Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högbroforsens industri-ab. - Högby (Kalmar län) - Högby (Östergötland) - Högbåtsman - Högdagermätare - Högdahl, Thor - Högdjur - Högeffektpanna - Högeffektsäkring - Högel, Axel - Höger (högern)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptagit ett obligationslån på 4 mkr, för vilket som
säkerhet lades inteckningar på 6,065,000 kr, i
första hand i H:s industrianläggningar. Dessa
hade emellertid värde endast i den mån rörelsen
drevs, och driften var så gott som hela tiden
förlustbringande. Detta doldes för allmänheten
genom oriktig bokföring. 1933 dömdes H:s verkst.
dir. 1921—30, Torsten Kreuger, av Högsta
domstolen till 1 års straffarbete för bedrägeri. Domen
utlöste en i Sverige dittills icke förekommen
presskampanj till förmån för T. Kreuger,
väsentligen i dennes egna tidningar. Härvid åberopades
dels såsom förbigångna ansedda sakskäl, dels den
egendomligheten, att svaranden i de successiva
rättsinstanserna blivit dömd på olika
ansvarsyrkanden. — Litt.: ”Högbroforsmålet mot Torsten
Kreuger” (1933); V. Lundstedt, ”T. Kreuger
oskyldigt dömd” (1934). Målet är refererat i ”Nytt
juridiskt arkiv”, avd. 1 (1933).
K.;A.Lg.
Högby, socken i Åkerbo hd i Kalmar län och
församling i Högby och Källa pastorat i Ölands
n. kontrakt av Växjö stift, Ölands näst
nordligaste socken; 67,09 km², därav 64,76 land; 1,594 inv.
(1949; 25 inv. pr km²). Huvudbygden ligger längs
östkusten, i v. ligger Hornsjön, öns enda
egentliga sjö; mossar och vidsträckta betesmarker.
Åkern utgör 36% av landarealen, skogsmarken
7%. Egendom: Horns kungsladugård. I
Löttorp vid statsbanelinjen Borgholm—Böda finnas
provinsialläkare och distriktsveterinär. Sandby,
Munketorps och Vedborms fisklägen ha
tillsammans 18 yrkes- och 30 binäringsfiskare (fångstens
totalvärde 128,145 kr 1945). På östkusten, 25 km s.
om Ölands n. udde, står sedan 1898 en fyr.
Fornlämningar finnas flerstädes, högar, rösen,
stensättningar och resta stenar, en bygdeborg och en ruin,
trol. av ett medeltida kapell. Den nuv. kyrkan
byggdes 1870—71, av den medeltida återstår
tornet; från 1400-talet äro två helgonskåp bevarade.
— Namnet, övertaget från kyrkbyn, skrevs 1283 de
høghaby. Det är trol. bildat till gen. plur. av subst.
hög, möjl. i bet. gravhög, samt by, gård (se Hj.
Lindroth i ”S. Kalmar län”, 2, 1926, sid. 11).
P.;Er.
Högby, socken i Göstrings hd i Östergötland
och församling i Högby och Hogstads pastorat
i Göstrings kontrakt av Linköpings stift, närmast
v. och n.v. om Mjölby; 33,23 km², därav 33,06 land;
979 inv. (1949; 30 inv. pr km²). H. är en jämn
slättbygd, varöver höjer sig ett istidsranddelta,
kallat Kungshögarna. Åkern utgör 54% av
landarealen, skogsmarken 30%. Egendomar: Norrby
(med tegelbruk), Ullekalv och Högby ödegård.
Av fornminnen finnas i sht högar och resta
stenar; flera runstenar äro kända. Ännu på 1870-talet
funnos medeltida kyrkor i H. kyrkby och söderut
i Skrukeby, båda nu rivna. Den nutida, rymliga
församlingskyrkan av gråsten och tegel byggdes
1871—72; restaurering pågår. V. Skrukeby sn
införlivades 1890 med H. — Namnet, som tidigare
tillkom kyrkbyn, skrevs 1283 in høgby, 1346 in
høxby, 1411 Høghaby. Förleden är subst. hög, trol.
i bet. gravhög, i de meddelade beläggen i
skiftande former; efterleden är by, gård (se E.
Hellquist, ”De svenska ortnamnen på -by”, 1918, sid.
8, 119).
P.;Er.
Högbåtsman, krigsv., se Furir.
Högdagermätare, fotogr., se Exponeringsmätare.
Högdahl, Thor Axel, journalist och
skriftställare (1879—1931), 1909—27 sekr. i Svenska
naturskyddsföreningen och 1910—31 red. för dess tidskr.,
var en av de första, som framhöll nödvändigheten
av naturskydd i Sverige. Genom talrika art. i
”Sveriges natur”, andra tidskr. och i dagspressen
verkade H. outtröttligt härför och torde mer än
någon annan ha väckt förståelse hos den stora
allmänheten för naturskyddstanken. Bland H:s
skrifter i detta ämne märkas ”Nya jaktboken”
(1913) och ”Naturskydd i Sverige” (1925). Han
framträdde även som skönlitterär förf. i bl.a.
”Naturmålningar och vildmarkssagor” (1906),
”Karin-kejsarinna” (1908), ”Gammel-Ante” (1923).
O.Cn.
Högdjur, urspr. villebråd, huvudsakl. hjortdjur,
vars fällande var monarken el. särsk. privilegierade
förbehållet. Redan i östgötalagen (upptecknad o.
1290) förklarades rådjuret vara ”konungens djur”,
och samma stadgande återkom i Landslagen.
Under senare delen av medeltiden började älg och
hjort att räknas till denna grupp. Särsk. strängt
upprätthöllos förbuden mot fällande av dessa djur
under senare hälften av 1600-talet, då även
rapphönsjakten förbehölls de privilegierade. Först 1789
upphävdes inskränkningarna i den enskildes
jakträtt. I 1808 års jaktstadga bibehölls dock
benämningen h. för älg, hjort, rådjur, vildren och svan,
för vilkas fällande i förbjuden tid el. å olovlig
mark strängare straff stadgades. I 1912 års
jaktstadga kvarstodo strängare straff endast för
olovlig jakt å älg. I 1938 års lag om rätt till jakt äro
höga straff utmätta vid olovlig jakt å utom älg
jämväl hjort, rådjur, bäver, björn och lo.
F.A.Bn.
2) Bildligt om förnäm (och högdragen) person.
Högeffektpanna, ångpanna med stor
avdunstningsförmåga, 30—35 kg ånga pr tim och m²
eldyta vid normal belastning, 40—50 kg vid
forcering.
Högeffektsäkring, se Elektriska
säkerhetsapparater.
Högel, Axel Erik, skådespelare (f. 23/3 1884),
genomgick Dramatiska teaterns elevskola
1902—05. Med avbrott för anställning hos Hj. Selander
1906—07 och hos A. Ranft 1914—17, var H.
engagerad vid nationalscenen till 1944. På sin
repertoar har han haft åtskilliga krävande roller, ss.
Paul i ”Far och son”, Christian i ”Cyrano de
Bergerac”, Turman i ”Geografi och kärlek”,
Lustig i ”Den svenske sprätthöken”, Sven Ulfsson i
”Engelbrekt och hans dalkarlar” och Candy i
”Möss och människor”.
A.L.
Höger (högern), politisk term, uppkommen
under franska revolutionen. Då i nationalförsamlingen
anhängarna till den bestående ordningen togo plats
på plenisalens högra, revolutionens tillskyndare på
dess vänstra sida, blevo h. och vänster rätt snart
beteckningar för ung. ”konservativ”, resp.
”radikal”. I denna nya betydelse har begreppet h.
blivit allmängods inom den internationella
politiska terminologien; dess reella innehåll växlar
liksom den reella innebörden av begreppet
”vänster” i olika länder och vid olika tider.
Ytterligtgående h.-partier benämnas stundom h.-radikala.
Även inom ett parti talas det om h.- och
v.-grupper, angivande deras plats inom partiet på
den ena el. andra flygeln. Rätt sällan ha partier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
