Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härordning - Härryda - Härskarornas Gud - Härskning - Härslöv (Herslöv)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRSLÖV
dersystemet bygger även milissystemet på
värnplikt; såväl befäl som manskap äro
värnpliktiga, och endast ett fåtal, för den trängre
administrationen och högre befälsföringen
avsedd personal består av yrkesmilitärer. Den
grundläggande första utbildningen är kort och
kompletteras av ett stort antal
repetitionsöv-ningar, varunder de personliga färdigheterna
återupplivas och förbandsutbildning kan äga rum.
Endast under en kort del av året finns utbildad
trupp i tjänst. — Inom yrkessystemet
anskaffas den militära personalen på frivillighetens
väg och med jämförelsevis lång anställningstid.
Yrkessystemets freds- och krigsorganisation äro
ung. lika. Yrkessystemet ger en väl övad
krigsmakt och vållar ringa personliga bördor; det är
dyrbart, varför en yrkeshärs numerär måste
hållas relativt låg. — De h., som tillämpas i de
olika länderna, äro ofta en blandning av ovan
angivna system. Stormakterna ha sålunda ofta
både kader- och yrkessystem. Renodlat
kadersystem finns nu i Sverige, milissystem finns i
Schweiz, och yrkessystemet fanns före 2:a
världskriget i såväl Storbritannien som USA. Betr, de
olika ländernas h. se resp, land, Försvarsväsen.
H.-system kunna spåras redan tidigt i
mänsklighetens historia. Kader- och milishärar
före-kommo hos forntidens västasiatiska folk, särsk.
hos perserna, vilka dock med tiden övergingo
till yrkessystemet. Den kartagiska hären bestod
av soldenärer. De forngrekiska staterna uppsatte
borgarmiliser med tjänsteplikt för alla fria
medborgare. Vid tiden för peloponnesiska kriget
uppsattes legotrupper, och samtidigt togo greker
främmande sold; den makedoniska hären var en
kaderhär. I Rom tillämpades värnplikt, och
krigsfolket uttogs genom utskrivning bland de
fria medborgarna; under kejsardömet
omgestaltades h., varigenom en stående här av
soldenärer uppsattes. Hos germanerna rådde allmän
värnplikt för de fria männen. Under medeltiden
ersattes värnpliktens idé av principen, att jord
bortförlänades mot krigstjänstskyldighet, och
sålunda uppkom länsväsendet med sina
vasallhärar, i vilka riddarna utvecklade sig till ett särskilt
stånd av kvalitetskrigare. Under nyare tidens
tidigare skeden kan man knappast tala om några
h.; krigen utkämpades av soldenärer, vilka före
och under kriget anställdes genom entreprenörer.
Efter westfaliska freden behöllo en del stater
sina soldenärer i tjänst, och därmed uppstodo
stående yrkeshärar. Franska revolutionen 1789
återupplivade den allmänna värnplikten, och den
franska arméns framgångar under Napoleon I:s
ledning föranledde flertalet fastlandsmakter att
återinföra värnplikt i form av kaderhärar el.,
t.ex. i Schweiz, milishär. Den svenska h. var
under större delen av 1800-talet en säregen
blandning av yrkes- och milissystem, varvid hären
utgjordes av den indelta stammen, en mindre
del värvad trupp samt den föga vapenövade
beväringen. — Litt.: K. G. Bildt, ”H.-frågor”
(1922). [E.O.B.1S.E.B.
Härryda, socken i Sävedals hd i
Västergötland, Göteborgs och Bohus län, och församling
i Landvetter och Härryda pastorat i
Domproste-riets s. kontrakt av Göteborgs stift, ö. om
Göte
borg; 87,41 km2, därav 80,60 land; 1,396 inv. (1949;
17 inv. pr km2). H:s odlade jord ligger
huvudsaki. i Mölndalsåns (Härrydaån) dalgång, som
här omges av sjörika och bergiga skogstrakter.
Åkern utgör 8 °/o av landarealen, skogsmarken
64%. Den nuv. kyrkan från 1850 (restaurerad
1924) har långhus med tresidig koravslutning och
torn med lanternin. Ruin av gamla kyrkan. —•
Namnet skrevs 1540 Herryda och Herrida
k(yr-ka). Förra leden innehåller ånamnet ’Hära el.
Här-ä, en avledn. till, resp. sms. med ett ord med
bet. grå el. grå färg; efterleden är en
böjningsform av rydh, röjning (se ”Ortnamnen i
Göteborgs och Bohus län”, 1, 1923, sid. 15). I.Mg;Er.
Härskarornas Gud, namn på Jahve (Amos 3:13,
Hos. 12:5 m.fl.), i svensk bibelövers, även återgivet
med Herre Sebaot (plur. av hebr. sävä, härskara;
Ps. 84 m.fl.). Det är ovisst, om härskaror skall
beteckna Israels stridbara män el. de himmelska
härskarorna, demonhären, som åtföljer Jahve.
Härskning kallas den kemiska förändring ett fett
undergår, då i detsamma bildas flyktiga
nedbryt-ningsprodukter, som medföra oangenäm lukt och
smak. H. kan framkallas genom inverkan av luft,
ljus, enzymer (esteraser, lipaser), fuktighet, värme,
mikroorganismer el. genom en enda av dessa
orsaker. Endast följ, två arter av h. kunna anses
vara tillfredsställande klarlagda, näml. 1) den s.k.
oljesyrehärskningen, vid vilken genom
autooxidation av omättade fettsyror — el. deras
glycerider — bildas karakteristiskt, ”härsket”
luktande aldehyder, t.ex. heptyl-, nonyl- och
epihyd-rinaldehyd; 2) den s.k. ketonhärskningen,
vilken är en bakteriehärskning, där
mikroorganismer (t.ex. PenicilVium glau’cum, Aspergill’us nig’er)
ur mättade fettsyror el. glycerider frigöra
karakteristiska ketoner. För sistn. typ av h. äro
kvävehaltiga substanser nödvändiga som näringssubstrat
för mikroorganismerna. I rena, neutrala
glycerider kan ingen bakteriehärskning äga rum. — Den
h., som möter oss i det dagliga livet, är vanl.
sammansatt av båda de nämnda typerna. U.Bd.
Härslöv (Hers löv), socken i Rönnebergs
hd i Malmöhus län och församling i Härslövs,
Säby, Vadensjö och örja pastorat i Rönnebergs
kontrakt av Lunds stift, n. och n.ö. om
Landskrona; 24,55 km2, därav 24,46 land; 1,018 inv. (1949;
42 inv. pr km2). H., som når ut till Öresund,
är kuperat och når i Hilleshögsåsen 101 m ö.h.
Åkern utgör 89% av landarealen, skogsmarken
2 °/o. Egendomar: Hildesborg*, Hilleshög
(Svenska sockerfabriks-ab:s), Rosenhäll, Hilleshögs
boställe (Statens), Eskatorp och Brorstorp.
Tegelbruk. Av fornlämningar finnas bl.a. en dös, två
gånggrifter och många gravhögar; vid stranden
nära Hildesborg ligga skansar från nyare tiden.
Den romanska absidkyrkan från 1100-talet fick sitt
breda torn och korsvalv under senare medeltiden;
vid 1800-talets mitt tillkommo korsarmarna. Den
rikt skulpterade och målade predikstolen är från
början av 1600-talet. — Namnet skrevs 1145
Hers-lef och Hersløf. Förleden utgöres av gen. av ett
forntida personnamn, möjl. ett mansnamn
’Her-vèr, ehuru även andra namn äro tänkbara;
efterleden är lev, lov, (efterlämnat) arvegods (jfr E.
H. Lind, ”Norsk-isländska dopnamn”, 1905—15,
sp. 533)- P.;Er.
— 1257 —
— 1258 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
