- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 13. Hedeby - Högblad /
987-988

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husiter - Husitkrigen - Huskisson, William - Huskurer - Huskvalster, husor - Huskvarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUSITKRIGEN

sig till Böhmiska bröderna*. Utrakvisterna
försvarade i fortsättningen energiskt sina uppnådda
rättigheter och bildade en av påven oberoende,
katolsk nationalkyrka under ärkebiskop Johan
Ro-kycana och efter dennes död (1471) under ett
konsistorium av lekmän och präster. På 1500-talet
påverkades h. från lutherskt och kalvinskt håll
(Confess’io bohPmica, 1575). Vid den katolska
reaktionens seger i Böhmen 1620 förintades deras
samfund. En rest av h. ingick 1918 i De tjeckiska
brödernas evangeliska kyrka. 1920 bildade
reformvänliga katolska präster Den tjeckoslovakiska
kyrkan, som bygger på husitiska traditioner. Jfr
Husit-krigen. — Litt.: J. Loserth, ”Beiträge zur Geschichte
der husitischen Bewegung” (5 bd, 1877—95); F.
Hrejsa, ”Tjeckoslovakiens nya kyrkoutveckling”
(i ”Kyrkohistorisk årsskrift”, 1923). A.Mn.

Husi’tkrigen kallas de krig, som under 1420- och
1430-talen fördes mellan Johan Hus’ anhängare
i Böhmen och de katolska makterna. Konung
Wenzels död 1419 utlöste stridslusten hos de
radikala husiterna, som sågo sig ställda inför hotet
att erhålla Sigmund av Ungern till konung, vilken
ansågs bära skulden för Hus’ avrättning.
Tabori-terna (jfr Husiter) togo ledningen i Böhmen och
funno i Johan 2izka en fältherre av rang. 2izkas
trupper, som gentemot Sigmunds riddarhärar med
framgång använde fältart. och vagnborgstaktik,
vunno avgörande segrar. Efter 2izkas död 1424
fortsattes hans segertåg av Prokop Holy. Tyska
rikets och påvestolens ingripande till Sigmunds
hjälp båtade föga. Först genom underhandlingar
lyckades kyrkokonsiliet i Basel skilja de moderata
husiterna från taboriterna. De sistn. ledo nederlag
1434, varpå Böhmen erkände Sigmund mot en
kompromiss på de pragska kompaktaternas grund
(se Böhmen, sp. 605). E.Lö.

Huskisson [hnsTisn], William, engelsk
politiker (1770—1830), fick delvis sin uppfostran hos
en onkel i Paris, svärmade för franska
revolutionen och deltog i stormningen av Bastiljen.
1796 invaldes han i underhuset, där han med ett
avbrott 1802—04 var medl. till sin död. 1795—
1801 var han understatssekr. i krigsministeriet,
1804—06 och 1807—09 skattkammarsekr., 1823—
27 handelsminister, 1827—28 statssekr. i
kolonialministeriet. H:s ekonomiska åskådning var liberal
och frihandelsvänlig; han kan i viss mån
betraktas som en föregångare till Cobden och
Glad-stone. P.Dhl.

Huskurer, utan läkarordination företagna
åtgärder i kurativt syfte med användande av i varje
hushåll lätt tillgängliga medel, ss. laxering,
svettdrivning genom heta drycker och inpackning, s.k.
våt-värmande omslag, grötar o.s.v. I därför lämpade
fall kunna dylika h. säkerligen vara till nytta; de
få dock ej betraktas som under alla förhållanden
oskadliga, varför det kan innebära risk att
använda dem utan föregående sakkunnig
läkarundersökning av den sjuke.

Huskvalster, husor, Glycyph’agus domes’ticus,
art av fam. ordjur, ett V2 mm stort kvalster, som
lever inomhus och livnär sig av en mängd olika
vegetabiliska och animaliska ämnen, ss.
fodermedel, torkad frukt och konserver. Ibland har det
uppträtt i krollspint i möbler och vållat mycket
obehag genom massuppträdande. På gr. av
dju

rens stora motståndskraft är effektiv bekämpning
mycket svår.

Huskvarna, stad i n. Småland, Jönköpings län,
vid Vätterns sydända närmast ö. om Jönköping
(avståndet mellan de båda städernas centra är
endast 6 km); 6,u km2, därav 6,06 land, varav 4%
upptagas av åker, 3% av äng, 22% av skogsmark
och återstoden av övrig mark, inkl, tomtmark;
12,014 inv. (1949; ang. förorter se nedan). H.
ligger i en vacker dal, som i ö. begränsas av
Vätterns ö. förkastningsbrant. Utför branten
störtar sig Huskvarnaån och bildar därunder 8 fall med
en sammanlagd fallhöjd av 115 m på 1 km längd;
det största, det 3:e nedifrån räknat, kallas
Slip-stensfallet och har en höjd av c:a 25 m. De 4
nedersta fallen utnyttjas av Husqvarna vapenfabriks
kraftstation (3,900 kW), de 4 översta av Munksjö
ab:s kraftstation (2,100 kW). Upp genom
Hus-kvarnaåns endast c:a 1 km långa men vackra
dalgång för den 1923 färdiga Ådalsvägen.
Staden utbreder sig huvudsaki. på sandslätten
nedanför förkastningsbranten. De äldsta delarna
äro de från 1700-talet bevarade, med röda,
knuttimrade envåningshus bebyggda Stockmakarbyn
och Smedbyn, den förra belägen n., den senare
s. om ån. H. är, frånsett fabriksområdet, en
utpräglad trädgårdsstad med öppen bebyggelse.
Sluten bebyggelse förekommer i huvudsak endast
i n. stadsdelens affärscentrum utmed Erik
Dahl-bergsgatan och Kungsgatan, vilka tillsammans
med mellanliggande plantering benämnas N.
espla-naden, samt Rosenborgsgatan. Dessutom
förekommer lamellhusbebyggelse i tre våningar på
ett område v. om Erik Dahlbergsgatan och
intill järnvägsstationen vid stambanan. Nära åns
mynning ligga de obetydliga resterna av
Rum-laborgs* fäste. Ovanför förkastningsbranten
utbreder sig inom Hakarps sn egnahemsområdet
Fagerslätt (596 inv. 1946), liksom det i v. belägna
Vättersnäs grundat av H.-arbetare och geografiskt
sett utgörande en del av H.; Vättersnäs tillhör
det med Jönköping inkorporerade Ljungarum.
Omedelbart utanför den ö. stadsgränsen ligger (i
Hakarp) industrisamhället Stensholm med Ebbe
(771 inv.). Där Huskvarnaån mynnar ut på
sandslätten, ligger Husqvarna vapenfabriks stora
komplex. H:s tillkomst och utveckling äro på det
närmaste förbundna med denna industris historia (se
Husqvarna vapenfabriks ab.). Innan ”borrbruket”
(för tillverkning av gevärspipor) 1689
överflyttades från Dunkehallaån i Jönköping till
Huskvarnaån, funnos vid denna några kvarnar och ett
krutbruk. Under 1700-talet utvecklade sig
krutbruket n. och gevärsfaktoriet s. om ån. När
krutbruket 1796 nedlades efter en förödande
explosion, flyttades gevärsfaktoriet helt över till H.
och utbredde sig på ömse sidor om ån vid de
nedersta fallen. 1830 hade H. samhälle blott c:a
300 inv., 1877, då W. Tham övertog ledningen
av Husqvarna vapenfabrik, c:a 600 inv. 1907
ut-bröts H. ur Hakarps sn som egen
köpingskom-mun med 4,680 inv. och blev 1911 stad med 5,887
inv. Redan 1917 hade folkmängden ökats till
7,799- — H. har station vid S. stambanan. Sedan
den smalspåriga järnvägen Jönköping—Vireda
nedlagts 1935, har en normalspårig linje för
godstrafik framdragits till H. från Jönköping. För

— 987 —

- 988 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 8 22:23:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-13/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free