Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huxley, 2. Julian - Huxley, 3. Aldous
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUXLEY
(1945), ”Evolution and ethics” (1947; tills, med T.
H. Huxley), ”Man in the modern world” (s.å.; sv.
övers. ”Människornas rike på jorden”, med inledn.
om H. av K. Stubbendorff, s.å.) och ”UNESCO:
its purpose and its philosophy” (1948). E.
3) Aldous Leonard H., den föreg:s bror,
författare (f. 1894). H., som på mödernet stammar
från den berömde pedagogen A. Arnold och är
brordotterson till
kritikern Matthew
Arnold, ämnade från
början utbilda sig till
läkare men hindrades
härifrån genom en
svår ögonsjukdom
under ungdomsåren. Han
fick i stället sin
uppfostran vid Eton och
Balliol College,
Oxford, där han
studerade engelsk litteratur
och själv framträdde
som förf. Han var
medred. i ”Oxford
Poetry” och debuterade 1916 med diktsaml. ”The
burning wheel”, följd 1918 av saml. ”The defeat of
youth”, välformad reflexionslyrik och pessimistisk
bekännelsedikt. Efter examen i Oxford var H.
litterär medarbetare i londontidskr. ”The
Athenae-um” 1919—20 och teaterkritiker i ”Westminster
Ga-zette” 1920—21. 1920 utgav han ”Limbo”,
noveller, ett skådespel och ”Leda”, dikter, 1921 romanen
”Crome yellow” (sv. övers. 1926), 1922 ”Mortal
coils” (sv. övers. ”Det underbara leendet”, 1934), som
innehöll noveller och ett skådespel, 1923 essäsaml.
”On the margin” och romanen ”Antic hay” (sv.
övers. ”Bocksprång i det gröna”, 1947), 1924
”Little mexican” (sv. övers. ”Den mexikanska
hatten”, 1946), noveller, 1925 romanen ”Those
barren leaves” (sv. övers. ”Vissna löv”, 1933)
samt 1926 novellsaml. ”Two or three graces” (sv.
övers. ”Tre gracer”, 1944) och ”Essays new and
old”. H:s essäistik och berättande prosa, som
under denna period, liksom senare, höra nära
samman, kännetecknades av kunskaper från skilda
områden, mångsidig orientering och lysande
kvickhet. Den livs- och världsuppfattning, som bar
upp denna snabbt tillkomna produktion, var typisk
för den intellektuella ungdomen i England efter
1 :a världskriget, cynisk, skeptisk, oppositionell
mot den viktorianska traditionen, icke minst på
det sexualmoraliska området, inställd på livets
meningslöshet. H. skrev om och för personer ur
intelligentsian. Han blev snart internationellt
uppmärksammad; själv var han starkt
kosmopolitiskt inställd, vanl. stadd på resande fot. Han
kände sig särsk. knuten till Italien, dit han gärna
förläde handlingen i sin prosadiktning och som
han skildrade i reseboken ”Along the road” (1925).
H., som innerst hade svårt att finna sig till rätta
med sin livssyn, företog 1926 en resa kring
världen, under vilken han arbetade med livsproblemen,
på jakt efter en fast livsåskådning. Han
bokförde sina resultat i reseboken ”Jesting Pilate”
(1926) och essäsaml. ”Proper studies” (1927), där
han i anslutning till V. Pareto utvecklade en
närmast antidemokratisk statsuppfattning. Av
stor betydelse för H. blev den intima vänskap
han 1926 knöt med D. H. Lawrence och som
varade till dennes död 1930; H. gav 1932 ut ”The
letters of D. H. Lawrence” med en viktig
inledning. H. stod främmande för vännens
anti-intellektualistiska misstro till forskningen, spec.
naturvetenskapen, men tog starka intryck av hans
livstroevangelium, som blev bestämmande för
hans egen produktion under åren kring 1930,
romanen ”Point counter point” (1928; sv. övers.
”Kontrapunkt”, 1932), H:s mest bekanta verk, en
av de stora romanerna under mellankrigstiden,
livligt diskuterad också för sin teknik med
anknytning till musikalisk kompositionsmetod,
essäsaml. ”Do what you will” (1929), ”Music at
night” (1931) och ”The olive tree” (1936), den
utopiska berättelsen ”Brave new world” (1932;
sv. övers. ”Du sköna nya värld”, s.å.), en
våldsam, träffsäker och besk uppgörelse med
skilda tendenser på det politiska, sociala och
ekonomiska området, maskinkultur, massvälde och
statsdirigering, särsk. märkbara i Sovjetunionen
och USA, den stora essän ”Vulgarity in
litera-ture” (1930; sv. övers. 1933), ett slags estetisk
programförklaring, novellsaml. ”Brief candles”
(1930; sv. övers. ”Fyrverkeriet”, 1931) och
diktsaml. ”The cicadas” (1931); till denna period
höra också ”Texts and pretexts” (1932), en
lyrikantologi med kommentarer, och dramat ”The
world of light” (1931), som ironiserar över
spi-ritisterna. Mot mitten av 1930-talet upplevde H.
en avgörande nyorientering. Han blev mer och
mer kritisk mot Lawrences tro på den primitiva
människan; icke minst de erfarenheter han gjorde
under en resa i Mexico, skildrad i ”Beyond the
Mexique Bay” (1934), bidrogo härtill. Han såg
också tydligt primitiviteten och antirationalismen
bakom de kontinentala antidemokratiska,
nationalistiska rörelserna, främst nazismen. Han
engagerade sig aktivt i pacifistiska strävanden, var
med om att grunda Peace Pledge Movement 1935
och förde fram sina synpunkter på fredsfrågan
bl.a. i broschyrerna ”What are you going to do
about it?” (1936; sv. övers. ”Huru skapa
konstruktiv fred?”, 1937) och ”Encyclopædia of pacifism”
(1937). Han tog bestämt avstånd från the
philosophy of meaningless och efterlyste en fast
moralisk ståndpunkt. Den nya inställningen låg
bakom den stora romanen ”Eyeless in Gaza” (1936;
sv. övers, s.å.), där han i huvudpersonen höll
uppgörelse med livstron och där han återigen
experimenterade med romantekniken genom att spränga
den traditionella kronologiska kompositionen, och
avhandlingen ”Ends and means” (1937; sv. övers.
1938), där han på humanistisk grund behandlade
politiska, sociala, ekonomiska och pedagogiska
spörsmål. Under en propagandaresa i USA
bosatte sig H. i Kalifornien, där han sökte kontakt
med företrädare för den indiska mystik, som han
alltmer gjort sig förtrogen med och studerade
tillsammans med västerländsk mystik; genom
mystikerns u’nio mys’tica, som han själv
emellertid tydligen icke upplevt, kan människan, enl. H.,
nå kontakt med en ”högre” makt, något
”gudomligt”. Den nya livssyn H. utbildade under slutet
av 1930-talet ligger till grund för romanerna
”After many a summer” (1939; sv. övers. 1940),
— 1015 —
— 1016 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
