Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypotek - Hypoteks-bank, -förening - Hypoteksförsäkring (inteckningsförsäkring) - Hypoteksinrättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYPOTEKSINRÄTTNING
skuldebrevet är skrivet, är det vanligt att kalla
detta ”omslagsrevers” i mots. till
”hypoteksrever-sen” (handpanten). C.G.Bj.
Hypoteks-bank, -förening, se Hypoteksinrättning.
Hypoteksförsäkring
(inteckningsförsäk-r i n g) är till sin natur närmast ett slag av
kreditförsäkring*. H. torde knappast förekomma i
Sverige. H. närstående är
hypotekslivför-säkringen, där vid en låntagares frånfälle
återstående skuld automatiskt amorteras genom
ett utfallande livförsäkringsbelopp.
Hypoteksinrättning, penninginstitut med
uppgift att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i
fast egendom. Lånen äro ant. återbetalningslån
med en viss årlig amortering el. stående (fasta)
lån utan avbetalningsskyldighet under lånetiden.
Finansieringen av låneverksamheten sker vanl.
genom emittering av obligationer. I Tyskland
ha h. varit i verksamhet sedan slutet av
1700-talet, och impulserna till de första svenska
hy-poteksföreningarna hämtades därifrån. I Sverige
är hypoteksväsendet numera ordnat efter två
huvudlinjer, en för jordegendomars och en för
stadsfastigheters kreditbehov, vartill komma en
del speciella organisationer för bostads- och
far-tygskredit m.m. (jfr Bostadskredit).
Den första h. för jordbrukskredit,
Skånska hypoteksföreningen i Lund, bildades
1836. Den följdes av ett flertal andra med
arbetsområden inom ett el. flera landskap.
Delägar-skap i förening kan vinnas av ägare till
självständig jordlägenhet, och medl:s ansvarighet
bestämmes efter oguldna beloppet av lån, som
erhållits från föreningen. Lån beviljas mot
första inteckning till högst 60% av den
brand-försäkrade egendomens belåningsvärde, vilket
fastställes av föreningsstyrelsen. Före 1861
arbetade var och en av föreningarna självständigt
och anskaffade sina rörelsemedel genom
utgivande av obligationer i in- el. utlandet
(huvudsaki. i Hamburg). Härigenom uppstod ofta en
besvärande konkurrens dem emellan. Nämnda
år bildades emellertid Sveriges allmänna
hypoteksbank med uppgift att vara en
gemensam central för hypoteksföreningarna.
Verksamheten regleras av två k.f., en för banken
och en för föreningarna, de nu gällande av 1890,
vari ändringar vid upprepade tillfällen senare
företagits. Hypoteksföreningarna, till antalet 10,
äro delägare i banken på ung. motsv. villkor
som de enskilda jordägarna äro delägare i
föreningen, således efter oguldna beloppet av sina
hos banken erhållna lån, och ansvara för
bankens förbindelser efter enahanda grunder. Som
grundfond för banken har Staten överlämnat från
innehavarens sida ouppsägbara 4V2 °/o
statsobligationer, f.n. (1949) belöpande sig till 75 mkr.
Egna obligationer få av banken utges till ett
belopp, som uppgår till högst 10 ggr
grundfonden. Statsobligationerna kunna av banken
försäljas el. belånas, om bankens tillgångar ej skulle
räcka till för fullgörandet av dess förbindelser
till obligationsinnehavarna. Det statliga stödet
till banken har föranlett ett visst statligt
inflytande över dess ledning. Sålunda utser K.m:t
ordf, i bankens styrelse och
Riksgäldsfullmäk-tige v. ordf, i styrelsen samt ordf, i revisionen.
SU is. — 1089 —
35 — Red. avsl. 3/io 49.
övriga 3 styrelseled. utses av delägarna. Genom
en 1948 träffad överenskommelse mellan banken
och Svenska jordbrukskreditkassan har samarbete
inletts mellan hypoteks- och
jordbrukskasserö-relsen. Den senares organ äga att utlämna
primära fastighetslån åt medl. på upp till 6o°/o av
fastighetens sammanlagda jordbruks- och
skogsvärden.
Fast i ghetskredi ten för städerna
är ordnad efter grunder liknande dem, som gälla
för jordbruksfastigheter, alltså med föreningar och
en centralorganisation för dessa. 1871 hade A
11-männa h y p o t e k s k a s s a n för Sveriges
städer börjat sin verksamhet som ett privat
företag, men dess rörelse blev alltför begränsad
för att kunna möta de växande behoven. Efter
en av Riksdagen föranstaltad utredning om
fas-tighetskreditens ordnande bildades 1910 K
o-n u n g a r i k e t Sveriges
stadshypoteks-kassa, i vilken Allmänna hypotekskassan
samtidigt uppgick. Som grundfond har Staten
tillskjutit ett belopp, som vid 1948 års utgång
uppgick till 200 mkr; den tillhör fortfarande
Staten, som ”dock ej äger för annat ändamål
disponera över densamma, så länge kassans alla
förbindelser icke äro fullgjorda”. Grundfonden
är överlämnad i form av Svenska statens
obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, och får tas i anspråk med högst V10 för
utlåning till hypoteksföreningarna el. för
fullgörande av kassans förbindelser samt ytterligare
endast i fall av kassans likvidation. Kassan
äger rätt att för anskaffande av erforderliga
medel uppta obligationslån till högst 10 ggr
beloppet av grundfond och reservfond tillhopa och
skall för dyl. lån ställa den säkerhet i
inteckningar, som av föreningarna lämnats som pant
för deras lån hos kassan. Kassans obligationer
emitteras endast i Sverige; från början hade
man dock avsett att anlita även den utländska,
spec. den franska, kapitalmarknaden.
Stadshy-poteksföreningarna äro ansvariga för kassans
förbindelser på samma sätt som jordbrukets
hy-poteksföreningar gentemot Sveriges allmänna
hypoteksbank. Lånegränsen för delägarna i
stads-hypoteksförening utgör i allm. 50% av vid
värdering fastställt uppskattningsvärde och likaså 50 °/o
av taxeringsvärdet men kan i de större städerna i
regel höjas till 6o°/o. Under vissa förutsättningar
utlämnas numera lån även mot säkerhet i
tomträtter. Lånen äro ant. amorteringslån, som årl.
avbetalas med minst V2 °/o för stenhus och minst
1 °/o för andra hus, el. fasta lån på 10—20 år
utan amortering. För andra byggnader än stenhus
beviljas fasta lån på längre tid än 10 år endast
till 2/s av det belopp, varmed lån eljest kan utgå.
Antalet stadshypoteksföreningar utgör f.n. 22,
vartill komma 3 föreningar, som kvarstå från tiden
före 1910. Av stadshypotekskassans 5 styrelseled.
utser K.m:t ordf, och efter förslag av föreningarnas
representanter 3 led., medan den 5:e led., tillika v.
ordf., utses av Riksgäldsfullmäktige. K.m:t utser
även kassans 3 revisorer. — Genom den
gemensamma överbyggnad, som de olika
hypoteksföreningarna äga i sina centralorganisationer, ha betydande
fördelar vunnits. De obligationslån, som behöva
upptas, kunna nu ställas på betydligt större belopp
— 1090 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
