Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 14. Högbo - Johansen / 1-2 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högbo - Högbo centralsanatorium - Högbom, 1. Arvid - Högbom, 2. Ivar - Högbom, 3. Alvar - Högbonden - Högbroforsens industri-ab.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Högbo, kommun i Gästriklands ö. domsagas
tingslag, uppgick 1943 i staden Sandviken*. —
Namnet skrevs 1541 j högeboda. Senare leden
är en form av bod, fäbod, säter; förra leden anger
läget på en mäktig rullstensås med n.—s.
sträckning, som når Mälaren vid Enköping (jfr karta
hos B. Hesselman, ”Från Marathon till
Långheden”, 1935, efter sid. 128).

Högbo centralsanatorium, Falun,
centralsanatorium för Kopparbergs län med 239 platser för
tuberkulossjuka, däri inberäknat 32 platser för
barn.



Högbom. 1 Arvid Gustaf H., geolog,
univ.-lärare (1857—1940), fil. dr 1885, doc. i geologi s.å.,
lärare i mineralogi och geologi vid Stockholms
högsk. 1891—95, prof. där 1895—96, vid Uppsala
univ. 1896—1922. H:s författarskap är ovanligt
mångsidigt och tillhör vitt skilda delar av geologien
och mineralogien men har även lämnat viktiga
bidrag inom angränsande ämnesområden. Därtill
komma bl.a. åtskilliga inlägg i aktuella
kolonisations- och näringsfrågor samt flera högt skattade
handböcker och sammanfattningsarbeten, delvis av
populärvetenskapligt innehåll: ”Norrland” (1906),
”Fennoskandia” (1913), ”Nivåförändringarna i
Norden” (1920), ”Precambrian geology of Sweden” (i
”Bulletin of the geological institution of the univ. of
Upsala”, 10, 1910—11), en klar översikt av de
dittills vunna
resultaten inom
urbergsgeologien. I diskussionen
om den skandinaviska
fjällkedjans byggnad
har H. från början
bestämt anslutit sig till
och vidare utvecklat
teorien om horisontella
fjärrförskjutningar av
i det hela relativt
enkelt byggda
överskjutningstäcken av
prekambriska bergarter
(”Geologisk beskrifning
öfver Jemtlands län”,
1894, 2 uppl. 1920). Bland H:s övriga mera
uppmärksammade berggrundsarbeten må nämnas ”Über
das Nephelinsyenit auf der Insel Alnö” (1895) samt
”Om Ragundadalens geologi” (1899). De
kvartärgeologiska arbetena behandla företrädesvis
isdelarens läge, issjöarna och den senkvartära
landhöjningen i Fennoskandia.

        G.Fn.



2) Ivar H., den föreg:s son, geolog och
geograf (f. 26/9 1892), fil. dr 1923, doc. i geologi vid
Uppsala univ. s.å., prof. i geologi och
naturvetenskapliga fakultetens dekanus vid univ. i Kairo
1925—27, verkst. dir. i Inst. för svensk
utlandstjänst 1927—30, doc. vid Handelshögsk. i
Stockholm 1929, tf. prof. i geografi vid Göteborgs högsk.
och huvudlärare i ekonomisk geografi vid
Handelshögsk. i Göteborg 1933—35, prof. i geografi vid
Handelshögsk. i
Stockholm sedan 1935, rektor
där sedan 1936. Bland
H:s skrifter märkas
”Ancient inland dunes
of Northern and Middle
Europe” (dr-avh., i
”Geografiska annaler”,
1923), ”Polens
ekonomisk-geografiska läge”
(därst., 1930),
”Mineral production” (i
”Ingeniörsvetenskapsakad:s handl.”, 117,
1932) och
”Världssjöfarten” (1934).

        J.C.

3) Alvar H., den föreg:s kusin, geolog
(1894—1939), fil. dr 1925, assistent vid Tekniska högsk.
1918—19, bitr. geolog vid Sveriges geologiska
undersökning 1919, statsgeolog 1933. H. arbetade
med berggrund och malmer (urberget) i s., mell.
och n. Sverige samt med fjällens berggrund och
malmer, deltog i Statens malmletningar i
Norrland från 1918 och utförde elektriska
malmletningar 1919—22. H. publicerade ett stort antal
avh. och uppsatser, bl.a. om issjöar i fjällen, om
moränblock och blocktransport ur praktisk
synpunkt, ”Stekenjokk-Remdalens malmtrakt” (SGU,
ser. C, nr 329, 1925), ”Praktiskt-geologiska
undersökningar inom Jokkmokks sn” (därst., nr 369,
1931), ”Skelleftefältet med angränsande delar av
Västerbottens och Norrbottens län” (därst., nr
389, 1937).

        J.C.

Högbonden, fyrplats c:a 70 m ö.h., på ön
Högbonden, mellan Örnsköldsvik och Härnösand.

Högbroforsens industri-ab., ett 1918 bildat
företag för drivande av trämassefabrikation i
Häggenås sn i Jämtland. Aktiekapitalet var urspr. 1,5
mkr men höjdes 1921 till 4,5 mkr. Företaget
kämpade redan 1920 med ekonomiska svårigheter och
gick 6/5 1932 i likvidation samt 26/5 1932 i konkurs.
Konkursen avslutades 1941. H. hade 1922

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>