- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 13. Hedeby - Högblad /
1307-1308

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höganäs - Höganäs-Billesholms ab. - Höganäs—Mölle järnväg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÖGANÄS-BILLESHOLMS AB.

Väsby (398 i motsatt riktning), nådde den 6,855
inv., varav 6,199 i municipalsamhället, och när
den 1936 blev stad, var invånarantalet 6,915.
Rationaliseringarna inom Höganäsbolagets industrier
och den blygsamma utvecklingen av näringslivet
i övrigt ha medfört, att H :s befolkning, som 1920
var 7,076 inv., varit mycket stationär; en viss
befolkningsökning har dock under senare år skett
inom de redan tidigare betydande förorterna.

Av H:s befolkning livnärde sig 1940 ej mindre
än 65,2% av industri och hantverk, blott 17,3%
av handel och kommunikationer, 3,8% av
jordbruk med binäringar, 5,9 °/o av allmän tjänst och
fria yrken samt 7,8 °/o av husligt arbete och
övrigt. Handeln, som på gr. av närheten till
Hälsingborg är relativt liten, har dock utvecklats,
sedan H. blivit en ej obetydlig omnibusknut med
linjer i 6 ä 7 riktningar, och omfattade 1946 150
affärer, sysselsättande 471 personer. Industrien
i H. omfattade s.å. 31 fabriker med en
förvaltningspersonal på 301 och en arbetarpersonal på
1,705 personer; H. är också med 252 arbetare
pr 1,000 inv. Skånes mest utpräglade industristad.
Utöver Höganäs-Billesholms ab., vars
mångsidiga industriella verksamhet i H., omfattande utom
tegelvaruindustrien järnverk, mekanisk verkstad,
kolgruva, snickerifabrik och slipmedelsfabrik,
sysselsätter nära 1,200 arbetare, märkas
damkonfektionsfabriken och konstsilkeväveriet Arnbergs
fabriks ab. (grundat 1894, 350 arb., 4 mkr
tillverkningsvärde) och keramikfabriken Andersson &
Johansson (1909, 55 arb., 0,3 mkr). H. är beläget
inom Kullabygdens gamla rederidistrikt, och
medan H:s hamn trots Höganäsbolagets stora
rörelse blott är Skånes io:e med (1947) 754 ankomna
och avgångna fartyg om 106,916 nettoton, är H:s
handelsflotta om (1947) 12 fartyg å 15,296
bruttoton provinsens 4:e och landets 9:e. Hamnen, som
är 5 å 6 m djup, har en kajlängd av 600 m. H:s
största rederier äro Rederi ab. Höganäs, Carl
Norrthon samt Rederi ab. Kullaberg jämte
övriga Sjöstenska rederier. H. består fortfarande
av två skilda huvuddelar, den gamla
gruvarbetar-bebyggelsen i H. övre (Ryd) med stadshuset och
H:s museum, vilken dock ej når ända fram till
det nuv. schaktet, Prins Gustaf Adolf, samt
affärscentrum, hamn- och fisklägesbebyggelsen
kring H. nedre, som även inrymmer
Höganäsbolagets huvudkontor, dess centrallaboratorium
(uppfört 1947), de stora lervarufabrikerna och
dess övriga industrianläggningar. Mellanpartiet
mellan de båda samhällshälfterna har dock börjat
fyllas av H:s nya centrum med en rad hyreshus,
den 1919 ibruktagna centralstationen, den nya
Himmelsfärdskyrkan från 1934 samt den
Arn-bergska korsettfabriken. Till följd av det stora
antalet egnahem är huvuddelen av den inom
staden disponibla marken nu bebyggd, och
stadsbebyggelsen övergår oförmedlat i Lerbergsvägens
och Väsby kyrkbys förortsbebyggelse samt i den
mera badortspräglade Strandbaden-bebyggelsen,
medan det gamla fiskläget Lerberget i s. ännu
ej helt sammansmält med stadsbebyggelsen. —
H., som lyder under landsrätt, har samrealskola,
provinsialläkare, distriktsveterinär och
landsfiskalskontor men är i många avseenden beroende
av Hälsingborg, med vilken stad H., utöver
järn

vägsförbindelsen över Kattarp, står i synnerligen
livlig omnibusförbindelse. I H. utkommer den
under Nordvästra Skånes tidningar i Ängelholm
sorterande dagliga tidn. ”Höganäs tidn.”. —
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1947 907,800 kr och å annan dyl.
fastighet 51,130,500 kr, varav ej mindre än 14,609,900
för svenska aktiebolag; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å. för
svenska aktiebolag till 4,737,100 och för andra
skattskyldiga till 14,224,400 kr. — H. bildar eget
pastorat i N. Luggude kontrakt av Lunds stift.
— Namnet är bildat till hög och näs. Det förra
har trol. avsett gravhögar, det senare syftar
an-tagl. på det trubbiga näset vid nuv. hamnen. —
Litt.: J. Mauritzon, ”H. En geografisk studie”
(i ”Sv. geogr. sällsk:s årsb.”, 1925); N. Svensson,
”H. genom tiderna jämte en historik över
arbetarrörelsen 1889—1934” (1934); O. Eriksson,
”Staden H. Till minnet av stadsrättigheternas
åtnjutande den 1 jan. år 1936” (1936);
”Kullens sparbank 1848—1948”, utg. av O. S. Eriksson
(1948). M.O.;Er.

Höganäs-Billesholms ab., Höganäs, grundat
1903, är en sammanslutning av flera bolag, som
på olika håll i Skåne idkat gruvdrift, bl.a. på kol.
Denna integration avslutades 1917.
Stenkolsbrytningen i Skåne, som har anor från 1500-talet,
erhöll på 1790-talet ett uppsving genom greve E.
Ruuths anläggningar i Höganäs. Kolen äro
svår-brutna, emedan flötserna äro mycket tunna; vad
som ekonomiskt möjliggör brytningen, är den
värdefulla, eldfasta lera, som samtidigt utvinnes
och som bildar råvarubasen för bolagets
viktigaste rörelsegrenar. — Bolaget äger
stenkolsgruvor i Höganäs, Billesholm, Bjuv och Gunnarstorp
(alla i Malmöhus län) samt vid Nyvång
(Kristianstads län). Fabriker finnas i Höganäs, Bjuv,
Skromberga, Hyllinge och Trollhättan för
tillverkning av eldfast tegel, järnsvamp, framställd
enl. överingenjör S. E. Sieurins metod,
golvklin-ker, glaserade väggplattor, glaserade lerrör, eldfast
tegel, syrafast stengods, kemiska produkter,
kisel-karbid och elektrokorund till slipskivor
(Trollhättan). Egna kraftstationer finnas vid Nyvång
och Höganäs. Årsproduktionen uppgår till c:a
650,000 t gruvprodukter (varav omkr. hälften är
kol), 160,000 t keramiska produkter, bl.a.
bygg-nadstegel, 22,000 t metalliska och 3,000 t kemiska
produkter. 1948 tillkom ett stålgjuteri och en
fin-keramisk avd. — H. äger ett flertal dotterföretag,
varav de viktigaste äro Billesholms glasulls-ab.,
Handöls täljstens-ab., ab. Slipmaterial-Naxos
(Västervik) samt entreprenadfirman ab.
Höganäs-arbeten (Stockholm). Härjämte finnas
försäljningsbolag i grannländerna. Aktiekapitalet utgör
30 mkr, antalet industriarbetare o. 3,300.
Företaget undergick i slutet av 1920-talet en betydande
expansion och rationalisering under ledning av
R. Blomquist, dess verkst. dir. 1925—35.
Sedan 1935 ledes företaget av P. E. Gummeson. —
Bilder se pl. vid sp. 1309. — Litt.: ”H. 1938 — ett
200-årsminne” (1938). A.Lg.

Höganäs—Mölle järnväg, 10 km, 1,435 m
spårvidd, öppnades för trafik 1910 men råkade i
ekonomiska svårigheter och var en tid nedlagd.
Tra-fikeringen övertogs 1915 av Statens järnvägar,

— 1307 —

— 1308 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 8 22:23:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-13/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free