Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsingland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSINGLAND
Brukningsdelarnas antal uppgick 1944 till 13,442
(inkl. Hamra kapellag), varav 60 °/o hade en
åkerareal mindre än 5 ha, 25 °/o av 5—10 ha,
12,8% av 10—20 ha, 1,5% av 20—30 ha och
0,7 °/o större än 30 ha. Endast 3 brukningsdelar
överstego 100 ha. H. är sålunda ett utpräglat
småbrukarlandskap, vilket framför allt beror på
den av terrängen sönderdelade odlingsbara
jorden. Binäringarna, som särsk. äro förknippade
med skogsbruket, ha därför stor betydelse för
jordbrukarna. Antalet arrenderade
brukningsdelar var 1944 1,176 (8,7%), omfattande 10,383 ha
(13,4%) av åkerjorden. Åkerjordens användning
och avkastning 1946 framgår av tab. 2.
Arealuppgifterna visa, att större delen av den
odlade jorden användes till produktion av
kreatursfoder. Sädesodlingen är såväl absolut som
relativt obetydlig i förh. till landskapen s. om H.
men har lokal betydelse och stort värde för
jordbruksbefolkningen själv. Betr, sädesslagens
inbördes ställning är det påfallande, hur
rågodlingen har gått tillbaka; bara under de senaste
20 åren har rågarealen gått ned med 80 °/o (för
hela riket med drygt 50°/o). Däremot har under
samma tid vårvetearealen blivit 15 ggr så stor
(för hela riket 3 ggr). Avkastningen ligger
något under medeltalet för riket, men H. hävdar
sig gott i jämförelse med många sydligare
belägna landskap. Linodlingen har i H. gammal
hävd, och efter en tids tillbakagång har den
under senare år upptagits i större skala. Endast
Hallands slättbygd och Gotland uppvisa högre
andel av åkerarealen för spånadsväxter (0,9%).
Boskapsskötseln har alltid varit av stor
betydelse i H. Från att tidigare ha bedrivits
extensivt har den särsk. under de tre senaste
decennierna intensifierats. Liksom i de omgivande
landskapen har fäbodväsendet spelat en stor roll
men har med undantag för de glesast befolkade
skogstrakterna i v. i det närmaste försvunnit.
Orsakerna därtill äro att söka dels i bristen på
arbetskraft, dels i det intensifierade jordbruket med
ökad foderväxtodling och den ökade anslutningen
till mejeriorganisationerna. Brukningsdelarnas
storlek inverkar på nötkreaturens relativa antal,
emedan det mindre jordbruket i förh. till sin areal
håller ojämförligt mycket flera kreatur än det
större. Det förklarar, varför kornas och fårens
relativa antal är så högt i H. — Antalet redovisade
bisamhällen var 1944 3,444 st.
Skogen har alltid spelat en framträdande
roll i H:s näringsliv, icke minst för kreaturens
uppehälle. Vid järnbruksrörelsens uppsving un-
Tab. 3. Antalet husdjur 1946.
Husdjur Antal djur Antalet djur pr 100 ha reducerad
jordbruksareal (åker 4- äng)
[-Kustlandet Inlandet Kustlandet Inlandet Medeltal-]
{+Kust- landet Inlan- det Kust- landet Inlan- det Medel- tal+} för riket
Hästar 9.863 2,063 14,7 16,9 IS,«
Nötkreatur 52,965 10,539 78,7 86,1 73,7
därav kor 38,370 7,420 57,s 60,e 46,7
Får 16,019 5,707 23,9 46,9 12,4
Getter 2,371 89 3,5 0,7 0,7
Svin 10,196 2,257 15,5 18,4 29,9
Fjäderfä 73,776 13,521
därav höns 23,580 3,045
Tab. 4. Skogsmarkens fördelning 1944 på
ägar kategorier.
Ägare Kustlandet Inlandet I °/o för hela
riket
Skogsmark Skogsmark
i ha i •/. i ha i »/•
Staten 12,130 2 56,309 12,4 8
Andra
samfällig-heter 19,285 3 42,078 9,9 6
Aktiebolag 209,820 33 252,981 55,8 25,3
övriga enskilda . 393,988 62 102,747 22,S 50,7
635,223 100 454,H5 100,0 100,0
der 1600-talet blev kolningen ett framträdande
drag i skogsbygderna kring hyttorna och
stång-järnshamrarna. Men först vid trävaruindustriens
genombrott under mitten av 1800-talet fingo
skogsprodukterna större handelsvärde, och
skogen blev från denna tid en viktig inkomstkälla
för växande delar av landskapets befolkning. Den
goda tillgången på välbelägna flottleder har icke
minst bidragit till uppsvinget. Omkr. sekelskiftet
stagnerade sågverksindustrien, och
trämasseindu-strien fick ökad betydelse. Den äldsta
massafabriken i Norrland är Forsså träsliperi vid
utloppet av S. Dellen, anlagt 1868. Ingenjör C. D.
Ekman lyckades 1874 lösa problemet att
framställa kemisk pappersmassa enl. den s.k.
sulfitmetoden. Det skedde vid Bergvik, som därmed
fick världens första sulfitfabrik. Skogsmarken i
H. (länsdelen) fördelade sig 1944 på
ägarkatego-rier enl. tab. 4. Av de enskilda ägarna hade 3,764
(49,3 °/o) en skogsareal av högst 25 ha, 1,469
(19,3%) 25—50 ha, 1,416 (18,6 °/o) 50—100 ha, 743
(9,7%) 100—200 ha, 192 (2,5%) 200—400 ha och
26 (0,3 °/o) över 400 ha. Skötseln av skogarna är
i allm. tillfredsställande, vilket särsk. gäller
Statens och de större bolagsägda arealerna i inlandet.
1942 års riksskogstaxering av Gävleborgs län
visar följ, fördelning av skogarnas trädbestånd (i
hela länet): tallskogar 18,1 °/o, granskogar 20,3%,
barrblandskogar 25,4 °/o, blandade barr- och
lövskogar 35,0% och lövskogar 1,2 °/o. Totala
tillväxten av barrskog pr år uppskattades under
perioden 1937—41 till 3,2% mill. m3, varav 1,4 mill.
m3 på tall och 1,8 mill. m3 på gran. Den
sammanlagda virkesmängden angavs till 119,5 mill. m3,
varav 49,2 mill. m3 tall, 55,8 mill. m3 gran och
11,5 mill. m3 björk. 1946 framsläpptes i Ljusnan,
Delångersån och Harmångersån 19,5 mill. klampar
(1,5 mill. m3). Medeltal för åren 1928—37 var
23,5 mill. klampar (1,8 mill. m3). (I dessa summor
ingår även det i Härjedalen till Ljusnan tillsläppta
flottgodset.) En tillförlitlig bild av
avverkningarnas storlek erhålles dock icke enbart genom
flott-ningsstatistiken, emedan virkestransporterna med
motorfordon få alltmer ökad omfattning.
Fiske. Antalet yrkesfiskare i H. uppgick 1947
till 698 st, motsv. 71,5% av länets och 4,5 °/o av
hela rikets. Antalet binäringsfiskare var 90. I
Jättendal äro ej mindre än Ve av H:s
yrkesfiskare bosatta. Fångstens värde utgjorde 1,958,269
kr. Viktigast är strömmingsfisket, som sker med
skötar och strömmingsgarn. Laxfisket i Ljusnan
och Voxnan gav 1947 20,292 kg till ett värde av
91,314 kr (1,5% av värdet för fångsten i hela
riket). Antalet redovisade fisklägen var i H. 57 st,
— 1201 —
— 1202 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
