Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsingborg—Råå—Ramlösa järnväg - Hälsingborgs - Hälsingborgs idrottsförening, HIF - Hälsingborgs kopparverk - Hälsingborgs stadsteater - Hälsinge flygflottilj, F 15 - Hälsingegården - Hälsingelagen - Hälsinge regemente, I 14 - Hälsingerunor - Hälsingfors - Hälsingland - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSINGBORGS
ombyggd till 1,435 m spårvidd samt elektrifierad;
tillhör numera Hälsingborgs stad och trafikeras
som spårväg.
Hälsingborgs ..., se även Helsingborgs ...
Hälsingborgs idrottsförening, HIF, bildades 1907
genom sammanslagning av två
hälsingborgsföre-ningar (Swithiod och Stattena). Den har gjort sig
bemärkt genom sina framgångar i fotboll, vars
allsvenska serie den, med undantag av åren 1935—
37, tillhört sedan 1924 och flera gånger vunnit.
Hälsingborgs kopparverk, Hälsingborg,
framställer koppar ur kisbränder, vilka erhållas vid
svavelsyretillverkning. H. äges sedan 1918 av
Reymersholms gamla industri-ab.
Hälsingborgs stadsteater. Föregångare till H.
var Hälsingborgs stads teater, som invigdes 27/ä
1877 av Knut Tivanders sällskap med Flotows
opera ”Martha”. Teatern hade till 1921 ingen fast
ensemble utan besöktes av ambulerande in- och
utländska sällskap med växlande repertoar. D.å.
invigdes H., vars initiativtagare voro konsulerna
Ivar P:son Henning och Ivar Aspegrén samt red.
Nils Christiernson. Teaterchefer ha varit: Rudolf
Wendbladh 1921—23, Torsten Hammaren
(konstnärlig rådgivare Gerda Lundequist) 1923—26,
Gösta Cederlund 1926—29, Rudolf Wendbladh
1929—44, Ingmar Bergman 1944—46 och Lars
Lewi Laestadius 1946—50. Bland märkligare
urpremiärer på H. kunna nämnas ”Mikaels dag”
av Harry Blomberg (1942), ”Rabies” av Olle
Hedberg (1945), "Eklöv och lavendel” av Sean
O’Casey (världsurpremiär, 1946) och ”Höst” av
Bengt Blomgren (1947). 25-årsjubiléet firades
1947 med Shakespeares ”Lika för lika”.
Teatersalongen, som rymmer 356 platser,
moderniserades 1944. 1948 tillkom rundhorisont. H. åtnjuter
statsunderstöd med f.n. (1949) 100,000 kr och
kommunalt anslag med 55,000 kr. B.Hgn.
Hälsinge flygflottilj, F 15, Söderhamn,
jaktflottilj, beslutad enl. 1942 års försvarsbeslut,
uppsättning påbörjad 1945.
Hälsingegården, lanthushållsskola i Järvsö sn
i Hälsingland.
Hälsingelagen, medeltida uppteckning av den
rätt, som fordom gällde i Norrland och Finland,
verkställd i början av 1300-talet. H. visar stark
påverkan av Upplandslagen men är ej så litterärt
överarbetad och i många hänseenden
ålderdomligare; utg. av C. J. Schlyter i ”Samling af Sveriges
gamla lagar”, 6 (1844), nysv. övers, av Ä.
Holm-bäck och E. Wessén (1940); faksimiluppl. 1948.
Hälsinge regemente, I 14, Gävle, leder sitt
ursprung från de fänikor, vilka under senare delen av
Gustav Vasas regering uppsattes i Gästrikland och
Hälsingland; äldsta bevarade handlingar äro från
1552. 1624 indelades fotfolket från landsrege-
mentet i Norrland i 3 reg., varav från 1630 ett
benämndes H. 1682 blev reg. indelt, varigenom
allmogen i Gästrikland och Hälsingland åtog
sig att hålla reg. vid en styrka av 1,200 man.
H. har deltagit i flertalet svenska krig under
1600- och 1700-talen, och dess fanor upptaga
segernamnen Warschau 1656, Fredriksodde 1657,
Tåget över Bält 1658, Lund 1676, Landskrona
1677, Narva 1700, Düna 1701, Jakobstadt 1704,
Gemäuerthof 1705, Gadebusch 1712. Reg. har
sedan 1689 vapenövats på Mohed* och inflyttade
1909 i nya kaserner i Gävle; det tillhör 2:a
militärområdet. [E.O.B.]S.Bn.
Hälsingerunor, se Runor.
Hälsingfors, se Helsingfors.
Hälsingland, Norrlands näst sydligaste landskap,
har en yta av 15,386,2 km2, varav 14,236,7 land
och 1,149,5 vatten (7,5% av ytan). Det ligger
mellan 6o°59’ och 62°2i’ n.br. och mellan o°3o’
och 3°i8’ v.lgd från Stockholm. Hela H. hör till
Gävleborgs län utom Ytterhogdals och Ängersjö
socknar, som tillhöra Jämtlands län. — Namnets
förled innehåller fsv. gen. plur. av
inbyggarnam-net hälsingar, avlett av ett ortnamn ‘Hals, som
betecknat en smal del av en vatten- el. landlokal,
trol. i H:s gamla huvudbygd Sunded i
Hudiks-valls-trakten. Vattenpassagen kunde vara den
havsvik, som Hornån tidigare bildat upp mot den
anrika Högs sn, medan landtungan vore den
ås-sträckning, som skiljer nämnda å från Hallstaån,
likaledes en gammal havsvik (jfr N. Ahnlund
gentemot J. Sahlgren i ”Gammal hälsingekultur”,
1931, sid. 21, med litt.). Namnet skrevs 835
Hal-singolandan, 1188—97 helsingelond. J.Ör;C.Lg.
Innehåll:
Sp.
Geologi ..............1196
Terrängformer ........1197
Sjöar och floder .....1198
Klimat ................1198
Växtvärld ............1199
Djurvärld ............1199
Befolkning och
bebyggelse ...............1199
Ekonomisk geografi ....1200
Fornlämningar ..........1205
Historia ...............1205
Vapen ..................1205
Ortnamn ................1206
Dialekt ................1207
Folkkultur .............1207
Konsthistoria ..........1208
H. i litteraturen ......1209
Litteraturanvisningar ..1209
Geologi. Berggrunden i H. består så gott
som fullständigt av urberg (se karta vid Sverige).
I H:s s. del förekommer ett smalt stråk av den
mellansvenska leptitformationen, som tillhör det
äldsta urberget. Större delen av H. intas av en
omväxlande röd el. grå urgranitgnejs, även kallad
ljusnegranit. Den röda varianten är porfyrisk och
innehåller stora fältspatindivider med ovala el.
linsformiga konturer; stundom är den förskiffrad
och benämnes då ögongnejs. Inom kustområdet
förekomma inslag av gnejs med sedimentärt
ursprung. Den är grå med växlande kornstorlek
och bandad av fältspatrika ljusa och biotitrika
mörka ränder och strimmor. Den innehåller små
korn av violettröda granater och dessutom
kor-dierit, svavelkis och grafit. I H:s n. del dominera
dyl. urbergssedimentgnejser, vilka även kallas
migmatiter. Särsk. i H:s v. del genomsättes
granitgnejsen av en grovkristallinisk, grå granit av
den typ, som kallas revsundsgranit och är
beskriven under namnet mansjögranit. Lokalt
uppträda smärre diabasgångar och massivgrönstenar.
I v. H. utbreder sig på gränsen mot Orsa
finnmark det s.k. Losfältet med yngre
urbergsbildningar bestående av grönstenar och
sedimentkomplex av skiffrar, kvartsiter, sandstenar och
gråvackor, mellanlagrade av porfyrer och tuffer.
Längst i n.v. finns ett område med en grovkornig,
röd, något porfyrisk granit, rätangranit, vilken
tillhör urbergets yngsta graniter. — Av yngre
geologiska bildningar har röd ortocerkalksten
anträffats i form av stora block i Kultebosjön 20
km s.s.ö. om Söderhamn, vilket antyder, att denna
trakt av H. var täckt av det ordoviciska havet
— 1195 —
— 1196 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
