Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huddinge - Huddleston, Sisley - Huddunge - Hudeida - Hudemfysem - Hudene - Hudflängning - Hudfärg - Hudförhårdnad - Hudhorn - Hudiksvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUDIKSVALL
över Stockholms omgivningar); c:a 14,2 km2,
därav 13,92 land; 12,476 inv. (1949). Det 1923 bildade
municipalsamhället H. kring kyrkan och
järnvägsstationen hade en areal av 1,35 km2 och s.å.
511 inv. Det nuv. municipalsamhället H. tillkom
l/i 1947 genom sammanslagning av de
dittillsva-rande municipalsamhällena H. (1,153 inv.),
Ful-lersta (2,718 inv.) närmast n.v. därom,
Hörnings-näs villastad (235 inv.) vid sjön Trehörningen
samt Stuvsta (5,070 inv.) och Snättringe (1,923
inv.) i n. H. är Sveriges folkrikaste
municipal-samhälle. I den täml. kuperade och skogiga
terrängen började villabebyggelse av i allm.
anspråkslösare art uppstå i Hörningsnäs redan o.
1904, i H. 1912, i Fullersta och Snättringe 1917
samt i Stuvsta 1918. Av befolkningen inom detta
område levde 1940 51 % av industri och hantverk,
30% av handel och samfärdsel samt 8% av
allmän förvaltningstjänst och fria yrken. Flertalet
ha sin utkomst i huvudstaden; H:s största
industriföretag är ab. Stockholms strumpfabrik,
bildat 1928 under namnet ab. Ilva (aktiekapital
0,7 mkr, 210 arb., årligt tillverkningsvärde 3 mkr).
Bland mindre industrier märkas betonggjuterier,
mekaniska verkstäder och metallvarufabriker. Ett
tidsenligt kommunalhus (med freskomålning av
S. Erixson) uppfördes 1946—49. Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig fastighet 62,022,100 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 29,031,190
kr (1947). P-
Huddleston [hnddstan], S i s 1 e y, engelsk
publicist och författare (f. 1883). H. kom tidigt för
studier till Paris, där han snart blev journalist;
han var 1914—18 korrespondent till ”Daily Mail”,
1921—24 till ”Times”, ledarskribent i ”Christian
Science Monitor” 1919—38. Under Vichy-regimen
blev H. fransk medborgare. H. har delat sitt
intresse mellan utrikespolitik och konst och
litteratur. Han har publicerat en rad arbeten över
samtida politiska personligheter och problem, ss.
”Poincaré” (1924), ”France and the French”
(1925), ”Peace-making in Paris” (1929), ”War
unless ...” (1933; sv. övers. 1934), ”In my time: an
observer’s record of war and peace” (1938),
”Lettre ä un ami franqais” (1943) och ”Le mythe
de la liberté” (s.å.), samt en rad böcker med
minnen och iakttagelser från livet i Paris, främst i
konstnärskretsar, ss. ”In and about Paris” (1927),
”Artides de Paris” (1928), ”Bohemian, literary
and social life in Paris” (1928) och ”Back to
Montparnasse” (1931). E.
Huddunge, socken i Våla hd i v. Uppland,
Västmanlands län, och pastorat i Fjärdhundra
kontrakt av Uppsala ärkestift, n.ö. om Sala;
118,44 km2, därav 115,04 land; 965 inv. (1949; 8
inv. pr km2). Kring Vreta- el. Harboån (till
Tämnaren) är odlad bygd, f.ö. jämna skogs- och
kärrmarker. Åkern utgör 17% av landarealen,
skogsmarken 61 °/o. Tegel- och kalkbruk. En
runsten finns. Kyrkan med lanterninförsett torn
och långhus med tunnvalv av trä byggdes 1799
—1800. Då revs den lilla 1300-talskyrkan, varav
resterna utgrävdes och konserverades 1930—34. —
Namnet, som är givet efter kyrkbyn, skrevs på
1200-talet de parochia huddunge (avskrift 1344),
senare även utan h-, äldst De vddunge 1312.
Kyrkan och byn äro belägna på landtungor, och i så
SU 13. — 865 —
28 — Red. avsl. 22/s 49.
fall vore namnet en avledning till udde (jfr
Huddinge). De gamla formerna med h- samt de nutida
dialektala förhållandena göra dock denna tolkning
oviss. Se C. I. Ståhle, ”Studier över de svenska
ortnamnen på -inge” (1946), sid. 250 f. — Litt.:
A. Johansson, ”Från 1800-talets H.” (1940); A.
östlund, ”H. kyrka 1797—1949” (1949). P.;Er.
Hudeida, stad i Jemen, se Hudaida.
Hudemfysem, se Emfysem.
Hudene, socken i Gäsene hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i S. Björke, Vesene,
Grude, Jällby och Hudene pastorat i Kullings
kontrakt av Skara stift, ö. om Herrljunga; 48,20
km2, därav 48,02 land; 1,000 inv. (1949). H. har
bygd kring Nossan och omfattar en del av
Eds-märens kronopark. Åkern utgör 17 °/o av
landarealen, skogsmarken 66 %. I stationssamhället
Fåglavik (319 inv. 1945) vid v. stambanan
ligga ab. Fåglaviks glasbruk (aktiekapital 300,000
kr, 130 arb.) och Gäsene härads friluftsmuseum.
En bautasten står vid Fägred, och
järnåldersgra-var finnas flerstädes. Kyrkan är byggd 1929 med
användande av muren till den 1927 nedbrunna
kyrkan, som var från 1856. Kapellet i Fåglavik
byggdes 1894. — Namnet, givet efter kyrkbyn,
skrevs 1347 Hudyni. Senare leden är vin(j),
betesmark. Förra leden är trol. hud i oviss bet.;
man har gissat på ”skjul” (för kreatur), utgående
från ordets grundbet. ”betäckning” (se I.
Lundahl, ”Falbygdens by- och gårdnamn”, 1927,
sid. 13). I.Mg;Er.
Hudflängning, se Spöstraff.
Hudfärg, se Hud, sp. 862.
Hudförhårdnad, genom ökad hornbildning i
hudens ytterlager uppkommen förhårdnad (se
Hud-valk och Hyperkeratos).
Hudhorn, med., se Hyperkeratos.
Hudiksvall, stad i n. Hälsingland, Gävleborgs
län, kring inre delen av Hudiksvallsfjärden; 21,07
km2, därav 21,35 land, varav 7% upptagas av åker,
51 °/o av skogsmark och återstoden av övrig mark,
inkl, tomtmark; 8,411 inv. (1949). Upprinnelsen
till H. är att söka i en av de många ”hamnar” vid
Bottniska vikens kuster, vilka i äldre tider, när
Gävle var Norrlands enda stad, bedrevo mer el.
mindre olaglig handel mellan landsbygdens
befolkning och sjöfarande (även utländska) köpmän. Enl.
då gällande lag fick handel utövas endast av
skattepliktiga köpmän i köpstäderna. Detta påbud
kunde i längden svårligen upprätthållas för Norrlands
vidkommande, där avstånden till Gävle voro så
stora. Småningom insåg man, att enda sättet att
normalt reglera den norrländska handeln och
genomföra förbudet mot s.k. landsköp var
grundläggandet av nya städer. Trots ihärdigt motstånd
från befolkningens sida påbjöd Johan III
anläggandet av en stad vid Hornån nära dess utlopp
i Hudviken (Lillfjärden), där vägarna från det
inre av landet tillstötte kustlandsvägen.
Privilegierna utfärdades 1582. H. är Norrlands näst
äldsta stad. Emellertid hade den nya staden fått
ett ganska olämpligt läge, ty det smala sundet
mellan Hudiksvallsfjärden och Lillfjärden
uppgrundades genom landhöjningen alltmer och
till-lät endast smärre fartyg att passera. 1622 befallde
— 866 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
