Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdmetall - Hårdmynthet - Hårdsatt järn - Hårdskaliga frön - Hårdskiffrar - Hårdsot - Hårduk, vattolin - Hårdvall - Hård valuta - Hårdved - Hårdvete - Hårfjäll - Hårfloka - Hårfollikel, hårsäck - Hårfåglar el. bulbulfåglar - Hårfällning - Hårfärgningsmedel - Hårgarn - Hårginst - Hårhygrometer - Hårkan - Hårkax - Hårkis - Hårkors - Hårkärl - Hårlag - Hårlav - Hårleman, ätt - Hårleman, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅRDMYNTHET
varumärke Widia var länge synonymt med h.
Den tyska upprustningen under 1930-talet
möjliggjordes till stor del genom h. I slutet av 2:a
världskriget tillverkade enbart Krupps 500 t h.
pr år, motsv. c:a 35 mill. h.-plattor. Under
kriget inhämtade amerikanerna tyskarnas försprång
och införde bl.a. fräsning med negativa
skärvinklar. Amerikanerna ange, att produktionen i
mekaniska verkstadsindustrien ökar 2 till 4 ggr pr
arbetare och maskin vid användning av
h.-verktyg. jämfört med snabbstål. — Litt.: K.
Bonth-ron, ”Fagersta seco-handbok” (1945) samt
handböcker i verkstadsteknik. L.Vr.
Hårdmynthet, vissa hästars benägenhet att ligga
hårt på bettet under körning el. ridning, varav
följer, att deras styrbarhet och dressyr i viss mån
försvåras.
Hårdsatt järn, se Masugnsprocessen.
Hårdskaliga frön, se Hårda frön.
Hårdskiffrar, petrogr., benämning på i den
skandinaviska fjällkedjan förekommande kristallina
skiffrar av kvartsitiskt el. hälleflintartat utseende,
i regel skiffriga el. bandade, mer el. mindre täta,
bestående huvudsaki. av kvarts och fältspat med
växlande mängd andra mineral, vanl. glimmer.
H. utgöras av ytterst finkorniga
nedkrossnings-produkter (myloniter) av fältspatrika bergarter,
bildade i samband med överskjutningar el. andra
tektoniska rörelser. Bandningen har därvid
uppkommit genom omkristallisation och omlagring
under metamorfosen. E.Nn.
Hårdsot, se Sotsvampar.
Hårduk, v a 11 o 1 i n, varmt fodertyg med
kamgarn som varp och grova hårgarner som inslag,
användes som dräktinlägg för att erhålla bättre
stadga och passform.
Hårdvall, lantbr., gräsbärande mineraljordar (ler-,
sand- och grusjordar), som icke lida av skadlig
fuktighet. H. har allmänt ansetts lämna ett för
djuren nyttigare bete och hö än sådant från s i
riva 11 (vattensjuka, oftast i moss- el. mulljordar
övergående marker).
Hård valuta, valuta, som är internationellt
gångbar och därför efterfrågad (se Internationella
betalningar). Motsats är mjuk valuta. — Jfr
Hårt mynt.
Hårdved, växtart av kornellsläktet*.
Hårdvete, se Vete.
Hårfjäll, bot., se Fjällhår.
Hårfloka, bot., art av släktet ChaerophyWum*.
Hårfollikel, hårsäck, se Hår 1).
Hårfåglar el. b u 1 b u 1 f å g 1 a r, Pycnono’tidae,
fam. av ordn. tättingar, med o. 260 arter av ung.
en trasts storlek, mjuk och tät fjäderdräkt med
hårliknande bildningar särsk. på nacken. De
förekomma i tropiska Afrika och Asien.
Gråbul-b u 1 e n (Pycnono’tus arsinoe) anses vara en av
Afrikas bästa sångfåglar. Många arter hållas i bur
som prydnadsfåglar.
Hårfällning. Liksom hos fåglarna fjäderdräkten
periodiskt förnyas, så inträder även hos de flesta
däggdjur årl. en förnyelse av hårbeklädnaden. Hos
de i nordligare trakter levande djuren utbildas
under hösten en tätare och vanl. längre hårfäll, en
vinterfäll, som på våren fälles och ersättes av en
kortare och glesare sommarfäll. Samtidigt med
denna hårväxling inträder hos många djur, ss.
den nordiska haren och vesslorna, även en
färgförändring. — Ang. håravfall se Hårsjukdomar.
Hårfärgningsmedel, se Kosmetiska medel.
Hårgarn, grovt garn av get-, kamel- el. nöthår,
ofta blandat med någon ull.
Hårginst, bot., art av ginstsläktet*.
Hårhygrometer, se Hygrometer.
Hårkan, biflod till Indalsälven, genomflyter
Lenglingen i Norge, Rengen på riksgränsen och
Hotagen m.fl. sjöar i n.v. Jämtland samt mynnar i
Litselet nära Lit; vattenområde 4,030 km2;
kungs-ådra från Hotagens utlopp. — Litt.: ”Förteckning
över Sveriges vattenfall”, 40 (1933).
Hårkax, bot., art av släktet ChaerophylVum*
Hårkis, miner., se Millerit.
Hårkors, två tunna, varandra korsande trådar av
spindelvävs- el. kokongtråd, som insättas i en
astronomisk tub, en avläsningskikare el. ett
mikroskop på den plats, där den av objektivet alstrade
bilden uppkommer, ögat ser då i okularet
trådarna skarpt samtidigt med (bilden av) det föremål,
mot vilket kikaren inriktats, och kan använda dem
el. deras skärningspunkt som referenslinjer, resp,
-punkt vid mätningar. Skärningspunkten måste
därvid vara noggrant injusterad i kikarens axel.
På senare tid ha för detta ändamål tunna
glasplattor med inristat kors kommit till användning. A.B.L.
Hårkärl, anat., se Kapillärer.
Hårlag, se Hårrem.
Hårlav, bot., art av fam. Physcia’ceae*.
Hårleman, ätt, stammande från holländaren
Christian Horleman (1633—87), 1666 införskriven
som trädgårdsmästare till kungl. trädgården i
Stockholm. Hans son Johan H. (1662—1707), 1697
intendent över alla kungl. träd- och lustgårdar i
Sverige, adlades 1698; han var far till
nedan-nämnde Carl H., som blev friherre 1747 men själv
slöt sin ätt. En kusin till den sistn. adlades
1751; denna ättegren fortlever.
Carl H., friherre, arkitekt (1700—53). H:s
utbildning inriktades tidigt mot byggnadskonsten. 1715—
20 inhämtade han arkitekturens grunder hos G. J.
Adelcrantz och torde
redan under denna tid
ha trätt i närmare
beröring med N. Tessin
d.y. Genom dennes
be-medling erhöll H.
1721 offentligt
understöd till en långvarig
utländsk
studievistelse i Holland, Belgien,
Frankrike och Italien.
I Paris blev han först
elev hos
trädgårdsarkitekten Desgots och
studerade senare
både vid arkitekturakad.
och vid målarakad. samt hos tidens ledande
dekoratör Oppenord. 1725 fortsatte han resan till
Italien, där han bl.a. påverkades av Juvara i Turin
och E. Bouchardon i Rom. 1727 hemkallades H.
för att biträda Tessin vid slottsbygget i Stock-
— 1147 —
— 1148 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
