Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hurban, Vladmimír - Hurd’s Deep - Huri, houri - Hurlebusch, Konrad Friedrich - Hurley, Patrick - Huroner - Huronsjön - Hurra - Hurricane - Hurrikan-däck - Hurriter, churriter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURBAN
Hurban [hor’-], Vladimir, tjeckoslovakisk
diplomat (f. 1883). H. blev under 1 :a
världskriget krigsfånge hos ryssarna, inträdde i
tjeckoslovakiska legionen i Ryssland och var verksam
i tjeckoslovakiska nationalrådet. Han var 1918
—21 chef för tjeckoslovakiska militärmissionen
i USA, 1924—30 chargé d’affaires i Egypten,
1930—36 minister i Sverige, Norge och Litauen
och 1936—45 sändebud i USA (1943—45 med
ambassadörs rang).
Hurd’s Deep [ha’dz di’p], del av Engelska
kanalen*.
Huri, h o u r i (av arab, hür, plur. av a’hwar,
fem. haura, klarögd, med skarp kontrast mellan
det svarta och det vita i ögat) kallas de ständigt
jungfruliga, kvinnliga väsen i det muhammedanska
paradiset, med vilka de rättrogna pläga umgänge.
De beskrivas i Koranen som kyska, förvarade i
tält, utan vare sig kroppsliga el. moraliska fel och
jämföras med koraller och hyacinter. Senare
litteratur vet även berätta, att de äro skapade av
saffran, mysk, ambra och kamfer i 4 färger: vitt,
grönt, gult och rött. O.
Hurlebusch [hordaboj], KonradF riedrich,
tysk musiker (1696—1765), efter vistelse på många
olika platser 1722 anställd som kapellmästare hos
Fredrik I i Stockholm. H., som slutade sitt
mycket oroliga liv som organist i Amsterdam,
komponerade operor, kantater, sonater, uvertyrer och
arior. En saml. klaverkompositioner för cembalo
finnes i Uppsala univ.-bibi.
Hurley [ha’li], Patrick, amerikansk jurist
och politiker (f. 1883). H. var 1912—17 National
attorney för indianstammen Choctaw. Han blev
överste vid militärtjänst i Frankrike under i:a
världskriget, var 1929 bitr, krigsminister och
1929—33 krigsminister. Ehuru tidigare
motståndare till president Franklin D. Roosevelt blev H.
1940 dennes medarbetare. Han erhöll under de
följ, krigsåren viktiga specialuppdrag och
befordrades till generalmajor. Han var Roosevelts
personlige representant i Egypten, Indien, Kina,
Mellersta östern och Sovjetunionen 1943—44 och
ambassadör i Kina 1944—45. S.Br.
Huroner [-å’-] (möjl. av fra. hure,
”vildsvinshu-vud”), benämning på ett förbund av 4
nordamerikanska indianstammar av algonkinernas
språkgrupp. H., som i början av 1600-talet omfattade
20,000 personer, levde vid fransmännens ankomst
kring sjön Ontario i fasta, palissadomgivna byar.
De övade en antropomorfiserad naturreligion;
gudavärldens rangskala var ytterst bestämd. I den
noggranna ritualen spelade dödskulten stor roll.
De odlade säd, frukter och tobak och flyttade först
när jorden var utsugen. Den sociala och politiska
organisationen stod högt: ett fixerat antal
kvinno-valda hövdingar svarade för lagarnas efterlevnad,
militära ärenden sköttes av speciella krigshöv
dingar. Privat äganderätt iakttogs strängt. —
Under 1600-talet utkämpade h. ständiga blodiga krig
med sina grannar och fränder, de egentliga
iro-keserna*, med påföljd att organisationen brast och
h. skingrades i små band, som delvis blandades
med andra stammar. Ännu vid mitten av 1700-talet
gjorde hövdingen Orontony ett försök att samla
spillrorna men misslyckades. Nu återstå endast ett
mindre antal i Canada och Oklahoma, USA. Er M.
Huronsjön [hjo’oron-], eng. Lake Huron, den näst
största av de Stora sjöarna i Nordamerika; 177
m ö.h.; 59,596 km2, varav 23,596 tillhöra USA och
36,000 Canada. Största kända djup 229 m. Genom
S:t Mary’s River mottager H. vattnet från Övre
sjön och står genom Straits of Mackinac i
förbindelse med Michigansjön samt avrinner genom S:t
Clair River, S:t Clair Lake och Detroit River till
Eriesjön. H. är öppen för sjöfart från början av
april till mitten av dec.; under denna tid är
trafiken mycket livlig (jfr Stora sjöarna). J.C.
Hurra’, interjektion och subst., ett hyllnings- och
glädjerop, även i strid, som anfallsrop; med
motsvarigheter i germanska, romerska, slaviska och
finsk-ugriska språk; f.ö. av ovisst ursprung. —
Intill 1931 stadgade militära
tjänstgöringsregle-mentet, att ett ”leve” i den militära tjänsten
skulle åtföljas av 4 h. för kungl. personer (dock
2 för kungl. prins) samt 2 för övriga. Fr.o.m.
1931 erhöll även kungl. prins reglementsenligt
4 h., och enl. 1945 års tjänstereglemente för
krigsmakten skola alla militärer ha 4 h. (i tjänsten).
Bland i c k e-m i 1 i t ä r e r var förr 3 h. det
vanliga, särsk. i Skåne (”lundensiskt leve”), och 4 h.
voro mera förbehållna kungl. personer. På senare
tid synes 4 h. mer och mer dominera. E.H .;O.Kgh.
Hurricane [hnrr’ikan] (eng.; karibiska hurakan).
1) H., h u r r i k a’n, benämning på virvelstormar i
västindiska farvatten. — 2) Flygv., se Hawker
Aircraft Ltd.
Hurr’ikan-däck, skeppsb., se Awning-däck.
Hurri’ter, churriter, forntida folk i
Främre Orienten. H. ha först genom de senaste
årtiondenas fynd och forskningar blivit närmare
kända, och ännu äro deras historiska insatser
och kulturella betydelse långt ifrån utredda.
Men de ha uppenbarligen spelat en ledande roll
i övre Mesopotamien och Syrien under 2:a
årtusendet f.Kr., och de problem, som hänga
samman med dem, äro av grundläggande betydelse
för förståelsen av de genomgripande
förändringar i den fornorientaliska kulturvärldens
struktur, som ägde rum under nämnda tid. H:s
språk är endast bristfälligt känt men visar ingen
säker släktskap med andra äldre språk i Främre
Orienten. Försök ha gjorts att sammanföra
hurritiskan med kaukasiska språk, dock ha
bindande bevis icke framlagts. — H:s ursprungliga
hemland är okänt, men o. 2000 f.Kr. ha de bott
på den armeniska högslätten kring Van-sjön.
Redan vid mitten av 3:e årtusendet förekomma
hurritiska egennamn i babyloniska dokument,
men någon historisk roll spelade h. då ännu
icke. Omkr. 2000 f.Kr. ägde emellertid utanför
den gammalorientaliska kulturvärlden de väldiga
folkrörelser rum, som bl.a. ledde till de
indo-europeiska folkens första stora expansion (jfr
Hettiter). Indoiranska stammar synas vid denna
tid ha trängt in i länderna s. om Kaspiska
havet, och en dyl. stam har tagit h:s land i
besittning och satt h. själva i rörelse. Under förra
hälften av 2:a årtusendet f.Kr. utbredde sig h.
över n. Mesopotamien, Syrien och Palestina,
och även utanför detta område, i Mindre Asien,
Babylonien och Elam samt bland hyksos i
Egypten kunna hurritiska inslag fastställas. I
Mesopotamien, Syrien och Palestina grundades ett
— 959 —
— 960 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
