Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyresgästföreningar - Hyreslagen - Hyresman - Hyresnämnd - Hyresreglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYRESREGLERING
tal städer i Sverige, uppkom tanken på att
genom organisation av hyresgästerna bättre
tillvarata dessas intressen. I och med det gradvisa
upphävandet av kristidens hyreslagstiftning vann
denna tanke stark anklang, därvid huvudsyftet
för dyl. organisationer antogs bli att för
hyresgästerna mildra de verkningar, som återgången
till en fri hyresmarknad skulle medföra. De
första egentliga h. bildades i Stockholm 1917 och i
Göteborg 1919. Efter denna tidpunkt ha h. bildats
i de flesta städer och större orter. 1949 räknar man
161 föreningar med sammanlagt o. 160,000 anslutna
hushåll, varav över hälften i de tre största städerna.
Samtliga föreningar äro sedan 1923 anslutna till
en riksorganisation, Hyresgästernas
riksförbund, med säte i Stockholm. — H. ha till
uppgift att tillvarata sina medl:s intressen som
hyresgäster, att för detta ändamål för medl:s
räkning förhandla med fastighetsägarna, att
befordra tillgången på sunda och billiga bostäder,
att verka för höjandet av den allmänna
bostadsstandarden o.s.v. Under 2:a världskriget ha
två nya uppgifter tillkommit, näml, att
medverka till en rättvis fördelning av de ökade
bränslekostnaderna och att bevaka
hyresgästernas intresse av att hyresregleringslagen
upprätt-hålles. För varje bränslesäsong slutas lokala
överenskommelser med resp, lokalorganisation
av Sveriges fastighetsägareförbund. I
hyresnämnderna och Statens hyresråd äro h. representerade.
H:s tidn. äro ”Vi hyresgäster” och ”Vår bostad”
(för bostadskooperationens medl.) i Stockholm,
”Hyresgästen” i Göteborg och ”Bostaden” i Malmö.
H., som principiellt äro politiskt neutrala, ha
visat ett livligt intresse för statliga och
kommunala åtgärder på bostadsområdet. I rörelsens
program ingår bl.a. krav på en reformerad
hyreslagstiftning, där de sociala synpunkterna
skänkas större beaktande, åtgärder för
tomt-rättsinst:s utveckling, införande av skatt på
markvärdestegring, främjande av
bostadskooperationen m.m. — H. ha vid skilda tillfällen bl.a.
organiserat massuppsägning av hyresavtal i
hyres-reglerande syfte och ha därigenom åstadkommit viss
sänkning av den allmänna hyresnivån. [Sv.LJA.E.
Hyreslagen, den vanliga benämningen på kap.
3 i lagen 14/e 1907 om nyttjanderätt till fast
egendom, vilket kap. jämte kap. 1 i samma lag
innehåller de huvudsakliga reglerna om hyra. Se
Hyresavtal.
Hyresman, den, som av annan hyr fast el. lös
egendom.
Hyresnämnd i kommun skall bestå av en ordf.,
förordnad av Statens hyresråd* och två led.,
valda av kommunen. Av dessa skall en äga el.
förvalta hyresfastighet och en vara repr. för
hyresgästerna. Den sistn. skall i ärenden ang.
affärslägenheter m.m. ersättas av en av
kommunen utsedd repr., som driver verksamhet i
förhyrd lägenhet. H:s huvuduppgift är att
handlägga ärenden ang. hyresreglering*.
Hyresreglering. Den nuv. h. i Sverige (jfr
Hyresstegringslag) infördes 1942, och dess
hu-vudstadganden innefattas i lag om h. m.m. 19/g
1942. Lagen är direkt tillämplig i städer,
köpingar och municipalsamhällen, som vid 1942
års ingång hade minst 2,000 inv. Därjämte kan
lagen genom beslut av K.m:t få giltighet även
i andra tättbebyggda orter. Beslut härom har
meddelats för ett stort antal orter.
Hyresreg-leringsorganen äro dels den lokala
hyresnämnden, dels Statens hyresråd. —
Regleringen av hyrorna sker på så sätt, att
dessa fastlåsts vid den nominella nivå de hade Vi
1942. Denna hyra betecknas som grundhyra.
För lägenhet i hus el. del av hus, som
färdigställts senare än */i 1942, fastställer
hyresnämnden grundhyran till det belopp, som med
hänsyn till byggnadskostnaderna och övriga
omständigheter finnes skäligt. — Det finns emellertid
möjlighet att få de i viss mån schematiskt
bestämda grundhyrorna ändrade i visst enskilt fall
efter prövning och beslut av hyresnämnden. För
höjning av en grundhyra förutsättes, ant. att den
hyra, som lägenheten betingade */i 1942, var
avsevärt lägre än hyran för jämförliga lägenheter
el. att lägenhetens värde avsevärt ökats genom
ombyggnads- el. ändringsarbete el. att annat skäl
av därmed jämförlig betydelse kan åberopas. För
nedsättning av grundhyran fordras, att
lägenheten Vi 1942 betingade en hyra, som i avsevärd
mån översteg hyran för därmed jämförliga
lägenheter. — Utöver grundhyran äger
hyresvärden rätt att träffa avtal om skälig ersättning
för värme och varmvatten. Därest den normala
kostnaden ingår i grundhyran, får ersättning
endast uttagas för den av kristiden betingade
merkostnaden för bränslet. — Den genom
grundhyrorna bestämda allmänna hyresnivån kan
höjas generellt genom beslut av Statens hyresråd,
därest så befinnes påkallat till följd av ökade
omkostnader för fastighetsförvaltningen. Hittills
(okt. 1949) har något sådant generellt
medgivande till hyreshöjning icke lämnats.
Ovanstående regleringsbestämmelser gälla både
för bostäder och andra lokaler, ss. butiker,
kontor och verkstäder. Undantag utgöra två
kategorier av lägenheter, näml, möblerade
bostadslägenheter och affärslägenheter med varierande
hyresbelopp, vilka äro underkastade en annan,
mindre snäv form för reglering.
Genom h. har också skapats ett starkt skydd
för hyresgästen mot risken att förlora sin
lägenhet. Något förbud mot uppsägning av
hyresavtal har icke stadgats, men en hyresgäst,
som blivit uppsagd utan att hyresrätten
förverkats, kan hos hyresnämnden begära, att
uppsägningen skall ogiltigförklaras, och om skäl
härför anses föreligga, kan hyresnämnden
tvångs-förlänga hyresavtalet. Hyresgästens ansökan om
prövning av uppsägning måste göras hos
nämnden 14 dagar från uppsägningen el. om
hyresvärden därvid icke tydligt meddelat, att han ej
önskar låta hyresgästen kvarbo, inom 14 dagar
efter det hyresvärden lämnat sådant meddelande.
Genom lagändringar 1946 och 1948 har även
införts rätt att i vissa fall mot hyresvärdens
vilja överta annans rätt till hyreslägenhet. Detta
är medgivet, då två el. flera personer
gemensamt hyrt lägenhet el. hyresgästen är el. varit
gift och hyresförhållandet skall upphöra på gr.
av åtgärd el. underlåtenhet av någon av dem,
ävensom då make vid hemskillnad el.
äktenskapsskillnad tillagts hyresrätten till lägenheten
— 1097 —
— 1098 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
