Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydrologi - Hydrologiska byrån - Hydrolys - Hydromedusor - Hydromekanik - Hydrometallurgi - Hydrometeorer - Hydrometer - Hydrometra (medicin - Hydrometra (zoologi) - Hydrometri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYDROMETRI
Hydrologi’ (till hydro-* och grek. log’os, lära),
vetenskapen om vattnets kretslopp med vad
därtill hör och spec. färskvattnens förhållanden.
Den viktigaste uppgiften inom h. är uppmätning
av vattenstånd och vattenföring i floder och
sjöar. Till h. hör också studiet av sambandet
mellan nederbörden, avrinningen, avdunstningen
(häri inräknas även växternas
vattenförbrukning), infiltrationen i marken samt
magasineringen i grundvattnet, sjöarna och
sankmarkerna. Vidare studeras flodernas och sjöarnas djup
och bottenförhållanden, strömmar och
vågrörelser (bl.a. seiches) i sjöarna samt vattendragens
isförhållanden (jfr Hydrometri). Till h. brukar
också räknas den del av limnologien*, som
berör sötvattnens fysikaliska och kemiska
förhållanden (temperatur, färg, slamhalt, lösta ämnen).
Den för h. nödvändiga uppmätningen av
flodernas nederbördsområden samt sjö- och
sank-marksförekomster i dessa ligga till grund för
flodområdenas arealstatistik. — Tidigare kallades
h. ofta hydrografi*, som numera förbehålles
havsforskningen, medan h. då användes spec. i
fråga om grundvattenförhållandena (jfr
Hydro-geologi). Den hydrologiska forskningen
handhas i Sverige av Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut. S.Es.
Hydrologiska byrån, se Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut.
Hydroly’s (till hydro-* och grek. lys’is,
upplösning), kem., ett ämnes sönderdelning under
upptagande av vatten (jfr Anhydrid). H. äger rum enl.
den allmänna formeln AB + H,O = AOH + HB.
Oorganiska ämnens h. går momentant. Ett
neutralsalt är i vattenlösning dissocierat i positiva och
negativa joner (se Elektrokemi). Då även vatten är
något dissocierat, kunna dess vätejoner delvis
sammansluta sig med saltets negativa joner under
bildning av fri syra och hydroxyljonerna med
saltets positiva joner under bildning av fri bas.
H.-graden bestämmes av syrans och basens
styrka. Äro bägge starka, d.v.s. ha stor
dissociations-konstant, är h. praktiskt taget noll. Äro bägge
mycket svaga, kommer saltet att fullständigt
sönderdelas i vattenlösning i fri syra och fri bas. Är
syran svag och basen stark, komma vätejoner i
vattnet att förbrukas, och överskott på
hydroxyl-joner erhålles, varigenom en sådan lösning
kommer att reagera alkaliskt; omvänt reagerar en
vattenlösning av ett salt av en stark syra och
en svag bas surt. Enl. modern uppfattning är h.
ingenting annat än en protolys*. — Inom den
organiska kemien tar h. ofta lång tid i anspråk
men kan påskyndas genom närvaro av
katalysatorer. Det specialfall, då estrar sönderdelas genom
h., kalla§ förtvålning* el. saponifikation. Här
påskynda vätejoner el. hydroxyljoner förloppet.
Andra viktiga fall av h. äro nedbrytning av högre
kolhydrater till enkla sockerarter, vilket kan
åstadkommas genom inverkan av utspädda syror
el. baser, nedbrytning av äggviteämnen till
aminosyror, glykosiders sönderdelning i enklare
beståndsdelar. Vid biologiska processer
åstadkommes dyl. h. genom inverkan av vissa enzym; detta
sker bl.a. vid matsmältningen, där framför allt
genom h. födoämnena omvandlas till enklare
ämnen, vilka sedan i sin tur uppbygga kropps-
substanserna. — I den tekniska kemien användes
h. för framställning av stärkelse ur dextrin o.a.
kolhydrater; genom h. av trä medelst
koncentrerad saltsyra kan s.k. träsocker framställas.
Glykol tillverkas tekniskt av etylen över
klor-hydrin, som hydroliseras enl. formeln: CH9OH •
CH2C1 + H2O = CH2OH • CH2OH + HC1. H.
ut-föres vanl. med natriumbikarbonatlösning. Genom
h. av klorbensol med natronlut vid 360° och
under tryck tillverkas fenol. I färgämnesindustrien
är h. en vanlig process. Vid nitrering av
aromatiska aminer skyddas aminogruppen vanl. genom
acetylering. Ur acetaniliden återvinnes
nitroani-lin genom h. (förtvålning): C6H5-NH • COCH3 +
H2O = C6H5 • NH2 + CH3 • COOH. Vid den
moderna syntetiska glycerintillverkningen ur propylen
hydroliseras mellanprodukten glycerindiklorhydrin
till glycerin enl. formeln: CH,C1 • CHOH • CH,C1 +
2H2O = CH2OH • CHOH • CH2OH + 2HCI.
Praktiskt utföres reaktionen i två steg med hjälp av
kalkhydrat och natronlut. I största skala utföres
h. av fetter i tvål- och glycerinindustrien. [Lj.]El.
Hydromedu’sor, se Hydroider.
Hydromekanik, läran om vätskornas
egenskaper i jämvikt (se Hydrostatik) och i rörelse (se
Hydrodynamik).
Hydrometallurgi, metallframställning och
-raffinering i vattenlösning, ”på våta vägen” enl.
äldre terminologi. Som ex. på hydrometallurgiska
processer kunna nämnas cyanidlakning av
guldmalm, läkning av kopparmalm och cementering
av lösningen, elektrolytisk framställning av zink,
nickel m.fl. metaller (se Elektrometallurgi) samt
rening av metaller genom elektrolys (se
Elektrolytisk raffinering). Jfr Metallurgi.
Hydrometeorer, alla de former, under vilka
vattnet i atmosfären kan utfällas på jorden. Dit räknas
regn, olika snöformer, hagel, dimfrost, rimfrost
och dagg (se Nederbörd och Kondensation).
Hydrome’ter, dets. som areometer.
Hydrome’tra, med., ansamling av vätska i
livmodern, som då blir utspänd, enär avloppet är
tillstängt. H. är mycket sällsynt och förutsätter för
sin uppkomst ant. en medfödd missbildning el.
föregående inflammationer.
Hydrome’tra, zool., släkte av fam.
trådskinn-baggar*.
Hydrometri’ (till hydro-* och grek, metrein,
mäta), mätmetoder, använda vid den
hydrologiska forskningen (se Hydrologi). Mätningarna
avse sjöars och floders djup- och
bottenförhållanden, vattenstånd, vågrörelser, vattenhastighet
och vattenföring, istjockleken samt vattnets
temperatur, kemiska beskaffenhet, slamhalt,
genomskinlighet och färg. — Djupen bestämmas med
lod, ibland samtidigt bottenprovstagare, numera
även ekolod, vattenstånden med pegel,
vattenhastigheten med flygel, ett instrument med
propeller el. skovelhjul, som drives av strömmen
och vars varvtal anger vattenhastigheten.
Vat-tenföringen beräknas vanl. genom uppmätning
av vattenhastigheten och djupet i ett stort antal
punkter i en sektion av vattendraget. Ett antal
sådana vattenföringsmätningar sättas i relation
till de vid mättillfällena avlästa vattenstånden
på en pegel, varvid pegelns avbördningskurva
erhålles. I vattendrag med många kraftverk
— 1049 —
— 1050 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
