Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hög (Höj, Malmöhus län) - Högadel - Högalid (församling) - Högalid (folkhögskola) - Högaltare - Högalteknall - Höganäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGANÄS
hus län och församling i Kävlinge och Högs
pastorat i Harjagers kontrakt av Lunds stift, n.v.
om Lund; 6,82 km2, därav 6,75 land; 353 inv. (1949;
52 inv. pr km2). H., som i s.ö. begränsas av
Kävlingeån, är skoglös slätt med åkern utgörande
92 % av landarealen. Egendom: Ellbo. Tegelbruk.
Den romanska absidkyrkan är från uoo-talets
slut; dess nuv. torn byggdes 1841 och en n.
kors-arm 1891. Valven torde ha slagits under
1200-talets senare hälft. Ung. jämnåriga med kyrkan
äro dopfunten och en gravhäll, båda prydda med
reliefer. I altaruppsatsen från början av
1600-talet äro infogade tavlor av F. Krebs. Den rikt
arbetade nattvardskalken av förgyllt silver är
från 1641. — Namnet, vid ett tillfälle under senare
hälften av 1300-talet skrivet in Høgh, är subst.
hög, syftande på höjder n. om ån. P.;Er.
Högadel, de högsta klasserna inom adeln, i
Norden förr riksrådsätterna, nu grevar och friherrar,
i England överhusets ärftliga medl., i Tyskland
(till 1919) furstar och hertigar (icke vanliga
grevar etc.), i Spanien granderna, i Ungern
magnaterna, i det forna Tsar-Ryssland furstar och
bojarer. Rättsligen var h. icke överallt skild från
den lägre adeln. Jfr Adel och Lågadel.
Högalid, församling i Stockholm, utgörande ett
pastorat i Stockholms s. kontrakt av Stockholms
stift, omfattar v. Södermalm och Långholmen;
2,45 km2, allt land; 39,441 inv. (1949). H. utbröts
1925 ur Maria Magdalena förs. Kyrkan, med ett
dominerande läge på västligaste Södermalm, är
en av Sveriges märkligaste från 1900-talet. Den
är uppförd 1917—23 i originell och kraftfull
tegelarkitektur efter ritningar av I. Tengbom.
Väst-portalen är rikt utformad med granitskulptur,
koret flankeras av två smäckra torn. Kyrkans
inre är smyckat av bl.a. konstnärerna G. Torhamn
(kor, dopkapell, predikstol och orgelläktare), E.
Jerken (altarskåp), O. Hjortzberg (fresk) och N.
P. Ringström (glasmålningar). Gravkapellet
under koret har en mosaik av E. Forseth. Bland
oljemålningarna finns en av Murillo. Dopfunten
är ett gotländskt arbete från 1200-talet. 1939
invigdes intill kyrkan en urnlund, ritad av
Tengbom och prydd med bl.a. en fresk av A.
Foug-stedt. P.
Högalid, se Södra Kalmar läns folkhögskola.
Högaltare kallas i romersk-katolska kyrkor, där
flera altaren förekomma, korets huvudaltare, vilket
skall konsekreras på samma gång som kyrkan;
benämningen användes nu även betr, icke-katolska
kyrkor. Jfr Sidoaltare.
Högalteknall, se Hallandsås.
Höganäs, stad i Malmöhus län, vid Öresund c:a
20 km n. om Hälsingborg; 6,00 km2, därav 5,99
land, varav 40,9% åker, 1,2% äng och 57,9%
övrig mark, inkl, tomtmark, medan skog helt
saknas; 6,979 inv. (1949; inkl, förorterna Lerberget,
Lerbergsvägen och Väsby kyrkby i Väsby samt
Strandbaden i Väsby och Brunnby o. 8,500 inv.).
H. var, innan Eric Ruuth 1797 på allvar upptog
kolbrytningen i H., blott ett obetydligt fiskläge,
och H:s utveckling har väsentligen betingats av
Höganäsbolagets, nuv. Höganäs-Billesholms ab.,
utveckling. Redan när kolbrytningen 1826 började
kombineras med utnyttjandet av eldfast lera,
hade H. o. 100 kolhuggare, varför samhället redan
Högalidskyrkan. Se även bild vid Eldbegängelse.
då var betydande (o. 250 i fiskläget och o. 1,000
vid gruvan), men först 1853 fick H. genom
utbrytningen av H. bruksförs. från Väsby en egen
samhällsorganisation, vilken dock i första hand
omfattade blott industrisamhället — från 1865 enl.
ett föga lagligt avtal alla Höganäsverkens
arbetare, oberoende av deras bostadsort — ej det
mellan dettas båda huvudbebyggelseområden, Ryd
och Bruket, belägna fiskläget; först när bruksförs.
och H. gamla samhälle 1919 sammanslogos, blevo
dessa förhållanden uppordnade. Genom
tillkomsten av H.—Kattarp—Åstorpsbanan 1885 och
anläggandet av en ordentlig hamn 1887 utvecklades
H. och fick ett mångsidigare näringsliv, och 1890
bildades H. municipalsamhälle för fiskläget och
en del andra bebyggelseområden utanför
bruksförs. H. bruksförs. hade 1855 L775> 1865 2,428,
1883 2,591 °ch 1900 4,230 inv. d.v.s. hela tiden
betydligt mer än städerna Ängelholm och
Trelleborg. Väsby kommun med bl.a. H.
fiskläges-bebyggelse genomgick samtidigt en till tiden o.
1860 och början av 1880-talet koncentrerad
utveckling från 2,612 till 3,531 inv., varav 1,284 i
H. municipalsamhälle. Detta utvidgades 1908 med
större delen av bruksförs. och omfattade därefter
2,00 km2 med 1910 5,186 inv., varav 1,425 i Väsby.
1910 öppnades järnvägen H.—Mölle, vilken dock
fick föga positiv betydelse för H., då dess
trafikområde även dessförinnan helt tillhörde
H.-bygden; däremot medförde 1 :a världskriget en
stark utveckling av H:s industri och befolkning.
När H. förs. 1919 utvidgades och reglerades (den
bestod tidigare av fem skilda delar) till sin nuv.
omfattning, varvid 1,857 inv. överflyttades från
— 1305 —
— 1306 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
