Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsovårdsstadga - Hälsovännen - Hälsö - Hälta, haltning - Häma, haema- - Häme - Hämeenlinna - Hämeenmaa - Hämmande nerver - Hämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSOVÄNNEN
efter särskild behandling bli tjänliga till
människo-föda, sker sådan behandling; eljest skola de
oskadliggöras, vilket även kan ske genom deras
utnyttjande för tekniskt ändamål. Lägenhet, där
födoämnen el. dryckesvaror beredas, förvaras el. försäljas,
skall vara för ändamålet inredd (se
Födoämnes-kontroll). I stad skall tillräckligt antal avträden
finnas i varje hus, där människor uppehålla sig
någon längre tid av dygnet. Likaledes är sörjt
för att avträden och urinkurar skola finnas vid
salutorg, hamnområden o.a. platser, där ett större
antal människor mera stadigvarande ha
sysselsättning. Särsk. för städernas del finnas föreskrifter
ang. uppsamling och bortskaffande av sopor,
avfall o.a. orenlighet. Åtgärder till utrotande av
råttor och möss kunna föreskrivas. Fabriker och
näringar få ej inrättas och drivas på sådant sätt,
att de genom damm, rök, elak lukt, giftiga gaser,
buller m.m. (jfr Immission) föranleda sanitära
olägenheter för närboende el. det allmänna. Viss
fabriksdrift är ej tillåten i stad, och i vissa fall
erfordras särskilt tillstånd för driftens inrättande.
Uppkomma ändock olägenheter av driften, är
ägaren skyldig vidtaga tjänliga åtgärder för deras
undanröjande, vid äventyr att driften t.v. kan
förbjudas. Om begravningsplatser och gravar finnas
även bestämmelser i h. Reglerna i h. kunna
fullständigas genom särskilda lokala föreskrifter
(mat-varustadga, renhållningsstadga el.
hälsovårdsord-ning) för varje hälsovårdsområde, antagna av den
myndighet, som utövar kommunens
beslutanderätt, och fastställda av länsstyrelsen. H:s regler
för stad gälla endast för det planlagda området
samt för sådant område inom staden, för vilket
de, enl. i särskild ordning meddelad föreskrift,
skola ha tillämpning. De kunna även genom
särskilt beslut av länsstyrelsen, vilket beslut skall
underställas konungens prövning, utsträckas att
gälla köping el. annat samhälle med större
sammanträngd befolkning. — Den närmaste tillsynen
över efterlevnaden av h:s regler omhänderhas för
varje hälsovårdsområde av en hälsovårdsnämnd*,
som till sitt biträde vanl. har särskilda tjänstemän
(hälsovårdstillsyningsmän och i större städer även
assistenter och bostadsinspektörer). Länsstyrelsen
har även viss tillsyn över den allmänna
hälsovården, men den högsta tillsynen över densamma
tillkommer Medicinalstyrelsen. S.B.
Hälsovännen, sedan 1886 utkommande ”tidskr.
för allmän och enskild hälsovård”, utg. 1886—
1905 av med. dr E. W. Wretlind, 1905—35 av med.
och fil. dr Henrik Berg, 1936 ff. av med. dr G.
Thorell.
Hälsö, municipalsamhälle (sedan 1915) och
fiskläge i öckerö sn, Bohuslän, på ön Hälsö el.
Hällsö i Göteborgs n. skärgård utanför Hisingen,
c:a 2 tim sjöväg från Göteborg; 1,25 km2; 560
inv. (1949); 14 yrkes- och 5 binäringsfiskare
(I945)- Badort med sommarvillor.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 859,500
kr, till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
1,263,250 kr (1947). — Samhället har namn efter
ön Häl(l)sö, 1594 skriven Hellesøe. Förra leden
är gen. av dial. ’häller, grotta, klipphåla (se
Hj. Lindroth i ”Kust- och skärgårdsnamnen i
Göteborgs och Bohus län”, 1, 1922, sid. 88). EMg;Er.
Hälta, h a 1 t n i n g. 1) Med. H. (claudica’tiö)
är en gångrubbning, som uppkommer därigenom
att de båda extremiteterna av en el. annan
anledning ej fungera statiskt och dynamiskt
likvärdigt. Den normala gången möjliggöres av ett
utomordentligt invecklat samspel mellan hjärna,
ryggmärg, nerver samt så gott som hela kroppens
muskel-, ben-, led- och ligamentsystem. Vid h.
är det ena benet kortare, el. kroppstyngden väger
tyngre över på det ena än det andra, och det ena
fotbladet berör ej marken lika länge som det
andra, el. det ena benet föres styvt och fixerat.
Orsakerna till h. kunna givetvis vara många och
likaså platserna för den framkallande
sjukdoms-härden, t.ex. i hjärnan vid h. efter hjärnblödning,
i ryggmärgen efter barnförlamning o.s.v. H. är
ofta ett resultat av organismens försök att skona
en smärtande extremitet, vare sig nu smärtkällan
sitter i en sjuk led, en spräckt skelettdel el. i en
mjukdelsskada. I andra fall uppkommer h., när
en av extremiteterna är kortare än den andra —
verkligt el. endast som det tycks beroende på ett
abnormt fixerat läge i någon ledgång. En
måttlig förkortning av ett ben, t.ex. efter ett benbrott,
kompenseras småningom av bäckenets ställning,
så att h. försvinner. — Börjar ett barn utan
påtaglig anledning el. efter en obetydlig stöt att
halta, är detta i de flesta fall ett allvarligt
symtom, om det ej snabbt går över. Denna h. är till
en början ofta så obetydlig, att man hör men ej
ser den, och kanske den endast inträder vid
trötthet. Ett sådant barn skall snarast möjligt
undersökas av läkare, ty anledningen är vanligast en
börjande tuberkulos i någondera höftleden (se
Höftsjuka). Senare inträda fixationer och
förkortningar vid denna åkomma, som ge ökad och
permanent h. Den tidiga diagnosen av sjukdomen
är viktig, ty härpå beror det, om behandlingen
skall kunna ge ett gott resultat. Den ”medfödda
h.” beror på medfödd höftluxation (se Höftsjuka).
Ang. intermitterande h. (claudicatio
inter-■mitt’ens) se Buergers sjukdom. P.M.S.
2) Veter. H. är hos våra husdjur en
rörelsestörning, som betingas av sjukdomsprocesser i
extremiteterna el. deras närmaste grannskap, varvid
rörelserna utlösa smärtyttringar. Steget blir ant. stelt
och dröjande, el. extremiteten föres i abnorm
riktning el. avkortas vid belastningen, för att smärtan
må göras så kortvarig som möjligt. Från etiologisk
synpunkt indelas h. i rörelse- och belastningshälta,
de förra kännetecknade av ett fördröjt framförande
av steget och avkortning av detsamma, de senare
av en avkortning av stegets bakre del och ett
hastigt överflyttande av kroppstyngden på den
motsatta extremiteten för att minska smärtmomentet.
Mellan dessa extrema former finnas talrika
övergångsformer, i vilka dessa båda typer kombineras.
I allm. har rörelsehälta sin orsak i extremitetens
övre partier, i bog, armbågsled och knäled,
belastningshälta i hovlidanden, led-, böjsene- och
sen-skideinflammationer nedom knäet. V.Mr.
Häma-, h a e m a-, se Hema-.
Häm’e, finskt namn på Tavastland.
Häm’eenlinna, finska namnet på Tavastehus.
Häm’eenmaa, finskt namn på Tavastland.
Hämmande nerver, se Autonoma nervsystemet.
Hämning, psykiatr., tillstånd av försvårat
tänkande och handlande, yttrande sig i långsamhet i
— 1215 —
— 1216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
