Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hultman, Gunnar - Hultman, Allan - Hultman, Oskar - Hultmans holme - Hultmark, Emil - Hultquist, Gustaf - Hults bruk - Hultsch, Friedrich - Hultschin - Hultsfred - Hultsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HULTSJÖ
1886), jur. kand. 1911, blev efter en mångsidig
ämbetsmannatjänst, bl.a. i Handelsdep., verkst.
dir. i Pappersmasseförbundet 1928, har sedan
dess specialiserat sig på arbetarskydds- och över
huvud skyddstekniska frågor berörande industrien,
var led. av 1938 års arbetarskyddskommitté och
tillhör sedan s.å. Försäkringsrådet.
Hultman, Gustaf Allan, ämbetsman (f. 15/s
1893), anställdes 1912 i postverket och passerade
där olika grader, blev 1943 byrådir. och 1946
byråchef samt 1949 överdir. i Generalpoststyrelsen.
Hultman, Oskar Fredrik, finländsk
språkforskare (1862—1929), 1909 e.o. prof, i svenska
språket och litteraturen vid univ. i Helsingfors.
Av H:s gedigna och skarpsinniga författarskap
må framhållas ”De östsvenska dial.” (1894) med
viktiga uppslag på den svenska dial.-forskningens
område, ”Hälsingelagen och Upplandslagens
ärfda-balk i Cod. Ups. B 49”, 1 (1908), med två exkurser
om det nordiska a-omljudet av kort u och den s.k.
a-brytningen, samt i ”Finsk tidskr.” 1920—21 ett
par uppsatser, där H. vänder sig mot T. E.
Karstens uppfattning om finlandsgermanernas här
komst. H:s ”Efterlämnade skrifter” utgåvos i 2 bd
1931—39 av R. Pipping och O. Ahlbäck. E.H.
Hultmans holme, stadsdel i Göteborg, se d.o.,
sp. 565.
Hultmark, Emil Fredrik Gottfrid,
konsthistoriker och -samlare (1872—1943), blev efter studier
vid Uppsala univ. och i utlandet dr vid univ. i
Bern, hopbragte stora saml. av konsthantverk
och konst, vilka delvis utställdes i Stockholm
1942. Som konsthistoriker samlade H.
anteckningar om svenska konstnärer och
konsthantverkare från 1400-talet fram till våra dagar samt
utgav monogr. över Carl Fredrik v. Breda och
över Kungl. akad:s för de fria konsterna
utställningar 1794—1887. Postumt utkom i
samarbete med dottern Carna H. och fil. dr C. D.
Moselius ”Svenska kopparstickare och etsare 1500
—1944” (1944)- E.F.F.
Hultquist, Gustaf Fredrik, sångledare (1859—
1926), stadsingenjör i Oskarshamn 1886—89, i
Söderhamn 1889—1906, därefter verksam i
Stockholm. H. stiftade och ledde flera manskörer och
länssångarförbund samt anordnade stora
sångarfester. Han var en av stiftarna av Svenska
sångar-förbundet 1909, vars sekr. och i:e förbundsdirigent
han blev och vars tidskr., ”Svenska
sångarförbun-det”, han 1915—20 redigerade.
Hults bruk i Kvillinge sn i Östergötland, vid
s.ö. ändan av Ågelsjön, anlades som järnbruk
1697. Nu finnas här manufaktursmedja,
mekanisk verkstad, järn- och stålgjuteri, tillhörande
Hults bruks a b., bildat 1920 (aktiekapital
1,2 mkr, 90 arb., årligt tillverkningsvärde 1,3
mkr), som även driver skogs- och jordbruk
(1,123 ha, därav 185 åker). Företaget äges av
Holmens bruks och fabriks ab.
Hultsch [holtj], Friedrich, tysk filolog (1833
—1906), 1889 rektor i Leipzig, ombesörjde flera
uppl. av klassiska förf. Särsk. känd är H. som en
av den komparativa metrologiens grundläggare.
Bl.a. författade han inom detta ämne den
oumbärliga handboken ”Griechische und römische
Metro-logie” (1862, 2 Aufl. 1882). Hans vetenskapliga
huvudarbete är ”Die Gewichte des Altertums” (1898).
Hultschin [hol’tjin], stad i Tjeckoslovakien, se
Hlucinområdet.
Hultsfred, köping i Sevede hd i Småland,
Kalmar län, och tillhörande Vena församlings
pastorat i Tunaläns och Sevede kontrakt av
Linköpings stift, belägen 20 km s. om Vimmerby vid
nordändan av sjön Hulingen (97 m ö.h.); 19,54
km2 (land) med 3,360 inv. (1949). 1927 utbröts
H:s stationssamhälle ur Vena kommun för att
med en landareal av 2,33 km2 och 2,506 inv. bilda
en särskild köpingskommun; dess areal ökades
till nuv. genom inkorporering 1947. H. är
knutpunkt för statsbanelinjerna Nässjö—Oskarshamn,
Växjö—H. och Linköping—H. samt järnvägen
Västervik—H. Här finnas kommunal mellanskola
och högre folkskola, ett landstingets sjukhem,
apotek och provinsialläkare. H. har åtskillig
träindustri, med de största företagen tillhörande
Hultsfreds träförädling s-a b., bildat
1930 (aktiekapital 0,75 mkr, 350 arb., årligt
tillverkningsvärde av snickerier 2,5 mkr), som även
äger ab. Standardhus (firman etablerad 1927,
aktiekapital 100,000 kr, årligt tillverkningsvärde 10
mkr) med Sveriges största tillverkning av
mon-teringsfärdiga trähus jämte siloanläggningar,
byggnadssnickerier m.m. En möbelfabrik tillhör
ab. Hultsfredsmöbler (aktiekapital 150,000 kr),
ab. Hultsfreds mekaniska verkstad etablerades
som firma 1918, bolag 1947 (aktiekapital 100,000
kr, 45 arb.). Vidare märkas gasverk, gjuteri,
slakteri och bryggeri. 1940 levde 55% av
befolkningen av industri och hantverk, 28 % av
handel och samfärdsel samt 6°/o av allmän
förvaltningstjänst och fria yrken. Hultfreds
slätt var sporadiskt under 1600-talet och 1797
—1918 mötesplats för Kalmar reg., varom en
minnessten vittnar. H. fick 1936 egen kyrka. —
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1947 701,500 kr och å annan
fastighet 9,451,300 kr; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å. till för
fysiska personer m.fl. 5,697,950 kr och för
svenska aktiebolag 431,060 kr. — Namnet skrevs
1320 huluszfarahult, 1447 Hwlundzfaarhult. Bet.
är ”deras hult (d.v.s. liten skog, skogsdunge),
som bo vid sjön Hulund”. Detta är ett äldre
namn på nuv. Hulingen, eg. hålsjön. Se E.
Hell-quist, ”Studier öfver de svenska sjönamnen” (1903
—06), sid. 232. P.;Er.
Hultsjö, socken i Västra hd i Småland,
Jönköpings län, och församling i Hultsjö,
Skep-perstads och Hjärtlanda pastorat i Västra hds
kontrakt av Växjö stift, vid länsgränsen s. om
Sävsjö; 106,67 km2, därav 95,85 land; 996 inv.
(1949; 10 inv. pr km2). H. är en höglänt och
söderut åtskilligt kuperad skogstrakt med
mossar och småsjöar kring vattendelaren mellan
Lagan och Emån; i s.v. når socknen sjön
All-gunnen (206 m ö.h.). Äkern utgör 12% av
landarealen, skogsmarken 62 %. H. har avfolkats
betydligt: 1,957 inv. 1879. Kyrkan byggdes 1860.
— Namnet lydde i fsv. de hølsio 1270, de hylsio
1295 (avskrift); t insköts först på 1700-talet.
Förra leden är fsv. hyl, nysv. hölj, fördjupning
el. utvidgning i sjö el. vattendrag (se E.
Hell-quist, ”Svensk etymologisk ordb.”, 3 uppl., 1949,
sid. 395 f.). P.;Er.
— 909 —
— 910 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
