Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hushållsundervisning - Huși - Husie - Husiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSITER
syfte att underlätta middagsbespisningen av
fattiga barn. I Rudebeckska flickskolan i
Göteborg, där h. infördes ung. samtidigt, var ämnet
betydligt mindre direkt praktiskt-socialt inriktat.
Till en början leddes undervisningen mestadels
av kokerskor, men h. kom i annat läge, sedan
ett par svenska lärarinnor, Ragnhild Brolinsson
och Lotten Lagerstedt, varit på studiebesök i
England. Med den förra som kurslärarinna
startade Anna Hierta-Retzius en kurs för
skolköks-lärarinnor hösten 1890. Detta initiativ följdes
inom de närmaste åren av upprättandet av fyra
skolköksseminarier: Statens skolköksseminarium
1892 (vid starten benämnt Högre
lärarinneseminariets hushållsskola), Ateneums och Göteborgs
skolköksseminarier 1893 samt Fackskolan för
huslig ekonomi i Uppsala 1894. De tre senare
skolorna beviljades statsbidrag från 1896. Ateneums
skolköksseminariums verksamhet upphörde våren
1948. Hösten s.å. startade Skolköksseminariet i
Umeå. I 1897 års folkskolestadga intogs en
bestämmelse om att tillfälle till undervisning i
huslig ekonomi (som ämnet benämndes
in på 1920-talet) skulle beredas flickor, som
önskade delta däri. Till uppsvinget för h.
bidrog starkt folkskollärarinnan Sofi Nilsson, i
Nicolai folkskola, bl.a. genom att hon 1893 i
bokform utgav sina pedagogiska föreläsningar,
”Hushållslärans första grunder”. För h. på
landsbygden var det ännu illa sörjt. 1901 startade man
dock ambulerande skolkökskurser för
landsbygden, där h. småningom i huvudsak kom att
förläggas inom den yrkesbestämda
fortsättningssko-lans ram. Snart därefter inrättades
utbildnings-anstalter för lärarinnor i lanthushållning, dels
genom specialkurser vid den till Fackskolan för
huslig ekonomi i Uppsala anslutna lantgården
Brogård, dels genom den skola för
skolköks-lärarinnor på landsbygden, som Fredrika
Bremer-förbundet 1907 öppnade i Rimforsa.
Lanthushåll-ningslärarinnorna meddela huvudsaki.
undervisning vid lanthushållsskolorna. Fr.o.m. 1907 har
statsbidrag utgått till h. i folkskolan, men ämnet
är obligatoriskt endast där skoldistriktet så
beslutar. I en del folkskolor ha även pojkar möjlighet
att delta i h. I yrkesbetonade högre folkskolor*
och i praktiska mellanskolor* med linjer för
husligt arbete är h. obligatorisk och räknas där
som yrkesämne. I kommunala mellanskolor och
statliga realskolor blir h. alltmer vanlig, och
även gossar deltaga ej sällan däri. H. är
obligatorisk både inom den praktiska och den teoretiska
linjen vid kommunala flickskolor samt
förekommer mestadels vid enskilda flick- och samskolor.
På något högre åldersstadier meddela
folkhögskolor och lanthushållsskolor undervisning av ung.
liknande slag. Ang. h. i hushålls- och
husmoders-skolor samt lärlings- och yrkesskolor se
Yrkesutbildning.
Inom flertalet skolformer faller h. numera
under ämnesrubriken hushållsgöromål.
Tonvikten lägges ofta olika på de skilda momenten
i detta omfattande övningsämne, men huvudsaki.
brukar det innefatta matlagningslära,
närings-och födoämneslära, material-, hemvårds- och
bo-stadslära, ekonomilära samt av mera praktiskt
betonade moment matlagning, bakning,
konser
vering, heminredning, mönsterritning, hemvård
samt tvätt och rengöringsarbete. — De
reformpedagogiska strömningarna ha på h:s
område kommit att medverka till att man som
främsta mål sätter elevens förmåga att få
grepp om och planera för alla uppgifter, som
hemmets husliga arbete ställer. Därför
uppdelas eleverna vid denna undervisning
mestadels i smärre familjeliknande grupper, som få
lära sig fungera självständigt. Man siktar
därvid mot utvecklandet av hemkunskap på social
bas under ständigt hänsynstagande till de
ekonomiska faktorerna (bl.a. genom att eleverna få
göra upp familje- el. hushållsbudget var för sig
och enl. olika alternativ). — H. blir dock
mycket olika utformad vid skilda skolor. Detta beror
dels på lärarnas individualitet och olika metodik,
dels på högst skiljaktiga resurser i fråga om
skolkökslokaler och material till dessa. I
moderna skolkök strävar man att efterlikna
hemmiljön. På sina håll ha därför särskilda
”hemkök” inrättats, där en elev i taget får arbeta
med självständiga uppgifter. Numera ställer man
även krav på att till skolkökslokalerna bör
höra ”hemvårdsrum”, där eleverna kunna öva
bäddning, städning, möbel- och blomstervård
m.m. E.Bng ;E.Vgn.
Hu?i [hoj], huvudstad i dep. Falciu i Moldova i
ö. Rumänien, 10 km från Prut; 16,792 inv. (1930).
I staden, som skall ha grundats av husiter, slöts
1711 fred mellan Ryssland och Turkiet.
Katedral från slutet av 1400-talet; tvål- och
textilindustri.
Husie, församling i Malmö, inom stadens ö.
ytterområde; 12,82 km2, därav 12,75 land; 4,000 inv.
(1949). H. sn i Oxie hd inkorporerades 1935 med
Malmö. Den romanska kyrkan fick sin nutida
gestalt (med korsarmar) vid ombyggnad 1855. —
Namnet, som är övertaget från kyrkbyn, skrevs
1345 de hwsæ. Beståndsdelarna äro sannol. hus
samt en böjningsform av hög-, huruvida det senare
avser någon gravhög el. naturlig
terrängförhöjning, är ovisst.
Husi’ter, anhängare till Johan Hus*, vars
martyrdöd väckte oerhörd förbittring i Böhmen, där
adels-förbund bildades mot biskoparna och påven. Då
konung Venceslav (Wenzel) ingrep, bröt
revolutionen ut i Prag. Till sin egen skada splittrades h.
snart i två partier, de moderatare c ali x ti ne
r-n a* el. utrakvisterna och de radikala t
a-boriterna (efter deras högkvarter, staden
Ta-bor), vilka förkastade hela den katolska kulten och
hierarkien, betraktade påven som Antikrist och
på revolutionär väg ville genomföra social
jämlikhet och frikyrklig församlingsordning. T.v.
försvarade sig de båda fraktionerna tillsamman emot
de ”korstågshärar”, som av kejsare och påve
skickades att underkuva Böhmen. Taboriterna, som
anfördes av den militärt begåvade Johan Zizka och
senare av prästen Prokop Holy, övergingo till
offensiv, spridande skräck och fasa ända upp mot
Östersjön. Efter h:s seger vid Tauss 1431 måste
Baselkonsiliet* inbjuda dem till underhandlingar.
Utrakvisterna ställdes till freds med de s.k.
Basel-kompaktaterna (vari medgåvos bl.a.
lekmannakal-ken och tjeckisk predikan), varefter taboriterna
besegrades vid Lipany 1434. En del av dem anslöt
— 985 —
— 986 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
