180,000 kr), gjuterier och
mekaniska verkstäder, av vilka den största tillhör
Hydrauliska industri-ab. (aktiekapital 100,000 kr),
berömd skidtillverkning, kemisk-tekniska fabriker,
spisbröds- och konfektionsfabrik. Fisket, som
tidigare spelade en framträdande roll i H:s
näringsliv, har gått starkt tillbaka; 1945 funnos blott
30 yrkes- och 12 binäringsfiskare (fångstens
totalvärde 159,691 kr), fördelade på de i den yttre
skärgården befintliga fisklägena Bålsön, Kråkön,
Agö* och Hölick. H:s centrum ligger på näset
mellan Hudiksvallsfjärden och Lillfjärden samt
kring Sundskanalen dem emellan, vilken delvis
kantas av gamla sjöbodar, ö. och s.ö. om kyrkan
ligger den äldsta stadsdelen. Sundsesplanaden
prydes av gruppen ”Modern ungdom” av den
danske skulptören P. Sönnergaard. Storgatan är
H:s affärsgata. På Galgberget i n. finns skidbacke.
Hamnen, som ombyggdes 1932—39, har 730 m kaj
vid 6—1,8 m djup; hamndjupet i övrigt är 12—8
m. Sjöfarten är vanl. stängd av is från mitten av
dec. till slutet av april. 1946 ankommo och
av-gingo 574 fartyg om tillsammans 170,890 nettoton;
i sht utskeppas trävaror och pappersmassa.
Reguljära sjöfartsförbindelser upprätthållas med
Stockholm och norrländska hamnar. H. har högre
allm. lärov., kommunal flickskola och yrkesskola,
teater, rundradiostation och museum (invigt 1937)
med rika saml. av särsk. allmogemöbler,
konsthantverk och måleri. Staden har vidare
länslasarett och epidemisjukhus, tullkammare och
sjömanshus. Vattenverket anlades 1902, elkraftverket
1909. I H. utges tre tidn., ”Hudiksvalls nyheter”,
”Hudiksvallstidn.” och ”V. Hälsinglands tidn.”.
H. tillhör N. Hälsinglands domsaga, Hudiksvalls
n. fögderi samt utgör en förs, i Hudiksvalls och
Idenors pastorat i Sundhede kontrakt av Uppsala
ärkestift. Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1947 551,400 kr och å annan
dyl. fastighet 33,699,300 kr; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å. till
för fysiska personer m.fl. 16,039,100 kr och för
svenska aktiebolag 2,584,850 kr. — Namnet skrevs
1560 till Hoffvidvickzvaldh. Förra leden är det i
sin tur sammansatta Hudvik, säkerligen
uppkommet ur Huvudvik. Staden och den tidigare på
samma ställe belägna byn ha trol. uppkallats efter
läget vid den inre, avsnörda delen av fjärden;
denna har liknats vid ett huvud och sundet, som
förenar den med den yttre fjärden, vid en hals.
Se E. Hellquist, ”Svensk etymologisk ordb.” (3
uppl. 1948, med litt). — Litt: S. Brun, ”H:s
historia” (2 bd, 1932—44). P.;Er.
Hudiksvalls, Bergsjö och Forssa tingslag i N.
Hälsinglands domsaga upphörde med år 1947,
varefter domsagan utgör ett tingslag.
Hudiksvalls extra revir, adress Hudiksvall,
tillhör Gävle-Dala distrikt och omfattar Bergsjö,
Forsa och Delsbo samt del av V. Hälsinglands
tingslag i Gävleborgs län. Areal 1948: statsskogar
13,800 ha, varav 10,204 ha produktiv skogsmark,
övriga allmänna skogar 2,346, resp. 1,748 ha.
Avverkning 1947 28,918 m3 (2,83 m3 pr ha
skogsmark). Medelavverkning 1941—45 2,so m3 pr ha
skogsmark. Reviret är delat i 2 bevakningstrakter.
— 867 —
— 868 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
