Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypoteksinrättning - Hypotekskassa - Hypotekslivförsäkring - Hypotekslån - Hypotenusa - Hypotes - Hypotetisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYPOTEKSKASSA
än tidigare och ändå placeras både lättare och
med mindre kostnader, än vad de enskilda
föreningarna förut förmådde. Därtill har
fördelningen av låneriskerna blivit jämnare. Det har
också visat sig, att hypoteksbankerna ej behövt
göra förlust på utlåningen till föreningarna. —
Vid utgången av 1948 uppgingo de i Sveriges
allmänna hypoteksbank utestående lånen till 659
mkr, varemot svarade en obligationsskuld på
644 mkr. Hos stadshypotekskassan utgjorde de
utelöpande lånen 1,779 mkr samt
obligations-skulden 1,750 mkr. — Redan vid
stadshypoteks-kassans bildande ansågs det på många håll
nödvändigt att skapa en organisation, som
till-handahölle sekundärkredit för
stadsfastigheter. Ett sådant kreditinst. tillkom
först 1929, då K.m:ts förordning om Svenska
bostadskredit kassan och
bostads-kreditföreningar utfärdades.
Bostadskre-ditinstitutionen bildades med
stadshypoteksorga-nisationen som förebild. I spetsen står en
obli-gationsutgivande centralkassa, Svenska
bostads-kreditkassan, till vilken vid 1948 års utgång 17
bostadskreditföreningar voro anslutna. Medl. av
dessa föreningar äro de personer, som erhållit
inteckningslån. Även i detta fall har en statlig
grundfond ställts som en sista säkerhet för
kassans förbindelser i form av 4V2 %
statsobligationer till ett belopp av 30 mkr. Detta belopp
hade intill utgången av 1948 icke undergått
någon ändring. Sammanlagda summan av kassans
utelöpande obligationer får icke uppgå till mer
än 10 ggr grundfondens belopp. Av
kassastyrelsens 7 led. utser K.m:t 2, varav 1 till ordf.,
och Riksgäldsfullmäktige I. Enl. statuterna
skola som säkerhet för från bostadskreditförening
beviljat lån lämnas inteckningar inom högst
75 °/o av fastighetens såväl taxerings- som
upp-skattningsvärde. Av kassans 31/i2 1948 utestående
13,989 lån hänförde sig 7,973 till hyreshus
och 6,016 till egnahem. Även tomträtter kunna
på vissa villkor belånas. Lånebeloppet uppgick
till c:a 269 mkr. Endast amorteringslån
utlämnas; amorteringstiden varierar mellan 20 och 40
år. Kassans utelöpande obligationsskuld 31/i2 1948
uppgick till c:a 284 mkr. — Utom
hypoteksför-eningarna och bostadskreditföreningarna bedriva
även 6 inteckningsbolag som privata företag
låneverksamhet mot säkerhet av inteckning i
fastigheter men ej begränsad till bottenlån utan
även omfattande sekundärlån och
byggnadskredi-tiv. De förnämsta av dessa äro
Inteckningsban-ken ab.*, Stockholm, och Göteborgs intecknings
garanti ab., av vilka det förstn. dessutom bedriver
fullständig bankrörelse.
Svenska skeppshypotekskassan,
Göteborg, grundades 1929 i syfte att under Statens
garanti medverka vid finansieringen av
byggandet av maskindrivna svenska fartyg. Kassan
utlämnar lån upp till 50 °/o av fartygets
uppskattade värde mot säkerhet av
fartygsinteck-ningar. Belånat fartyg får icke utan kassans
samtycke säljas till utlandet. Kassan anskaffar
medel till utlåningsrörelsen genom emission av
obligationer. Som grundfond har Staten ställt till
förfogande °/o statsobligationer å 10 mkr.
Utestående lån 31/i2 1948 uppgingo till 51,9 mkr och
utelöpande obligationer till 60,2 mkr. Kassan äger
utgiva obligationer till högst 10 ggr grundfondens
belopp. Lån beviljas på högst 12 år. Styrelsen
består av 5 led., av vilka K.m:t utser ordf, och
3 led., Riksgäldsfullmäktige 1, tillika v. ordf. Av
de 4 suppleanterna och 3 revisorerna utser K.m:t
resp. 3 och 2, Riksgäldsfullmäktige 1. [K.W-B.]O.L.
Hypotekskassa, se Hypoteksinrättning.
Hypotekslivförsäkring, se Hypoteksförsäkring.
Hypotekslån, lån mot säkerhet av hypotek (se
d.o. och Hypoteksinrättning).
Hypotenu’sa (grek, hypoteinusa, eg.: som
sträcker sig under) (a å fig.), den
största sidan (som står mot
den räta vinkeln) i en
rätvinklig triangel. De övriga
sidorna (b, c) kallas k a t
e-t e r. I en sådan triangel
gäller den s.k. pytagoreiska satsen*: a2 = b2 + c2, en
av den elementära geometriens viktigaste satser.
Hypote’s (grek. hypoth’esis), förutsättning,
antagande; som filosofiskt och
vetenskapligt-metodolo-giskt begrepp: det provisoriska, rent
försöksmäs-siga antagandet av en viss förklaringsgrund el.
orsak till en i erfarenheten given företeelse el.
grupp av företeelser. En h. måste icke blott
framställa en tankemöjlighet utan en faktisk möjlighet,
något sannolikt. Den uppställes alltid i den
förhoppningen, att vad den utsäger skall kunna
bekräftas, visa sig överensstämma med verkligheten
och med en fortgående forsknings upptäckter.
Består den detta prov och medgiver den följaktligen
verifikation, övergår den därmed till teori: består
den det icke, avföres den ur den vetenskapliga
diskussionen el. bibehålies, under bestämda
förutsättningar, som nyttig fiktion. — Trots att vissa
riktningar inom filosofien ha lagt i dagen en stark
hypotesskräck (så positivismen och
empiriokriti-cismen m.fl.) och yrkat på en ”hypotesfri”, rent
beskrivande forskning, utgör h. ett lika berättigat
som oumbärligt hjälpmedel inom forskningen. För
att äga vetenskapligt värde, måste den likvisst
vara så enkel som möjligt, vara påkallad av fakta
och restlöst förklara företeelsen. Intet känt faktum
får strida mot den. Vid inbördes tävlan mellan
flera avgår alltid den h. med segern, vilken på
enklaste sätt, med uppbåd av minsta antalet
hjälp-hypoteser tillfredsställande förklarar det givna
fenomenet. Jfr Arbetshypotes. — Mot den vanliga
förväxlingen av h. med fiktion vänder sig med styrka
H. Vaihinger. — Litt.: E. Naville, ”La logique de
1’hypothèse” (1880); H. Poincaré, ”La Science et
1’hypothèse” (1902; sv. övers. 1911); A. Görland,
”Die Hypothese” (1911); H. Vaihinger, ”Die
Philosophie des Als Ob” (1911, 10 Aufl. 1927). N.
Hypote’tisk (av grek. hypoth’esis, förutsättning),
log., betingad, villkorlig, vanl. med bibetydelsen
osäker. — Hypotetiskt omdöme,
betingelseomdöme av typen: Om A är, så är B, vari
alltså eftersatsens giltighet göres beroende av
försatsens. Denna omdömestyp uppmärksammades
tidigast av stoikerna. Jfr Omdöme. —
Hypotetisk slutledning, sådan slutledning*, vars
översats utgöres av ett hypotetiskt omdöme
(blandad hypotetisk slutledning) el. vars premisser
båda äro dylika omdömen (ren hypotetisk
slut
— 1091 —
— 1092 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
