Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härnösand - Härnösands kustartilleridetachement, KA 4 H - Härnösand—Sollefteå järnväg - Härnösands-posten - Härnösands stift - Härnösands stifts domprosteri - ab. Härnöverken - Härold - Härordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRNÖSANDS KUSTARTILLERIDETACHEMENT
—3,2 m djup. Sjöfarten pågår praktiskt taget
året runt. Reguljära ångbåtsförbindelser
upprätthållas av Sveabolagets båtar med övriga
norrlandshamnar och Stockholm. 1947 ankommo
och avgingo 1,352 fartyg om tillsammans 456,024
nettoton, nästan uteslutande i inrikes fart; främst
lossas stenkol och koks, utskeppningen är
obetydlig. I H. sammanstråla ett flertal busslinjer,
och staden står genom trafikbilar i förbindelse
med den 43 km s.v. om H., vid Indalsälvens
mynning belägna flygplatsen Sundsvall-H. på
flyglinjen Stockholm—Luleå. H. har högre allm. lärov.,
kommunal flickskola, folkskoleseminarium,
småskole-seminarium, tekniskt gymnasium, teknisk
skogs-och sågverksskola, navigationsskola,
dövstums-skola, diakonissanstalt (Vårsta), folkhögsk.
(tillhörande Svenska missionsförbundet) och landsarkiv
(för Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens
och Norrbottens län) samt är tingsställe för
Ångermanlands s. domsaga och förläggningsort
för kustart.-detachementet KA4 H; länslasarett,
sinnessjukhus (Gådeå sjukhus), vanföreanstalt och
fångvårdsanstalt. I H. utgivas två dagliga tidn.,
”Härnösands-posten” och ”Västernorrlands
allehanda”. Rundradiostation. Taxeringsvärdet å
fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1948
1,218,100 kr, och å annan dyl. fastighet 67,921,300
kr, varav 14,637,500 kr för svenska aktiebolag;
den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s.å. för fysiska personer m.fl.
till 36,943,380 kr, för svenska aktiebolag till
2,251,470 kr och för andra skattskyldiga till
460,380 kr. H. bildar ett pastorat i
Dompros-teriet av Härnösands stift. — Namnet skrevs
1374 Hernøsundh, 1461 Hernesand. Det är äldst
namn på hamnplatsen, medan socknen kallades
Hernø (så 1374). Förleden innehåller trol. hærn-,
obruten biform till stammen i hjärna i bet.
huvud, kulle, topp (besl. med hjässa}. I ortnamn
syftar ordet på berg och höjder. Se E.
Hell-quist, ”Svensk etymologisk ordbok”, 3 uppl. 1948,
sid. 389. — Litt.: G. Kallstenius, ”Blad ur H:s
historia” (1919); L. Nordström, ”Norrlands
Athén” (i ”Svenska turistfören:s årsskr.”, 1920); G.
Bucht, ”H:s historia”, 1—2 (1935—45; tiden 1585—
1809); T. Bohlin, ”Profiler” (1946). — L.
Nordström har i flera romaner och novellsaml. skildrat
H. (”Öbacka”). J.C.;Er.
Härnösands kustartilleridetachement, KA 4 H,
Härnösand, är ett enl. 1942 års försvarsbeslut
organiserat detachement ur Älvsborgs
kustart.-reg., ingående i Hemsö kustart.-försvar.
Härnösand—Sollefteå järnväg, 102 km, spårvidd
1,435 m, öppnades för trafik 1894 och gav därmed
Härnösand och industriorterna i Ådalen
järnvägsförbindelse med statsbanenätet i Sollefteå. H.
förstatligades 1932.
Härnösands-posten, konservativ morgontidn.,
utg. i Härnösand, grundad i maj 1842 av Ingiald
Ritzén, daglig sedan 1894. Red. är sedan 1944
Evert Anders Valter Skarin (f. 1906).
Härnösands stift, näst Luleå stift det till
ytvidden största, omfattande Västernorrlands och
Jämtlands län; 77,414,80 km2, därav 71,792,71 land;
425,437 inv. (1949). H. består av följ. 13
kontrakt: Domprosteriet, Ådalens, Ramsele,
Sollef
teå, Nätra, örnsköldsviks, Sundsvalls, Ljunga,
Ströms, Östersunds, Ragunda, Härjedalens och
Undersåkers kontrakt, 90 pastorat och 129
församlingar (därav 6 stadsförs.). H., varifrån
Luleå stift avskildes 1904, utbröts 1647 ur
Uppsala ärkestift som en superintendentia, från 1772
som biskopsstift. P.
Härnösands stifts domprosteri omfattar
Härnösands stad och en del av Ångermanlands s.
domsaga samt består av följ. 3 pastorat: Härnösand;
Säbrå och Häggdånger; Stigsjö och Viksjö;
22,705 inv. (1949).
ab. Härnöverken, se Härnösand, sp. 1254.
Härold (från mlty. herolt, av fra. heralt, ytterst
av germ. harja-walöa med grundbetydelsen
”härbe-härskare” och etymol. = Harald). H. förekom
redan hos grekerna som utropare och överbringare
av budskap om krig och fred. I mytologien var
Hermes gudarnas h. och utstyrd med attribut som
sådan. Största betydelsen fick h. under
riddarvä-sendet, särsk. i Frankrike under Filip August.
Varje provins hade sin vapenkonung, roi darmes,
under vilken h. stodo, och dessa hade i sin tur
under sig medhjälpare, pour-suivants- endast män av
adlig börd antogos till h.; deras uppdrag var att
känna alla adliga släkters märken och genealogier;
de voro domare i deras tvister och granskade vid
torneringar deras sköldemärken. Härav utvecklade
sig den vetenskap, som kallas heraldik*. I
England upprätthålles ännu det 1360 bildade
härolds-kollegiet, riksheraldikerämbetet {College of Arms,
Heralds College-, jfr Lordmarskalk). Under nyare
tiden blev h:s uppgift mera att vara
ceremonimästare och utropare av krigsförklaringar etc. De
hade häroldsdräkt med riksvapnet på bröst och
rygg och förde en kort häroldsstav. I Sverige
in-och avblåstes ståndsriksdagarna av h. Vid de
kungl. svenska riddarordnarna äro förutom
rikshärolden, som är ordensofficiant vid K.m:ts
orden, två h. anställda. Rikshärolden bär ännu
vid riksdagens öppnande rikshäroldsstaven jämte
ett bandolär; honom tillkommer att ombesörja
serafimerringning samt upphängande av
serafimer-riddarnas vapen i Riddarholmskyrkan. G.W.F.
Härordning betecknar numera det system, enl.
vilket ett lands lantmilitära styrkor erhålla sin
personal. Förr var h. oftast även
sammanfattningen av de lagar och bestämmelser, enl.
vilka lantförsvaret var organiserat (t.ex. 1901 års
h.). Då numera ett lands lantmilitära
organisation ej kan avgöras fristående utan måste
bestämmas samtidigt med marinens och flygvapnets
organisation, sker detta i form av en gemensam
försvarsordning. — Man kan skilja på
tre olika huvudsystem avh. Kadersystemet
innebär, att en kader av för fredstjänsten
(administration och utbildning) avsedd personal är
ständigt tjänstgörande. I fredstid utbildas
samtidigt 1—3 åldersklasser värnpliktiga (beroende
på tjänstgöringstidens längd), varvid de förband,
som ha värnpliktiga, vilka tjänstgjort minst 1
år, kunna anses användbara för stridsuppgifter.
Vid mobilisering bilda de färdigutbildade jämte
de inkallade värnpliktiga armén, varvid de yngsta
åldersklasserna tillföras fältförband och de äldre
lokalförsvarsförband, lantvärn e.d. — Liksom ka-
— 1255 —
— 1256 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
