Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hulterstad (Kalmar län) - Hulterstad (Östergötland) - Hultgren, Ernst Olof - Hultgren, Axel - Hultgren, Gunnar - Hulth, Markus - Hulthén, Erik - Hulthén, Hans - Hulthén, Lamek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HULTHÉN
pastorat i Ölands s. kontrakt av Växjö stift, pä
s. delen av Ölands östkust; 53,42 km2, allt land;
602 inv. (1949; ii inv. pr km2). Socknen är
skoglös och upptages till större del av alvar;
åkern utgör 24% av arealen, ängen 19%. Bland
fornminnen märkes den väl bevarade Triberga
bygdeborg, en oval 43 X 60 m; fem runstenar
finnas vid kyrkan. Denna byggdes 1802—03
utom tornet, som är medeltida. Den gamla
kyrkan var en treskeppig pelarbasilika från
1100-talets mitt. — Namnet, övertaget från kyrkbyn,
skrevs 1285 Hulterstadhum (dat.). Det har
ansetts innehålla mansnamnet Hult ger- senare leden
är plur. stadhir, ställe, gård, till stadh, plats (se Hj.
Lindroth i ”S. Kalmar län”, 2, 1926, sid. 14). P.;Er.
Hulterstad, gods inom Mjölby stad, i
Svartåns dal 4 km s. om stadens centrum, omfattar
1,228 ha, därav 275 åker, med ett taxeringsvärde
av 792,700 kr. Huvudbyggnaden av sten i två
våningar är från 1832. H. har tillhört Skänninge
kloster, köptes 1652 av presidenten A.
Gylden-klou, tillföll senare generalen J. Burensköld och
införlivades 1726 med det burensköldska
fideikommisset. Redan under senare delen av
1700-talet utbrutet därifrån tillhör H. sedan dess
ätten Ehrenkrona. Nuv. innehavare äro friherre E.
Ehrenkrona m.fl. — Namnet, som 1441 skrevs i
Hulterstad(h)um, innehåller gen. av mansnamnet
Hultger samt plur. stadhir, ställe, gård, till stadh,
plats (jfr Hj. Lindroth i ”S. Kalmar län”, 2,
1926, sid. 14). [Th.P.]P.;Er.
Hultgren, Ernst Olof, läkare (1866—1922),
med. lic. 1899, överläkare vid Stockholms sjukhem
1900, med. hedersdr vid Karolinska inst. 1910, känd
för sina värdefulla näringsfysiologiska arbeten.
Hultgren, Axel Gustaf Emanuel, metallograf
(f. 16/ii 1886), bergsingenjörsexamen vid
Tekniska högsk. 1908, anställd vid Axeltorps
kaolin-bruk 1908, assistent vid Tekniska högsk:s
mate-rialprovningsanstalt 1911, laboratoriechef vid ab.
Svenska kullagerfabriken 1915, överingenjör för
metallurgiska avd. där 1918,
undersökningsingen-jör vid Söderfors bruk 1926, konsulterande
metallograf i Stockholm
1932, speciallärare i
metallografi vid
Tekniska högsk. 1934,
prof, i samma ämne
1937- Led. av
Ingen-jörsvetenskapsakad.
1930, Vetenskapsakad.
1945. H. har
publicerat ett stort antal
uppsatser i
metallografis-ka ämnen. Hans
banbrytande arbeten betr,
otätat stål (tills, med
G. Phragmén) ha
vunnit stor
internatio
nell uppmärksamhet liksom hans studier ang.
stålets omvandlingsstrukturer vid härdning och ang.
slagginneslutningar i stål. H. erhöll 1940
Jern-kontorets Rinmanmedalj. [IS.lLHr.
Hultgren, Gunnar Axel Engelbrekt, teolog
(f. 19/2 1902), teol. dr i Uppsala 1940. Efter
olika prästerliga förordnanden blev H.
kyrkoherde i Björklinge 1934, doc. i systematisk teo-
Erik W. Hulthén.
logi i Uppsala 1940 och domprost i Härnösand
s.å. samt biskop i Visby 1947; led. av
kyrkomötet 1941 och 1946 samt av 1944 års
kyrko-mötessakkunniga. Bland hans skrifter märkes
”Det evangeliska kärleksbudet hos Augustinus”
(dr-avh., 1939).
Hulth, Johan Markus, biblioteksman (1865
—1928), fil. dr i Uppsala 1899, lidénsk amanuens
vid univ.-bibl. där
1900, i:e bibliotekarie
1905, överbibliotekarie
1918; ordf, i Sveriges
allmänna bibi.-för-
ening 1915—19. Bland
H:s skrifter märkas
ett flertal
förtjänstfulla bibliogr., bl.a.
”Swedish Spitzbergen
bibliography” (1909),
”Swedish arctic and
antarctic explorations
1758—1910” (1910)
samt framför allt den
brett anlagda men
tyvärr oavslutade ”Bibliographia Linnaeana”, 1
(1907). W.N.
Hulthén, Erik Wilhelm, fysiker (f. 19/g 1891),
fil. lic. i Lund 1923, fil. dr där s.å., doc. vid Lunds
univ. 1924, utnämndes efter studier vid Ann Arbor
i USA 1925—26 och
vid Bohrs inst. i
Köpenhamn 1927—28 till
prof, i fysik vid
Stockholms högsk. 1928. H.
har jämte
medarbetare utfört synnerligen
värdefulla arbeten
över olika ämnens
bandspektra.
Hulthén, Hans
Uno Arthur,
industrimän (f. 8/5 1902),
praktiserade efter 1924
avlagd examen vid
Handelshögsk. bl.a.
vid Lessebo och
Klippans pappersbruk, var
exportchef hos ab. Grubbens & co., Stockholm,
1927—31, disponent vid Alstermo bruks ab.,
Älg-hult, 1931—42 och är sedan 1942 disponent vid
ab. Papyrus, Mölndal. H. blev 1948 v. ordf, i
styrelsen för Sveriges pappersbruksförbund.
Hulthén, L a m e k, teoretisk fysiker (f. W12
1909), fil. lic. i Stockholm 1935, fil. dr där 1939
(”Über das Austauschproblem eines Kristalles”),
doc. i mekanik och matematisk fysik vid
Stockholms högsk. 1938. H. var 1935—38 assistent vid
Vetenskapsakad:s Nobelinst. och 1935—39
assistent vid Kungl. tekniska högsk. Han blev 1939
doc. vid Lunds univ. och 1947 forskarstipendiat
där; prof, i matematik vid Kungl. tekniska högsk.
1949. H. har arbetat hos prof. Kramers i Leiden
och vid flera tillfällen vid prof. Bohrs inst. i
Köpenhamn. H. har behandlat viktiga problem inom
kvantummekaniken; framför allt har han givit
betydelsefulla bidrag till mesonteoriens
utveckling. Re.
— 905 —
— 906 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
