Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hult, 1. Alrik - Hult, 2. Phillips - Hult, Olof - Hult, Jöran - Hult, Ragnar - Hultabodaö - Hultaby, Hultabodaö - Hultafors - Hultbräken - Hult-De Geer, Ebba - Hultén, Eric - Hultén, Olle - Hultenberg, Hugo - Hulterstad (Kalmar län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HULT
celsior 1891—94,
anställd vid ab.
Centra-tor 1896—1903,
disponent vid ab.
Pumpseparator i
Stockholm 1903 samt
konsulterande ingenjör
där 1907—20. H. var
1907—12 chef för ab.
Archimedes;
styrelseled. i företaget till
1941. H. var en av
initiativtagarna till
Svenska
uppfinnareföreningen och var
dess ordf. 1920—37. — Tills, med brodern,
ingenjör Oscar Walfrid H. (1863—1937),
överingenjör och konstruktör vid ab. Archimedes
till 1930, har han gjort ett flertal
uppfinningar, t.ex. bröderna Hults rotationsångmaskin,
cen-tratorväxeln, archimedesmotorn m.fl. A.Lg.
2) Wendel Phillips Adalrik H., den föreg:s
son, jurist (f. 21/e 1895), jur. kand. 1920, jur. dr
1930, doc. i speciell privaträtt 1927, i civilrätt 1933,
allt vid Stockholms högsk., prof, i civilrätt med
internationell privaträtt i Uppsala 1939. H. har
utg. ”Bidrag till läran om försäkring av tredje
mans intresse” (1927), ”Om kommissionärsavtalet”
(1936), ”Föreläsningar över försäkringsavtalslagen”
(s.å).
Hult, Olof Torgny, läkare (f. 2/i2 1868), med.
lic. i Stockholm 1899, med. dr 1914
(”Forsch-ungen über das Auftreten des Typhus recurrens
in Schweden”), doc. i epidemiografi vid
Karolinska inst. 1916, i medicinens historia 1924—40,
livmedikus 1921, prof:s titel 1934. H. har utg.
ett stort antal arbeten, huvudsaki. i medicinens
historia.
Hult, Nils Edvard J ö r a n, fiskeriman (f. 27/e
1909), fil. lic. 1936, fil. dr i Uppsala 1941 (”On
the softbottom isopods of the Skager Rak”).
H. var fiskeriassistent i Lantbruksstyrelsen 1942
—43, fiskeriintendent i Nedre n. distriktet 1943
—48 och blev sistn. år överdir. och chef för den
nyinrättade Fiskeristyrelsen med Statens
fiskeri-försök. H. var fiskeribiolog i
vandringsfiskutred-ningen 1945—48 och har, utom gradual-avh., utg.
skrifter rörande fiskerifrågor.
Hult, Ragnar, finländsk botanist (1857—99),
doc. i växtgeografi vid Helsingfors univ. och 1890
i geografi. H:s förnämsta arbeten falla inom
växtgeografien, där han införde det
utvecklingshisto-riska elementet, verkade banbrytande genom sin
metod att undersöka växtsamhällen kvantitativt
och därigenom kom att utöva ett stort inflytande
på den svenska växtgeografien och på utforskningen
av den nordiska vegetationen och dess historia.
Han ägnade även med framgång sin forskning åt
de periodiska fenomenen i växtriket, verkade som
läroboksförf. och publicist samt skapade den
Geografiska föreningen i Finland. G.
Hultabodaö, se Hultaby.
Hultaby, fordom kallad Hultabodaö,
medeltida borganläggning i Näsby sn, Småland, belägen
på en udde i sjön Grumlan, s.v. om Vetlanda. —
På grundval av en preliminär arkeologisk
undersökning 1934—35 har det visat sig, att en tidig
medeltida anläggning av fornborgskaraktär o.
1250 blivit utbyggd till en omfattande bostads- och
försvarsborg. Denna har bestått av en tresidig
centralanläggning, på vilken en fyrsidig, väl
byggd och starkt befäst mur med två stora
trappanläggningar åt ö. och s. omgivit den inre
borggården. Mitt på denna har själva borghuset
legat, ett trähus på murad källarvåning och med
tegel i bl.a. portalomfattningarna. S. och ö. om
denna centralanläggning ligga 19 husgrunder, vilka
burit trähus, avsedda för olika ändamål. Förutom
en friare gruppering av dessa hus i områdets n.ö.
hörn ha en ö. och en s. räcka av dem bildat
omfattningen till en stor yttre borggård. — Hela
anläggningen torde ha förstörts av eld under
1300-talets senare del. — Litt.: H. Olsson, ”H.
medeltida borganläggning” (i ”Boken om
Nju-dung”, 1947). E.C.
Hultafors, samhälle i Bollebygds* sn i
Västergötland.
Hultbräken, bot., art av släktet Dryop’teris*.
Hult-De Geer, Ebba, geolog, se De Geer 10).
Hultén, Eric Oscar Gunnar, botanist,
forskningsresande (f. 18/3 1894), fil. lic. vid Stockholms
högsk. 1931, fil. dr och doc. i Lund 1937,
konservator vid Botaniska museet i Lund 1931, prof,
och föreståndare för Naturhistoriska riksmuseets
botaniska avd., Stockholm, 1945. H. har gjort
forskningsresor till Kamtjatka 1920—22 (tills, med
S. Bergman och R.
Malaise),
Sovjetkare-len och Kola 1927,
Mexico 1931—32 samt
Alaska och Aleuterna
1932. Han har
undersökt de arktiska och
boreala växtarternas
arealer, särsk. i förh.
till den kvartära
nedisningen, och utg.
”Flora of Kamtchatka
and the adjacent
islands” (4 bd, 1927—30),
”Outline of the
histo-ry of arctic and boreal
biota during the quarternary period” (1937),
”Flora of the Aleutian Islands” (s.å.) och ”Flora
of Alaska and Yukon” (8 bd, 1941—-48). H. har
även utarbetat en översikt av Nordens kärlväxter
med utbredningskartor. A.Hr.
Hultén, Johan Olof (Olle), läkare (f. u/e
1897), med. lic. 1924, med. dr i Uppsala 1930,
doc. i kirurgi i Uppsala 1936, prof, i kirurgi och
överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala
sedan 1942. H. har publicerat ett 30-tal arbeten
i kirurgi och röntgenologi, bl.a. arbeten om
lungtuberkulosens kirurgiska behandling.
Hultenberg, Ludvig Gunnar Hugo, skolman
(1870—1947), fil. dr i Uppsala 1903, doc. i
romanska språk där 1903—07, lektor i Luleå 1907,
vid Högre reallärov. å Norrmalm i Stockholm
1912—24, vid Högre lärarinneseminariet där 1924
—36, utgav bl.a. uppskattade läroböcker i franska
och gjorde talrika utmärkta övers, från franska,
tyska och engelska.
Hulterstad, socken i Möckleby hd i Kalmar
län och församling i Hulterstads och Stenåsa
— 903 —
— 904 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
