Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hudsjukdomar (dermatoser) - Hudskelett - Hudskleros - Hudson, Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUDSKELETT
uppfattning gällde det näml, en i organismen
försiggående sjuklig process, som på sin höjdpunkt
så att säga ”slog ut i blom” på huden. De
vanligaste typerna av enkla utslag äro följ, i) M a k
u-1 ö s a, röda, svagt upphöjda fläckar, orsakade av
blodöverfyllnad i papillar- och ytliga
coriumkapil-lärer; mindre, lins- till ettöresstora: roseol*;
större: erytem*. 2) Pur’pura*, hudblödningar. 3) P
a-p u 1 ö s a, smärre, lins- till hampfröstora knottror
av olika byggnad, utgjutning och infiltration i
slemlagret (ex. tidigt stadium i lichen, eksem,
psoriasis), nybildning i corium (ex. syfilis, lupus).
4) Urtica’ria, nässelutslag*. 5) Blåsformiga,
mindre, högst linsstora blåsor (jfr Dermatit):
vesi-kulärt utslag (ex. eksem, miliaria); större blåsor:
bullöst (ex. pemphigus*), serös utgjutning från
pa-pillarkärlen, som ställvis ansamlats mellan
cellerna i slemlagret och lyft upp hornlagret ovanpå.
6) Pustulösa, varblåsor, ytliga inom
epider-mis (ex. impetigo), djupare ned i corium (ex.
smittkoppor). — Genom sekundära förändringar uppstå
1) exkoriationer*, ytlig avrivning vid klåda;
2) r a g a d e r* och f i s s u r e r, djupare ned i
corium nående sprickor genom dragning och
tänj-ning av underliggande muskulatur vid minskad
elasticitet och sprödhet i huden; 3) pulcus (rötsår),
ned i corium nående substansförlust vid på gr. av
lokala (infektion) el. allmänna (kraftnedsättning)
orsaker hämmad vävnadsåterbildning. 4) s k v
a-m ö s a utslag el. fjällning*; 5) krustor
(skorpor, ruvor), intorkning av innehåll i blåsor el.
pustlar; 6) cica’trix, ärr*; 7) pigmentering
(se Melanom). Som sekundära måste dessutom
räknas a t r o f i och s k 1 e r o s i anslutning till
inflammatoriska el. vanl. medfödda
näringsrubb-ningar i huden, vilka medfört tillbakabildning,
resp, förtätning av bindvävsfibrillerna i corium.
— Nu skildrade primära och sekundära
efflore-scenser kunna uppträda enstaka, mer el. mindre
oregelbundet strödda el. i tätare anhopningar, resp,
vid kombination av olika former som s.k. p o 1
y-m o r f a utslag. Så bildade karakteristiska utslag
utgöra dock ej alltid självständiga
sjukdomsen-heter utan kunna ha olika orsaker, liksom också
en och samma sjukdom kan ge upphov till
olikartade utslag. Orsakerna till h. äro emellertid ännu
otillräckligt kända, och många h. kunna därför
endast morfologiskt avgränsas. Kända orsaker
äro: 1) direkt på huden verkande yttre
skadligheter, ss. bakterier (ros, varinfektioner; se
Pyo-dermi), parasitsvampar (se Dermatomykoser),
djurparasiter (lus, skabb), köld och värme (se
För-frysning och Brännskada), solljus-, ultraviolett,
röntgen- och radiumbestrålning (se även Fräknar,
Ljusbehandling och Radiodermit), kemiska
inverkningar (terpentin, crotonolja, lut, många
yrkeshud-sjukdomar); 2) i blodet cirkulerande ”giftiga”
ämnen, så vid de vanliga utslagssjukdomarna
(mässling, scharlakansfeber, vattenkoppor m.fl.), hos
vissa personer efter bestämda medikament el.
födoämnen på gr. av idiosynkrasi* el. allergi*. Väl
avgränsade h. utgöra också nybildningarna, godartade (ex.
födelsemärke*, hyperkeratos*) såväl som
elakartade (ex. hudkräfta; se Kräftsjukdomar). För h:s
säkra särskiljande och behandling erfordras långvarig
erfarenhet och vana. — Jfr Dermatolysis, Emfysem,
Furunkulos, Hudtuberkulos och Mjältbrand. —
Litt.: B. Tarras-Wahlberg, ”Huden och dess
sjukdomar” (1945). afK.
Hudskelett, i huden hos vissa djur
förekommande förtjockade och hårda partier, som dels giva
skydd åt underliggande mjuka vävnader, dels
tjäna till fäste för muskler. H., som stundom kan
vara synnerligen kraftigt utbildat, består av kitin
el. i vävnaden inlagrad kalk och bildas ant., ss.
korallernas skelettbildningar, blötdjurens skal och
insekternas kitinpansar, av överhuden (se
Kutiku-la) el., ss. tagghudingarnas kalkplattor, fiskarnas
fjäll, sköldpaddornas och krokodilernas pansar, av
läderhuden. Stundom förbinder sig h. med det
inre skelettet, som fallet är hos sköldpaddorna.
Jfr Hudpansar. H.Bn.
Hudskleros, se Hudsjukdomar.
Hudson [hndsn], Henry, engelsk
upptäcktsresande (o. 1550—1611). H. företog inalles fyra
expeditioner, allt i avsikt
att på en nordlig väg
söka uppnå
förbindelse med Östasien.
Under den första, 1607,
försökte han lägga
vägen över nordpolen,
följde Grönlands
östkust till 73° lat. och
därefter isbarriären till
Spetsbergen, där isen
dock på 8o°23’
tvingade honom att vända.
Vid den andra resan,
1608, återupptog H. de
försök, som tidigare
gjorts att finna en nordostpassage. Han
framträngde till Novaja Zemlja. Här sökte han först
bana sig väg mellan Novaja Zemlja och
Spetsbergen och, då detta misslyckades, att forcera
isen förbi Vajgatjön men hade ingen framgång.
Under den tredje resan, 1609, som företogs i
holländsk tjänst, ämnade H. åter försöka vägen förbi
Vajgatj, men vid Novaja Zemlja vägrade
besättningen att fortsätta, varför man vände. Resan
gick därefter över Atlanten till Nova Scotias kust
och efter en avstickare söderut till 350 lat. åter
mot n., varvid kusten mellan Chesapeak Bay och
Delaware undersöktes. Det som nu lockade var
den gamla tanken på att finna ett sund genom
den nordamerikanska kontinenten. H. började
därför segla uppför Hudson River och nådde fram
till platsen för nuv. Albany, varefter han
återvände. 1610 avseglade han åter, nu tillbaka i
engelsk tjänst, för att på allvar söka efter en
nordvästpassage. Därunder trängde han genom
Hudson Strait och in i Hudson Bay, undersökte
kusterna och övervintrade där. Följande vår
upp-stodo stridigheter med besättningen, varunder H.
fängslades och jämte åtta man, däribland hans
son, utsattes i en liten båt och omkommo. En
ömklig rest av expeditionen nådde åter England.
Efter H. ha uppkallats Hudson River, Hudson
Strait och Hudson Bay. H. har dock icke
upptäckt någondera av dessa, men hans förtjänst är,
att han prövade alla de vägar norrut, över vilka
man på hans tid ansåg det vara möjligt att uppnå
förbindelse med Kina och Indien, och visade också,
att uppgiften erbjöd vida större svårigheter än
— 871 —
— 872 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
