Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hudson, Henry - Hudson, Thomas - Hudson, William Henry - Hudson, Robert - Hudson, Stephen (Sidney Schiff) - Hudson Bay, Hudsonviken - Hudsonbaykompaniet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUDSONBAYKOMPANIET
man föreställt sig. — Litt: Biogr. av L. Powys
(1927). H.Rr.
Hudson [hudsn], Thomas, engelsk
porträttmålare (1701—79), elev av J. Richardson d.ä.,
blev efter dennes död (1745) för en tid en av
porträttmålarna på modet. H. var 1741—43
lärare till Josuah Reynolds, vars framgångar
småningom kommo att betydligt minska H:s
popularitet. H. gjorde 1748 en resa till Holland och
Belgien och besökte 1752 Italien. H:s porträtt
utmärkas av stor porträttlikhet och ett noggrant
återgivande av klädedräktens stoffer och
detaljer. Som hans huvudarbete räknas ett porträtt
av två hertigar av Marlborough jämte deras
familjer (Blenheim Castle). I.Sv.
Hudson [hndsn], William Henry, engelsk
författare (1841—1922). H. föddes av
amerikanska föräldrar med engelskt och iriskt påbrå
på faderns sida på en ranch utanför Buenos
Aires och fick sin uppfostran i Argentina.
Genom resor och vandringar blev H., som tidigt
visade intresse för naturen, förtrogen med den
sydamerikanska kontinentens fauna och flora. 29
år gammal kom han till London, där han,
bortsett från resor och vandringar i landsorten,
bodde under resten av sitt liv. Kontakten med
engelsk natur och engelsk litterär tradition
väckte till liv författaren i honom. Han debuterade,
utan framgång, 1885 med ”The purple land”
(sv. övers. 1924), en romantisk berättelse från
Argentina, publicerade 1887 den utopiska
berättelsen ”A crystal age” och gav sedan ut en rad
böcker, där han utnyttjade sina minnen från
Sydamerika, de naturbeskrivande essäerna ”The
naturalist in Plata” (1892) och ”Idle days in
Patagonia” (1893), novellsaml. ”El ombü” (1902;
sv. övers. ”1 ombüträdets skugga”, 1922) och
romanen ”Green mansions” (1904; sv. övers.
1923). Med denna produktion gav H. ett starkt
personligt hållet tillskott till den exotism i
engelsk litteratur kring sekelskiftet 1900, som hade
ett par andra betydande företrädare i Lafcadio
Hearn och Joseph Conrad. H:s övriga
produktion bestod huvudsaki. av essäer om engelsk
natur, främst fågellivet, vari han fällt in
betraktelser över vad han sett och känt, ss. ”Birds
in London” (1898), ”Nature in Downland” (1900),
”Birds and man” (1901), ”Hampshire days” (1903),
”The land’s end” (1908), ”Afoot in England”
(1909), ”A shepherd’s life” (1910), ”Adventures
among birds” (1913; sv. övers. ”1 fåglarnas
rike”, 1926), ”Birds in town and village” (1919),
”The book of a naturalist” (s.å.) och ”A
tra-veller in little things” (1921). ”Far away and
long ago” (1918; sv. övers. 1925) är en
själv-biogr. ”A hind in Richmond Park” (1922), H:s
sista verk, innehåller betraktelser över
människolivet, naturen och konsten. Som
naturskildrare räknas H. i engelsk litteratur som klassisk,
som stilkonstnär som en av de yppersta. Efter
hans död utkommo ”A H. anthology” (1924)
och ”Letters from W. H. H. to Edward Garnett”
(1925). — Litt.: M. Roberts, ”W. H. H.” (1924);
R. Hamilton, ”W. H. H.” (1946); F. Liandrat, ”W.
H. H., naturaliste. Sa vie et son æuvre” (s.å.). E.
Hudson [hndsn], Robert Spear, brittisk
politiker (f. 1886). H. var i diplomattjänst 1911
—23. Han har sedan 1924 med undantag av åren
1929—30 varit konservativ led. av underhuset;
Han var 1931—35 parlamentssekr. till
arbetsministern, 1935—36 pensionsminister, 1936—37
par-lamentssekr. till hälsovårdsministern och 1937—
40 minister för utrikeshandeln. April—maj sistn.
år var han sjöfartsminister och därefter till juli
1945 minister för jordbruk och fiske. Han är
ordf, i högerpartiets jordbrukskommitté. S.Br.
Hudson [hndsn], Stephen, pseud. för
Sidney Schiff, engelsk författare. H., .som
strängt höll på sin anonymitet och vars data
icke heller kunnat fastställas, var rik, fint
bildad, en förnäm konstkännare och ivrig
konstsamlare, nära vän med Marcel Proust, som
han översatte till eng., och Katherine Mansfield.
Han debuterade 1916 med en saml. short stories,
”War time silhouettes”, och skapade sig en
beaktad ställning med en serie romaner, som höra nära
samman, ”Richard Kurt” (1919), ”Elinor
Colhou-se” (1921), ”Prince Hempseed” (1923), ”Tony”
(1924), ”Myrtle” (1925), ”Richard, Myrtle and I”
(1926) och ”The other side” (1937); de tre första
jämte en del av ”Myrtle” förenades till ett verk,
”A true story”, som i en ny uppl. 1937 även
upptog ”The other side” och dessutom innehöll en
nyskriven avslutning. Denna romanserie, som
delvis är avfattad i jagform liksom Prousts och som
i fråga om kompositionen är påverkad av J. Joyce,
har till huvudperson en ung man ur
engelskösterrikisk finansmiljö, som misslyckats i livet
på gr. av för stark moderfixering. Handlingen
utspelas i Europa och Amerika under decennierna
före och efter sekelskiftet 1900. H., som var en
inträngande psykolog, skarp sedeskildrare och
målmedveten artist, har under senare tid mer och
mer blivit beaktad av kritik och publik. E.
Hudson Bay [hedsn’ béi’], Hudson vik en,
in-hav i Canada. H. har en areal av c:a 1,2 mill. km2
men är mycket grund: största uppmätta djup
endast 228 m. Genom sin s. utbuktning James Bay
når H. ned till 510 n.br. James Bay är så grund,
att endast en relativt smal ränna i mitten tillåter
fartyg gå fram till mynningen av Moose River.
Till H. avvattnas 40 °/o av Canadas hela areal el.
o. 3,8 mill. km2. På gr. av ishinder är H. öppen
för sjöfart endast från mitten av juni till slutet av
okt. H. står genom Hudson Strait
(Hudsonsundet) mellan Labrador och Baffins land i
förbindelse med Atlanten. H. har uppkallats efter H.
Hudson. J.C.
Hudsonbaykompaniet [hedsnbéi’-], ett av prins
Rupert m.fl. grundat pälshandelsbolag, fick 1670
av Karl II av England suveränitet och
handelsmonopol över det s.k. Ruperts land, enorma
landområden kring Hudson Bay i Nordamerika.
Sedan Canada blivit brittiskt, trängde
medtävlare upp v. om Stora sjöarna, särsk.
representanter för det 1779 av montrealköpmän bildade
North-West Company (i vars tjänst Alexander
Mackenzie befann sig). En häftig och ofta
blodig kamp fördes i Nordvästterritoriet mellan de
bägge bolagen, tills de förenades 1821, varefter
H. fick faktiskt envälde över hela n. delen av
kontinenten och spelade en framträdande roll i
gränstvisterna mellan England och USA (se
Oregonfrågan). Handelsmonopolet i västern ut-
— 873 —
— 874 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
