Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husqvarna vapenfabriks ab. - Husrannsakan, husvisitation - Husröta - Huss, Johan - Huss, släkt - Huss, 1. Magnus - Huss, 2. Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSS
betydande omfattning. 1875 började man
tillverka symaskiner, 1896 cyklar och 1908
motorcyklar. H:s aktiekapital var 1897 1 mkr. — Litt.:
E. Göransson, ”Husqvarna vapenfabrik 1687—
1939” (1939)- A.Lg.
Husrannsakan, jur., h u s v i s i t a t i o n, ett
straffprocessuellt tvångsmedel, innebärande i
laga ordning gjort intrång i den genom lag eljest
skyddade hemfriden. Olaga h. är straffbar som
hemfridsbrott enl. Strafflagen kap. 15, § 27; se
även RF § 16. — I svensk rätt erhöll h. en mera
fullständig reglering först genom lagen 1933 om
vissa tvångsmedel i brottmål. Gällande regler
återfinnas i Nya rättegångsbalken kap. 28, §§
1—10. Om anledning förekommer, att brott,
varå frihetsstraff kan följa, blivit begånget, får
h. företagas i hus (bostadshus, ekonomibyggnad,
fabrik etc.), rum (även kontors- och
lagerlokaler, hytter och rum i fartyg etc.) el. slutet
för-varingsställe (t.ex. stängd bil, kassafack) för
eftersökande av föremål, som är underkastat
beslag, el. eljest till utrönande av omständighet,
som kan äga betydelse för utredning om
brottet. H. får även, oavsett brottets svårighetsgrad,
ske för eftersökande av person, som skall
gripas, anhållas el. häktas el. hämtas till förhör
el. inställelse vid domstol. H. hos annan än den
misstänkte får endast äga rum under särskilda,
strängare förutsättningar. I lägenhet, som är
tillgänglig för allmänheten (t.ex. butik,
restaurang, biograf- el. teaterlokal) el. som plägar
utgöra tillhåll för lösdrivare etc., samt i
pant-lånelokaler o.d. får h. ske även i andra fall än
ovan sagts. Förordnande om h. meddelas av
undersökningsledare, åklagare el. domstol.
Polisman må företaga h. utan sådant förordnande,
om det gäller efterforskande av någon, som skall
gripas el. häktas etc., el. om fara eljest är i
dröjsmål. Vid h. må rum el. förvaringsställe
vid behov öppnas med våld. H. får icke utan
särskilt skäl verkställas nattetid. Av
förrätt-ningsmannen anmodat trovärdigt vittne bör
såvitt möjligt närvara. Den, hos vilken h.
företages, skall också erhålla tillfälle att närvara
och att tillkalla vittne, över h. skall föras
protokoll. — I smugglings- och
rusdryckslagstift-ningen finnas vissa särskilda bestämmelser om
h. Under världskrigen gällde särskild
tvångs-medelslagstiftning, enl. vilken h. fick företagas
i vidare utsträckning än eljest. Bz.
Husröta, jur., kallas dels den försämring (”brist”),
som byggnaderna på en fastighet undergått till
följd av underlåtande — från arrendators el. annan
innehavares sida — att behörigen underhålla
desamma (se Byggnadsskyldighet), dels ock det
belopp, vartill botandet av denna brist vid husesyn
uppskattats (vartill ”h. insynats”).
Huss, Johan, se Hus, J.
Huss, vittutgrenad norrlandssläkt, känd sedan
senare hälften av 1500-talet, med namnet
hämtat från Hussjö by, Hässjö sn, Medelpad. Till
en endast på mödernet släkten H. tillhörig gren
hörde sundsvallsköpmannen Magnus H.,
”Vild-Hussen” (se Döda fallet), vars brorson, H.i),
adlades 1857 men själv slöt sin ätt. — Litt.: F.
J. V. Huss, ”Genealogi af H.-slägten” (1889).
1) Magnus H., läkare (1807—90), fil. dr 1830,
kirurgie mag. och
med. dr 1834, s.å.
adjunkt i medicin vid
Karolinska inst. För
att utbilda sig till
läkare företog H. 1837
—39 en utrikes resa,
under vilken han i
Halle hos Krukenberg
lade grunden till den
metod han
sedermera följde i sin
läkarverksamhet, i Wien
hos Rokitansky
studerade patologisk ana-
tomi och hos Skoda hjärt- och
lungsjukdomarnas diagnostik och behandling samt i Paris hos
Bouillaud lärde sig den fysikaliska diagnostiken,
vilken han sedan införde i sin högt skattade
kliniska undervisning. Vid återkomsten blev H.
biträdande överläkare vid Serafimerlasarettets
med. avd., 1840 överläkare och e.o. prof, samt
1846 ord. prof, i medicin vid Karolinska inst.; 1860
—64 var han ordf, i Sundhetskollegium och 1860
—76 generaldir. för rikets samtliga
sjukvårdsinrättningar. Av H:s rikliga vetenskapliga
produktion må nämnas: ”Alcoholismus chronicus el.
chronisk alkoholsjukdom” (2 bd, 1849—51), ”Om
Sveriges endemiska sjukdomar” (1852), ”Om
typhus och typhoidfeberns statistiska förhållanden
och behandling” (1855), ”Om kaffe: dess bruk och
missbruk” (1865). Iakttagelserna över den
kroniska alkoholismen ledde H. till att med hela sin
övertygelse strida mot alkoholmissbruket. Bland
hans skrifter i detta syfte märkas: ”Om
bränvins-begäret och bränvinssuperiet i Sverge” (1853),
”Om dryckenskapen och dess följder” (1882).
Genom H:s uppsats ”Kan eller bör hufvudstaden
längre undvara en väl ordnad kuranstalt för
sinnessjuke?” (1853) föranleddes uppbyggandet av
Konradsbergs hospital samt en ändrad lagstiftning
ang. sinnessjukas behandling och vård. H:s namn
är dessutom knutet till stiftandet av
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för späda barn (1854),
anläggningen av Stockholms sjukhem (1867),
inrättandet av barnkrubbor m.m. H. var icke blott en
skicklig klinisk lärare utan även en
utomordentlig läkare, som framför allt utmärkte sig genom
sin stora människokärlek. A.Ch.
2) Erik Gunnar H., ämbetsman (1871—1939).
H. blev fil. dr i Uppsala 1902 (”Undersökning
öfver folkmängd, åkerbruk och boskapsskötsel i
landskapet
Västerbotten åren 1540—1571”),
anställdes s.å. i
Kommerskollegium, e.o.
aktuarie där 1904 och
e.o. sekr. 1909;
byråchef och chefens
ställföreträdare i den
1912 upprättade
Socialstyrelsen, tf.
generaldirektör 1919,
generaldirektör och chef
1921—37. H. var bl.a.
led. av 1913 års
alko-holistanstaltskommitté
SU 13.
32 — Red. avsl. 29/» 49.
— 993 —
— 994 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
