Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hué - Huebner, Clarence - Hueffer, Ford Madox - Huelsen, Christian - Huelva - Huemul - Huerta - Huerta, Victoriano - Huesca - Huet, Pierre Daniel - Huet, Coenraad Busken - Hufeland, Christoph Wilhelm - Hufnagelschrift, hästskosömsnotering - al-Hufuf, el-Hofuf, Hofuf - Hfvudstadsbladet - Hugenberg, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUGENBERG
stranden de inföddas kvarter med kungl. palats,
citadell, tempel och regeringsbyggnader.
Huebner, C 1 a r e n c e, amerikansk militär (f.
1888), officer vid inf. 1916, generalmajor 1943,
generallöjtnant 1945. H. var chef för i:a div.
i Normandie och Frankrike 1944 och blev i
början av 1945 chef för 5:e armékåren. H.
blev senare ställföreträdare och stabschef åt
general L. Clay, som var USA:s
Tysklands-gu-vernör och befälhavare för de amerikanska
trupperna i Europa, samt efterträdde Clay på denna
post i maj 1949.
Hueffer [heff’a], Ford Madox, författare,
se Ford, F. M.
Huelsen, Christian, arkeolog, se Hülsen.
Huelva [Qä’lQa]. 1) Provins i s.v. Spanien, vid
gränsen till Portugal; 10,118 km2; 375,180 inv.
(1940). Betydande kopparmalmsförekomster, bl.a.
vid Minas de Riotinto.
2) Huvudstad i H.i) vid Odiels
mynnings-tratt; 56,427 inv. (1940). H. har goda
järnvägsförbindelser med inlandet och utmärkt hamn, över
vilken prov:s malmexport går.
Huemul [oemo’l], art av släktet gaffelhjortar*.
Huerta [pä’rta], plur. huertas (spa., frukt- el.
köksträdgård), benämning på konstbevattnade,
intensivt odlade slättområden i Spanien.
Huerta [oä’rta], Victoriano, mexikansk
militär och statsman (1854—fullblodsindian.
H. var en dugande officer och blev general under
Diaz, slöt sig 1911 till Madero, anförde dennes
armé mot olika upprorsmän men gjorde i febr.
1913 själv revolution och regerade, sedan Madero
dödats, som provisorisk president till mitten av
juli 1914. H:s faktiska diktatur blev officiell,
sedan han i okt. 1913 rensat deputeradekammaren
och häktat no deputerade; hans regering med
ståndrätt och terror var stramt reaktionär, det
feodala Mexicos sista stora kraftutveckling.
President Wilsons avoghet undergrävde H:s
ställning, och då till oppositionen inom landet också
kom en öppen konflikt med USA, måste han
avgå. P.Dhl.
Huesca [oä’ska]. 1) Provins i n. Spanien; 15,149
km2, 247,135 inv. (1940). H. sträcker sig från
Cen-tralpyrenéernas kam över dessas förkedjor ned till
den fruktbara slätten i s. Odling endast i
floddalar och konstbevattnade områden.
2) Huvudstad i H.i); 17,730 inv. (1940). Bland
den ålderdomliga stadens byggnader märkas
kyrkan San Pedro i romansk stil, med mittskeppet
täckt av tunnvalv, och katedralen (färdig 1515),
som visar gotisk stil; dess högaltare har
alabasterreliefer av D. Förment (o. 1530), ett av Spaniens
första och bästa renässansarbeten. — Se bild 13 å
pl. vid Europa.
Huet [üä], Pierre Daniel, fransk lärd
(1630—1721), biskop i Soissons 1689, i Avranches
1691, föranstaltade som lärare för dauphin jämte
Bossuet textuppl. Ad usum Delphini (se Ad usum).
Bland H:s skrifter märkas ”Censura philosophiae
cartesianae” (1689, stridsskrift mot Descartes),
”Histoire du commerce et de la navigation des
anciens” (1716) samt ”Traité philosophique de la
faiblesse de 1’esprit humain” (postumt utg. 1723,
en systematisk framställning av skepticismen). —
H. företog 1652 en färd till Norden tills, med den
reformerte teologen S. Bochart, som inbjudits till
Stockholm av drottning Kristina. Under resan
besökte H. bl.a. Ven, varifrån han i sin självbiogr.,
”Commentarius de rebus ad eum pertinentibus”
(1718), lämnade en märklig skildring. — Litt.:
C. Bartholmess, ”H.” (1850); L. Daae, ”P. D.
H:s Reise i Norden” (1872); D. Aubry, ”P. D. H.”
(1943, med utdrag i övers, ur H:s verk). W.N.
Huet [üä], Paul, fransk målare och grafiker
(1803—69). En romantisk naturuppfattning, som
befruktats av studieresor i Normandie och Holland,
utgör grundtonen i H:s konst. Men dessutom gör
sig ett starkt naturalistiskt drag gällande, som
jämte landskapets stämningsvärden gör honom till
Duprés och Th. Rousseaus förelöpare. Som
grafiker utgav H. serier av raderade och litograferade
landskap med sparsamt figurstaffage.
Huet [hy’øt], Coenraad Busken, holländsk
författare (1826—86), verkade som litterär kritiker
i tidskr. ”De Gids”, senare som journalist i
Ba-tavia, i Paris o.s.v. H:s kritiker utmärka sig för
spirituell form och skoningslös satir. Han skrev
även romanen ”Lidewyde” (1868), som väckte stort
uppseende.
Hufeland [ho’følant], Ch ris t oph
Wilhelm, tysk läkare (1762—1836), prof, i Jena 1793,
i Berlin 1810, utgav bl.a. från 1795 tidskr.
”Journal der praktischen Arzneikunde” (”H:s Journal”)
samt agiterade starkt för införandet av den
jen-nerska vaccinationen i Tyskland. H. utg. även ett
populärt arbete ”Die Kunst das menschliche Leben
zu verlängern” (1796; sv. övers. 1797, ny uppl. 1946).
Hufnagelschrift [ho’f-] (ty.),
hästskosöms-n o te ring, mus., se Neumer.
al-Hufuf [-fo’f], e 1-H ofuf, Hofuf, stad i
landskapet al-Hasa*, ö. Arabien.
Hufvudstadsbladet, daglig svensk
morgontidning i Helsingfors. H. grundades 1864 av August
Schauman som ett politiskt färglöst nyhets- och
annonsorgan, vann med tiden stor spridning och
blev landets främsta annonsorgan för att numera
utgöra den största och den dominerande
svenska tidn. i Finland. H. inköptes 1885 av Arthur
Frenckell, under vars ledning utvecklingen fick
fart, icke minst sedan Torsten Sevonius 1888
anställts som redaktionssekr., i vilken egenskap
han verkade till sin död 1923. Frenckell
ombil-dade företaget till ab. 1892 och sålde det 1920
till ett nytt bolag, där dr Amos Anderson var
styrelseordf. till 1945. Tekniskt har H. gått i
spetsen för utvecklingen på området i Finland,
erhöll 1896 landets första rotationspress och
inflyttade 1927 i ett för ändamålet byggt, modernt
inrättat hus. Enl. sina traditioner har H. i allm.
undvikit ett prononcerat, personligt
ställningstagande i politiken, men de krav, vilka ställts på
tidn. som det ledande svenska organet alltsedan
den politiskt inflytelserika ”Nya Pressen”s
indragning (1900), har tidn. motsvarat genom ett
konsekvent förfäktande av svenskhetens
intressen i Finland och en måttfull, snarast
högerbetonad hållning i övriga politiska frågor. Sedan
1927 utkommer H. även i en billig s.k. landsuppl.
Företaget sysselsätter o. 290 fast anställda. H:s
uppl. uppgår till o. 75,000 ex. (1949). [H.SmlE.Ed.
Hugenberg [ho’ganbärk], Alfred, tysk
politiker (f. 1865), dr phil. 1888, gick först i preus-
— 877 —
— 878 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
