Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hällefors (Västmanland) - Hällefors (Småland) - Hällefors bruk (Södermanland) - Hällefors bruk (Västmanland) - Hällefors—Fredriksbergs järnvägar (Sävsnäs järnväg) - Hälleforsnäs - Hällekis (Hellekis, egendom) - Hällekis (samhälle) - Hälleknopp - Hällesjö - Hälleskogen - Hällespring - Hällestad (Malmöhus län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLLEFORS
Hällekis.
ningen av industri och hantverk, 12 °/o av handel
och samfärdsel. — Litt., se H.i). P.
Hällefors, samhälle i Lönneberga sn i Småland
(jfr ab. Brusafors-Hällefors).
Hällefors bruk, i Södermanland, se Hälleforsnäs.
Hällefors bruk, i Västmanland, se Hällefors 2).
Hällefors—Fredriksbergs järnvägar, tidigare
benämnda Sävsnäs järnväg, började
anläggas 1873; sträckan Hörken—Fredriksberg
öppnades för allmän trafik 1878 och utsträcktes 1910 till
Tyfors, som redan dessförinnan erhållit
järnvägsförbindelse med Neva station på linjen
Kristinehamn—Mora. Sträckan Fredriksberg—Neva är
dock icke öppen för allmän trafik. 1931
färdigställdes bandelen Gravendal—Hällefors, och efter
några år kunde sträckan Gravendal—Hörken
nedläggas 1940. Den koncessionerade bandelen
Hällefors—Gravendal—Fredriksberg är 50 km lång
och har 0,802 m spårvidd. H. äges genom ett
dotterbolag av Hellefors bruks ab. J.Sn.
Hälleforsnäs, stations- och brukssamhälle i
Mellösa sn i Södermanland, vid järnvägen
Oxelösund—Kolbäck 12 km n.n.v. om Flen; 1,890
inv. (1946). Vid Hälleforsån i s.v. ligger
Hällefors bruk. Bruksrörelsen grundades 1659, då
polacken A. Noy erhöll privilegier för att här
anlägga ett styckebruk och upptaga malm. Sedan
bruket bytt ägare ett flertal gånger, inköptes det
1781 av friherre Gustaf Celsing, som av Hällefors
jämte andra egendomar stiftade ett fideikommiss.
Under L. G. Celsing d.y. (d. 1881) utvidgades
1833—59 bruksrörelsen med en ny mekanisk
verkstad, masugn, malmrosteri och manufakturverk.
Efter den siste fideikommissariens död 1904
övergick bruket 1905 genom köp och byte till ett
bolag, ab. Hellefors styckebruk, som 1914
förvärvades av det 1906 grundade företaget ab. Svenska
aduceringsverken. Sedan 1918 äges bruket av det
s.å. stiftade ab. Järnförädling. Tillverkningen
omfattar numera huvudsaki. galvaniserat aducergods
(rördelar, gjutgods, båtsmide). Bolagets
aktiekapital är 5 mkr, balansomslutningen c:a 13 mkr,
antalet arbetare o. 600. P.;A.Lg.
Hällekis (Hel lekis), egendom i Medelplana
sn i Västergötland, vid n.v. foten av Kinnekulle,
omfattar numera 91 ha, därav 49 åker, med ett
taxeringsvärde av 117,000 kr. Slottet av sten i
tre våningar med två flyglar är ombyggt 1791
och omges av vacker park. Egendomen är med
säkerhet känd sedan slutet av 1300-talet och har
tillhört bl.a. ätterna Sparre (1300—1400-talen),
Bosse och Skjöldebrand. Skånska cement-ab.,
som 1913 blev dess ägare, har frånsålt själva
säteriet, som nu tillhör hovjägmästaren friherre
W. Klingspor. — Namnet skrevs 1473 aaff
he-leckiis, 1483 i Helghækees. Förleden är gen. av
mansnamnet Helge, efterleden är trol. kis, grov
sand (jfr E. Hellquist, ”Svensk etymologisk
ordbok”, 3 uppl. 1948, sid. 459 f.). P.;Er.
Hällekis, samhälle i österplana* sn i
Västergötland.
Hälleknopp, bot., art av fetknoppsläktet*.
Hällesjö, socken i Jämtlands n. domsaga och
församling i Hällesjö och Håsjö pastorat i
Ra-gunda kontrakt av Härnösands stift, kring Gimån
och dess tillflöde Ljungån samt intill gränsen
mot Medelpad; 890,90 km2, därav 831,80 land;
2,282 inv. (1949; knappt 3 inv. pr km2). H.
upp-fylles av kuperade skogs- och bergstrakter med
talrika småsjöar samt odlad bygd främst kring
vattendragen. I n.v. uppnås 520 m ö.h. Åkern
utgör drygt 1 °/o av landarealen, skogsmarken
85%. I Ljungå finns elkraftverk. Större delen
av socknen utgöres av bolagsskogar och
krono-parker. Den nuv. kyrkan är en centralbyggnad
av sten från 1848, restaurerad 1922, klockstapeln
från 1781. Om den gamla kyrkan erinra flera
inventarier. Ljungå kapell av trä byggdes 1909.
— Socknen kallades under medeltiden ’Rotokiæl,
skrivet 1314 De rotakyl, 1316 ecclesia rothakiæl
(båda avskrifter från 1344). Häri ingå gen. av
’Röta, det fsv. namnet på Rotån, och käl, höglänt
ödemark. Namnbytet, som skett på 1400-talet,
beror på att trakten blivit avfolkad genom
digerdöden. Det nuv. namnet är givet efter Hällesjön,
på vars ö. strand kyrkan ligger. Se C. Lindberg
i ”Jämten” (1943), sid. 104 f. P.;Er.
Hälleskogen, Slaget i, se Haraker.
Hällespring, bot., art av släktet Asple’nium*.
Hällestad, socken i Torna hd i Malmöhus län
och församling i Dalby, Hällestads, Bonderups och
Gödelövs pastorat i Torna kontrakt av Lunds
stift, på och n.ö. om Romeleåsen; 25,49 km2,
därav 25,43 land; 809 inv. (1949). H. är till större
delen kuperad och har relativt mager jordmån.
Åkern utgör 71 °/o av landarealen, skogsmarken
9%. Vid statsbanelinjen Dalby—Bjärsjölagård
ligger kyrkbyn och stationssamhället Torna
Hällestad med 400 inv. (1946). Tvedör(r)a
var 1823—88 mötesplats för S. skånska inf.-reg.
Egendomar: V. Tvet, Abusa gård, Vaselund,
Bore-lund och Fridhill. Den ursprungliga
medeltidskyrkan fick vid 1800-talets mitt korpartiet
förändrat i samband med tillkomsten av korsarmar.
Kryssvalven, trol. från mitten av 1400-talet,
prydas i långhuset av förträffliga kalkmålningar av
”Vittskövlemästaren”. I kyrkans yttermur äro
sedan gammalt inmurade tre runstenar, de
intressantaste vikingatidsminnena i Skåne, vilka ge oss
namnen på en eljest okänd hövding, Toke
Gorms-son, och några av hans hirdmän. I anslutning
till namnen finns på den största av stenarna en
minnesdikt, som bl.a. omtalar, att Toke ”flydde
— 1179 —
— 1180 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
