Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hässleholm - Hässleholm—Markaryds järnväg - Hässleklocka - Hässlunda (Hesslunda) - Hässlö - Häst - Hästantiloper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄSTANTILOPER
Hässlunda kyrka.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
bangården i den v. stadsdelen, vilken dessutom
i n. upp mot Almaån inrymmer trängkårens
kaserner. Pansarregementets kaserner äro belägna
längre i s.v. mellan den egentliga staden och
Finjasjöbadens nu inom staden belägna
villaområde.
H., som alltid legat under landsrätt, är säte för
V. Göinge domsaga, för såväl Hässleholms som
Vittsjö fögderiers häradsskrivarkontor, för
Hässleholms lantmäteridistrikt, för Skånska
trängkå-ren, Skånska pansarregementet och ett av arméns
fem centralförråd samt har högre allm. samlärov.,
teknisk skola, länslasarett, provinsial- och
stadsläkare, distrikts- och stadsveterinärer. — I H.
utkomma två, sedan 1946, resp. 1945 dagliga
tidn., ”Norra Skåne” och ”Hässleholms
dagblad”. — Taxeringsvärdet å
fastighetsskatte-pliktig jordbruksfastighet var 1947 1,537,400 kr
och å annan dyl. fastighet 44,113,100 kr, varav
7,316,000 för svenska aktiebolag; den till
kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick
s.å. för svenska aktiebolag till 1,145,460 och för
andra skatteskyldiga till 18,542,460 kr. — H.
bildar sedan 1942 eget pastorat i V. Göinge
kontrakt av Lunds stift. — Stadens namn är
övertaget från gården Hässleholm. Förleden är
hässle, hasseldunge; ang. -holm se d.o. — Litt.:
J. Linneroth, ”Staden H. Minnesskrift vid
25-års-jubileet 1/i 1939” (1938); B. Wendel,
”Beskrivning över Kristianstads län” (1943);
”Kristianstad, H., Ängelholm, Simrishamn, Ystad” (i ser.
”Svenska stadsmonografier”, 1947). M.O.;Er.
Hässleholm—Markaryds järnväg, 37 km,
spårvidd 1,435 m, öppnades för trafik 1890. Den
förvärvades av Staten 1930, elektrifierades 1935 och
har därefter jämte den angränsande Markaryd—
Veinge järnväg blivit en viktig förbindelselänk
mellan S. stambanan och Västkustbanan.
Hässleklocka, bot., art av klocksläktet*.
Hässlunda (H e s s 1 u n d a), socken i Luggude
hd i Malmöhus län och församling i Ekeby,
Hässlunda och Risekatslösa pastorat i Luggude s.
kontrakt av Lunds stift, ö. om Hälsingborg; 14,43
km2, därav 14,37 land; 466 inv. (1949; 32 inv. pr
km2). H. är nästan helt skoglös, bördig slättbygd,
med åkern utgörande ej mindre än 98 % av
landarealen. Egendomar: Gödstorp, Hedegård,
Gus-tavsminne, Assartorp och Hilmasminne. Den
romanska absidkyrkan är från o. 1200; det kraftiga
tornet, vapenhuset och korsvalven tillkommo på
1400-talet. Den rikt skulpterade och målade
predikstolen är daterad 1609. — Namnet, som är givet
efter kyrkbyn, skrevs under senare delen av
1400-talet in., parochia Haslwnda och i Heslundhe
(1471). Det torde innehålla hässle, hasselbestånd,
-dunge, och en böjningsform av lund. P.;Er.
Hässlö, ort inom Västerås stad, se Badelunda.
Häst (etymol. ytterst samma ord som lånordet
hingst). 1) Se Hästar.
2) Gymn., redskap, bestående av en avlång,
läderklädd trästomme på 4 ben. Trähästen har
sedan romartiden använts vid förberedande
övningar för upp- och avsittning m.m. på levande
h. Den återfinnes även bland Lings första
gymnastikredskap och användes f.n. vid åtskilliga
hopp, saxningar m.m. I Sverige är h. ofta försedd
med 2 stoppade, löstagbara sadelgjordar, i andra
länder med sadelbågar m.fl. anordningar.
Hästantiloper, Hippotragi’nae, en över Arabien
och Afrika s. om Sahara utbredd underfam. bland
antiloperna. De egentliga h., släktet Hippot’ragus,
— 1265 —
— 1266 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
