Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höijer (Höjer), släkt - Höijer, 1. Benjamin - Höjer, 2. Magnus - Höjer, 3. John - Höjer, 4. Torvald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÖIJER
linje, numera representerad blott i Finland, vidare
den s.k. Linde-grenen, till vilken hörde
nedan-nämnde H.i), samt Uppsala-grenen, vars senare
generationer skrivit sig Höjer.
1) Benjamin Carl Henrik H., filosof (1767
—1812), student i Uppsala 1783, studerade för bl.a.
Neikter och Boëthius, fil. mag. 1788, doc. i
praktisk filosofi 1789,
inskriven i
Kanslikollegium i Stockholm
1790, från 1791 till sin
död bosatt i Uppsala,
1795—98
huvudmedarbetare i
”Litteraturtidning” och ”Journal
för svensk litteratur”.
1798 företog H. en
utländsk resa, varvid
han knöt vänskapliga
förbindelser med män
som Klopstock,
Reinhold, Fichte och
Schelling; s.å. blev han
adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi. 1799
utkom hans betydande skrift ”Afhandling om den
philosophiska constructionen”. S.å. fick H. i:a
förslagsrum till professuren i teoretisk filosofi
efter Christiernin men blev förbigången liksom
senare i fråga om 5 professurer och 2 lektorat, tills
den ur revolutionen 1809 framgångna regeringen
gjorde honom till prof, i teoretisk filosofi. Denna
kränkande behandling förklaras av Gustav IV
Adolfs och hans rådgivares skuggrädsla för H. och
hans krets ”Juntan”, sammansatt mest av adliga
studenter och känd för sina sympatier för franska
revolutionen och Kants filosofi, ”en plantskola
för jakobinism och de skadligaste grundsatser”.
1800—01 vistades H. i Paris, varifrån han skrev
fräna karakteristiker av Frankrike och Napoleon;
på hemfärden över Schweiz kom han i Dresden,
Jena och Berlin i varaktig förbindelse med
romantikens filosof- och diktarkretsar. Under de
”svarta” åren hemma föreläste han oförtrutet över den
nyaste filosofien inför en fåtalig krets, ur vilken
snart skulle framgå Sveriges ledande filosofer,
diktare och politiker. Han utarbetade
undersökningar över transcendentallogik, naturfilosofi,
moral, estetik, pedagogik och filosofiens historia men
hann utge blott ett fåtal små latinska skrifter före
sin hastiga död. — H. har blivit olika bedömd.
”Den lilla Napoleonfiguren med det kalla
marmoransiktet” verkade diktator med krav på
underkastelse. Orättvisor, fattigdom och sjukdom hade
fördystrat hans syn. Men eljest var han i sin
oförfärade dristighet, självständighet och viljekraft en
fängslande personlighet. Hans inflytande har
också varit stort på den samtida unga generationen,
både politiskt, litterärt och filosofiskt. Han har
varit en viktig strömledare för den åder av
idealism, som går genom 1800-talets svenska kultur.
— Som tänkare intar H. en självständig plats
inom den efterkantska filosofien. Skärpa i analysen
och kritisk självständighet hindra honom att helt
acceptera vare sig Fichte el. Schelling. I ”Den
philosophiska constructionen” söker H. också med
Fichtes egna argument vederlägga dennes försök
att utanför jaget finna den impuls, som framkallar
hela raden av medvetandets funktioner. Härvid
föregriper han i viss mån Schelling, som också
erkännsamt recenserade H:s bok. H:s senare
identitetsfilosofi arbetar sig dock från en rent intuitiv
princip fram till en logisk uppfattning av det
absoluta, som pekar fram mot Hegel. Det absoluta
är ej för H. som för Schelling det indifferenta,
åtskillnadslösa mörker, i vilket alla kattor äro grå,
utan en totalitet, vari det förnuftsmässiga
förhärskar. Det absoluta är ren handling, men handla
är identiskt med veta. Denna rena, absoluta
handling, som är enhetspunkten för subjekt och objekt,
för identitet och realitet, för intelligens och natur,
fattas i den intellektuella åskådningen i dess fulla
klarhet först när denna senare genom det
vetenskapliga förfarandet förvandlats till totalitet el.
vetenskapligt system. Därvid framträder det
absoluta subjektivt i känslans, religionens, konstens
och moralitetens former, objektivt som universum,
Gud, det sköna och rättstillståndet. H. har ägnat
mycket intresse åt konsten och framlagt det
sannolikt tidigaste estetiska systemet på
identitetsfilosofiens grund. — Samlade skrifter utgåvos
1825—27 (5 bd), ”Filosofiska föreläsningar
1806—1812” av B. Liljekrantz 1931. — Litt.: E. Leufvén,
"Kritisk exposition af B. H:s
konstruktionsfilosofi” (1897); B. Liljekrantz, ”B. H. En studie över
hans utveckling” (1912), ”B. H. Ett
hundraårsminne” (i ”Ord och bild”, s.å.), ”H:s
identitetsfilosofi i dess tidigaste stadium” (1913). [B.Lz]N.
2) Magnus Mauritz Höjer, skolman,
historiker, politiker (1840—1910), fil. dr i Uppsala
1866, lektor vid
Stockholms s. latinlärov.
1879—1905, föreståndare
för Wallinska flickskolan 1886—93.
Som historiker
ägnade sig H. främst åt
det senare 1600-talets
historia och författade
jämväl uppskattade
populärhistoriska
arbeten; bland hans
skrifter märkes främst
”Konungariket
Sverige. En
topografisk-statistisk beskrifning
med historiska anmärkningar” (4 bd, 1875—84).
H. var utpräglat radikal till sin läggning och
deltog med intresse i det politiska livet; 1891—
1908 led. av A.k. tillhörde H. urspr. Folkpartiet,
efter partisammanslagningen 1900 Liberala
samlingspartiet. [R.Hm]B.
3) Johan (John) Adolf Höjer, den föreg:s
halvbror, fyrtekniker (1849—1908), fil. kand. 1873,
civilingenjör 1876, blev fyringenjör i Lotsstyrelsen
1878 och var överingenjör där 1891—1908. H., som
under långvarig vistelse i Frankrike studerade
franska fyrväsendet, var en framstående
konstruktör (av bl.a. agalysbojen).
4) Torvald Magnusson Höjer, son till H.2),
historiker, diplomat (1876—1937), fil. dr i Uppsala
1905 (”Studier i Vadstena klosters och
birgittin-ordens historia intill midten af 1400-talet”), 2:e
arkivarie i Utrikesdep. 1906—09, i:e sekr. där sistn.
år, kansliråd och chef för pressavd. 1912, minister-
— 35 —
— 36 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
