Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högtryck - Högtryck (grafik) - Högtrycksbehållare - Högtryckscylinder - Högtryckslampa - Högtrycksring - Högtrycksturbin - Högtrycksångmaskin - Högtrycksångpanna - Högtyska - Högvadsån - Högvakt - Högvatten (flod) i havet - Högverk el. högvärn - Högvälboren - Högvärn - Högvördig - Högås - Höigård, Einar - Höijer (Höjer), släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÖIJER
prof. P. W. Bridgman, nobelpristagare i fysik
1946. Bridgman har utvecklat sin metodik
därhän, att kvantitativa, hydrauliska mätningar
kunna utföras upp till 100,000 at och kvalitativa
undersökningar på fasta kroppar upp till 425,000
at. Vissa ämnen uppvisa redan långt under
nämnda gränstryck märkliga anomalier. Sålunda
förvandlas koldisulfid vid 40,000 at och 1750
temp. till en fast, svart, stabil modifikation. — Jfr
Manometer. — Litt.: art. i ”Kosmos” 1932 och
1947. A.Lg.
2) Meteor. H., anticyklon,
barometermaximum, ett område, inom vilket lufttrycket
är högre än i omgivningen, i regel räknat från 760
mm (1,013 millibar) och uppåt. Luftcirkulationen
sker utåt och medsols, därav namnet anticyklon
(ang. cyklon se Lågtryck). Vindstyrkan är i det
inre av h. alltid svag, i utkanterna starkare. H.
röra sig långsammare än lågtryck och medföra
stadigt och vackert väder. Enär luften strömmar
utåt vid jordytan, tvingas den sålunda i de inre
delarna av h. att sjunka nedåt och uppvärmes
därför adiabatiskt. Härigenom minskas den
relativa fuktigheten, och förefintliga moln upplösas.
Därför blir vädret klart men dessutom om
sommaren varmt, om vintern kallt.
Eftermiddags-skurar och värmeåskväder uppträda dock i h. om
sommaren. Särsk. under hösten men tidvis även
under vintern uppstå genom avkylning av
luftskikten närmast marken ofta dimma el. dimmoln.
Vid ekvatorn finnas inga h., men genom den
allmänna luftcirkulationen runt jorden uppstå
sådana vid ung. 300 n., resp. s. bredd, de s.k.
aktionscentra (ex. azorermaximet). Där ligga sålunda
en rad mera stabila och torra h., vilka ge upphov
till öknarna på dessa breddgrader, över polerna
samt under vintern även på de högre
breddgraderna över kontinenterna bildas genom luftens
avkylning också ganska långvariga h., exempelvis
det sibiriska h. C.J.Ö.
Högtryck, graf., se Grafisk konst och Tryckmetod.
Högtrycksbehållare, kärl, vanl. av järnplåt, i
vilket luft, gas el. ånga av högt tryck inneslutes.
Dyl. kärl, vilka genom explosion kunna förorsaka
olycksfall, skola med hänsyn till material,
beräkning, konstruktion och utrustning erbjuda
betryggande säkerhet och äro fördenskull
underkastade detaljerade bestämmelser, utfärdade av
yrkesinspektionens chefsmyndighet
(ångpannenormer, pannsvetsnormer). Dessa normer äro f.n.
(1949) föremål för omarbetning och komplettering
av Tryckkärlskommissionen. A.Lg.
Högtryckscylinder, cylindern med minsta
kolvarean i en flercylindrisk expansionsångmaskin.
Ångan expanderar först i denna cylinder, innan
den ledes vidare till lågtryckscylindern el. till ev.
mellantryckscylinder.
Högtryckslampa, se Gasurladdningslampor, sp.
353-
Högtrycksring, bil-, motorcykel- el. cykelring
för relativt högt normaltryck, vid personbilar
överstigande 2,5 kp/cm2. H. användas företrädesvis
till lastbilar och bussar, varvid normaltrycket kan
uppgå till 6 à 7 kp/cm2. — Motsatsen till h. är
ballongring*.
Högtrycksturbin, den del av en kombinerad
ångturbin, i vilken högtrycksångan expanderar till
SU 14. — 33 —
2 — Red. avsl. 24/10 49.
ett lägre tryck, som sedan är admissionstryck i
lågtrycksdelen. Vid fartygsdrift är denna
anordning vanlig; hög- och lågtrycksturbinerna arbeta
då på en gemensam kuggväxel, vars drivna axel
är propelleraxeln.
Högtrycksångmaskin, vanl. en sådan
ångmaskin*, där avloppsångan utsläppes i fria luften i
st.f. att kondenseras vid lägre tryck.
Högtrycksångpanna, ångpanna*, vars
arbetstryck överstiger 30 atö. Jfr Atmospannan.
Högtyska, benämning på språket i mell. och s.
Tyskland (numera använt som skriftspråk över
hela det tyska området); dess främsta kännemärke
är den s.k. ”högtyska ljudskridningen”. Se Tyska
språket.
Högvadsån, blå till Ätran*.
Högvakt, gängse benämning på ”vakten vid
kungl. slottet i huvudstaden” ävensom på
gemensam vakt inom garnisonsort, om den står under
officers befäl. Jfr Vakt.
Högvatten (flod) i havet, se Tidvatten, i v
ätten d r a g, se Flod, sp. 974.
Högverk el. högvärn, befästningsk., värn,
som höjer sig över bastionens bröstvärn (se
även Kavaljer). H. förekommer främst vid
be-fästningsanläggningar, utförda enl. den s.k.
italienska skolan (1500- och 1600-talen). Ex.:
Antwerpen och La Valetta på Malta.
Högvälboren, epitet för grevar och friherrar.
Jfr Välboren.
Högvärn, krigsv., se Högverk.
Högvördig, särsk. förr: epitet för biskopar och
domkapitel; tidigare även för riksdagens
Prästestånd och teol. dr; i fråga om ärkebiskopar:
högvördigst. — Subst: (Hans, E[de]rs) Högvördighet.
Högås, socken i Lane hd, Göteborgs och Bohus
län, och församling i Skredsviks, Herrestads och
Högås pastorat i Älvsyssels n. kontrakt av
Göteborgs stift, vid Havstensfjorden, v. om Uddevalla;
19,35 km2, därav 19,11 land; 387 inv. (1949; 20 inv. pr
km2). H. har jordbruksbygd huvudsakl. kring
Svälte-kils havsvik. Åkern utgör 27% av landarealen,
skogsmarken 37%. Stenåldersboplatser finnas
flerstädes på stranden av Svältekil, kummel och
järn-åldersgravar samt v. om Halleröd en bygdeborg.
Kyrkan är från 1869. — Namnet skrevs 1388
Haukaas och innehåller sannol. fågelnamnet hök’,
alltså ”hök-åsen” (se Hj. Lindroth, ”Bohusläns
härads- och sockennamn”, 1918, sid. 101). I.Mg;Er.
Höigård, Einar Musæus, norsk pedagog (1907
—43), lektorsexamen 1934, sekr. i
undervisningsrådet 1940. H. var pedagogiskt och
administrativt synnerligen verksam och blev under 2:a
världskriget en av den norska lärarfrontens
främsta män. Detta ledde till hans deportation
och död i tysk fångenskap. Post mortem
kreerades H. till fil. dr i Oslo. H. utgav bl.a. ”Oslos
katedralskoles historie” (1941). Postumt utgåvos
”Pedagogisk statistikk” (1944) och ”Den norske
skoles historie” (1947; tills, med H. Ruge). E.Bng.
Höijer (Höjer), släkt, stammande från
borgmästaren i Arboga Reinhold Hoyer (d. 1630),
under Johan III inflyttad till Sverige; namnet
anses härlett från grevskapet Hoya i Westfalen.
Släkten har fortlevt på flera grenar: en äldre
— 34 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
