Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härstamningslära - Här står jag och kan icke annat; Gud hjälpe mig, amen - Härtappning - Härtel, Gottfried Christoph - Härtill är jag nödd och tvungen - Härva - Härvel - Härån - Hässelby (Hesselby) - Hässelbyholm (Hesselbyholm) - Hässelby villastad - Hässelkulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRSTAMNINGSLÄRA
Härstamningslära, ärftl., se Utvecklingsläran.
Här står jag och kan icke annat; Gud h j ä
1-p e mig, amen, enl. traditionen Luthers
slutord i det försvarstal, som han höll inför
riksdagen i Worms 1521 (”Ich kann nicht anders,
hie stehe ich. Gott helf mir, Amen”). I själva
verket synes Luther som avslutning ha yttrat
den då gängse frasen: ”Gud hjälpe mig, amen”.
Härtappning, se Slottstappning.
Härtel, Gottfried Christoph, tysk
musikförläggare (1763—1827), se Breitkopf und
Härtel.
Härtill är jag nödd och tvungen, enl. Olaus
Petri lydelsen av den anteckning, som biskop
Hans Brask skall ha smugglat in under sitt
sigill, då han nödgades underteckna och besegla
beslutet att avsätta ärkebiskop Gustav Trolle på
riksdagen 1517. Jfr Brasklapp.
Härva, textil., se Garn.
Härvel. 1) H., dial. härvträ, haspel, redskap
för uppvindning av garn från spinnrocksrullarna till
härvor, som bli hanterbara under garnets
byk-ning och blekning. H. var i regel försedd med
ett kuggverk,
varigenom garnhärvans
storlek kunde mätas,
vilket var önskvärt
för uppsättningen av
väv. 1739 utgavs en
förordning om h:s
mått, varvid
stadgades, att omkretsen
skulle mäta 2 V2
alnar och att 100 varv
skulle ingå i varje
pasma. H.
signalerade detta varvantal
genom knäppning av
en fjäder (därav
knäpphärvel),
varvid pasman
ombands för att sedan
lätt kunna räknas.
En äldre härveltyp
markerar 60 el. 120
varv. — Litt.: Gertrud Grenander, ”Några
här-veltyper i Västerbotten och dessas användning”
(i ”Västerbottens läns hembygdsfören:s årsb.”,
1935). Sn.
2) H., haspel, användes inom metallindustrien
för upplindande av tråd el. band efter valsning*.
Härån, tillflöde till Lagan*.
Hässelby (Hesselby), gods i Spånga förs,
i Stockholm, 13 km v.n.v. om stadens centrum.
Slottet, uppfört av riksskattmästaren greve G.
Bonde 1657, är av sten i två våningar och genom
murar förenat med två tornförsedda flyglar. Det
restaurerades efter en eldsvåda 1721. Godset
bildades på 1630-talet av riksrådet C. Bonde och
hade nästan oavbrutet tillhört dennes ätt, då det
1931 med en areal av 973 ha, varav 296 odlad jord,
köptes av Stockholms stad för blivande
tomt-och parkområden (taxeringsvärde 2,3 mkr 1948).
På från H. tidigare avsöndrad mark ligger
Hässelby villastad. — Namnet skrevs 1344 in esliby
(osäkert), 1347 in hæsleby. Det är bildat till
hässle, kollektivbildning till hassel, hasseldunge,
Härvel.
Hässelbyholm.
Foto M. Sjöbeck.
och by, gård (se E. Hellquist, ”De svenska
ortnamnen på -by”, 1918, sid. 8). P.;Er.
Hässelbyholm (H e s s e 1 b y h o 1 m), gods i
Fogdö sn i Södermanland, nära Mälarens strand
15 km n.v. om Strängnäs, omfattar 691 ha, därav
192 åker, med ett taxeringsvärde av 242,200 kr.
Slottet i renässansstil i två våningar med fyra
hörnpaviljonger uppfördes på 1660-talet av
riksamiralen G. O. Stenbock, godsets egentlige
grundare, och restaurerades senast 1917—18. 1747 gjort
till fideikommiss av grevinnan Kristina Piper
förblev H. sådant till 1779, då fideikommissnaturen
av F. G. Gyllenkrok överflyttades på Björnstorp.
1796 på nytt fideikommiss, nu inom ätten
Liljencrantz, stannade H. inom denna ätt till 1916, då
fideikommisset förvandlades i fri egendom. Nuv.
ägare är P. K. Sanmark. — Platsen kallades förr
Hässelby: de Esliby 1304, 1309, Hæsleby 1346 o.s.v.
Namnet är bildat till hässle, hasseldunge, och by,
gård (se E. Hellquist, ”De svenska ortnamnen
på -by”, 1918, sid. 8). P.;Th.P.;Er.
Hässelby villastad, 1926—48 köping i
Sollentuna hd i Uppland, vid Lövstafjärden av
Mälaren 17 km v.n.v. om Stockholms centrum; 5,34
km2, allt land; 3,004 inv. (81/i2 1948; 2,401 1926).
Sedan 1949 ingår H. i Spånga förs, i Stockholm.
På mark under Hässelby gods började
villabebyggelse uppstå här 1899. Talrika
handelsträdgårdar. Kyrkan, uppförd 1939 efter ritningar av
F. Hjortzberg, har i koret en kalkmålning av
O. Hjortzberg.
Hässelkulla, järnmalmsförekomst i Vintrosa sn,
Närke, innehåller förutom kvartsig skarnjärnmalm
även kopparmalm, huvudsaki. kopparkis men även
brokig kopparmalm och kopparglans. Fyndigheten
genomsättes av gångar av örebrogranit och
peg-matit, vilka kontaktmetamorfoserat sidostenen och,
där denna utgöres av kalksten, bl.a. givit upphov
till nybildning av sådana mineral som vesuvian,
wollastonit och skapolit. Under de senaste
årtiondena har brytning ej ägt rum.
— 1259 —
— 1260 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
