Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idaho (Ida.) - Idala - Idalion - Idar-Oberstein - Idas - Idavallen - Iddefjord - Iddesleigh, Sir Stafford Henry Northcote - Iddings, Joseph - Ide - Idé - Ideal - Ideala tal - Ideal destillation - Idealgas - Idealisera, Idealisk - Idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDEALISM
d’Alene är centrum för bergsbruket (jfr Förenta
staterna, sp. 1194). Värdet av
mineralproduktionen uppgick 1944 till 51,3 mill. $. — I.
började koloniseras 1842, blev territorium 1863 och
stat 1890. Statslegislaturen består av en senat
med 44 medl. och ett representanternas hus med
59 medl. Till unionskongressen sänder I. 2
senatorer och 2 representanter. J.C.
Idala, socken i Fjäre hd i Halland och
församling i Frillesås, Gällinge och Idala pastorat i
Fjäre och Viske kontrakt av Göteborgs stift, vid
västgötagränsen; 24,38 km2, därav land 22,52 land;
282 inv. (1949; 13 inv. pr km2). Slättbygd finns
i v. vid Löftaån, f.ö. skogklädda bergplatåer. På
s. gränsen ligger St. Horredsjön (30 m ö.h.). Åkern
utgör 17% av landarealen, skogsmarken 65%.
Kyrkan av gråsten har i huvudsak medeltida
långhus, torn från 1828; den restaurerades 1946—47.
Romansk dopfunt. -— Namnet, urspr. givet åt
kyrkbyn, skrevs 1461 Ydale sogn. Det är bildat till
idegranens namn samt plur. av dal (se E.
Hell-quist, ”Svensk etymologisk ordbok”, 3 uppl. 1948,
sid. 398, med litt.). P.;Er.
Idal’ion, forntida stad på Cypern, nuv. Dali,
belägen ung. mitt emellan Larnaca och Nicosia.
I., som omnämnes redan i Assarhaddons (681—
668 f.Kr.) stadslistor, är känt som fyndorten för
I.-bronsen, den förnämsta urkunden på cyprisk
dialekt och cyprisk skrift. Den härrör från
400-talet f.Kr.
Idar-Oberstein [-å’barftain], stad i Rhenlandet,
Tyskland, 75 km s.v. om Mainz; 22,545 inv. (1933).
1933 sammanslogos de dittillsvarande städerna
Idar i n.v. och Oberstein; i den sistn. två
borgruiner. Talrika ädelstens- och
halvädelstensslipe-rier samt bijouteritillverkning.
Idas, grek, myt., son till konung Afareus i
Mes-senien, bror till Lynkeus, ryktbar grekisk
sago-hjälte, nämnd i ett flertal sägner, bl.a. som
deltagare i Argonauternas tåg och den kalydoniska
jakten, dödades i en strid med Dioskurerna.
Idavallen (sannol. av isl. id-, åter, jfr Idun; eg.:
den åter grönskande slätten el. slätten, som städse
föryngrar sig), nord, myt., enl. Voluspa den slätt,
där asarna möttes i urtiden och där de byggde
tempel, smidde sig rikedom och lekte med gyllene
brädspelsbrickor. Efter Ragnarök, då jorden ånyo
stiger ur havet, mötas de åter på I., och då skola
de återfinna de gyllene brickorna och uppleva en
ny tid av lycka.
Iddefjord, norska namnet på Idefjorden.
Iddesleigh [id’zléi], Sir Stafford Henry
Northcote, från 1885 Earl of I., engelsk
politiker (1818—87), blev 1855 konservativ medl. av
underhuset, 1866 Derbys handelsminister, var 1867
—68 minister för Indien, 1874—80 Disraelis
finansminister och 1886 utrikesminister under Salisbury.
Iddings [idd’iijz], J o s e p h Paxson, amerikansk
geolog (1857—1920), 1880 anställd vid USA:s
geologiska undersökning, 1895—1908 prof, vid Chicago
univ. I. började sina geol. arbeten i Västern, bl.a.
som deltagare i undersökningen av Yellowstone
National Park (”The geology of the Yellowstone
National Park”, 1899). Hans huvudarbeten
behandla petrografien, de eruptiva bergarterna, deras
systematik samt kemiska och mineralogiska
sammansättning. Allmänt bekanta äro hans läro- och
hand
böcker: ”Igneous rocks” (2 bd, 1909—13) och ”The
problem of volcanism” (1914). K.A.G.
Ide, bruna björnens viloplats under
vintersömnen.
Idé (grek. ide’a, eg. bild, form, begrepp; jfr eldos,
bild, form), av Demokritos använt om (de olika
formade) atomerna, hos Platon om det sanna varat,
urbilderna för tingen i sinnesvärlden. Idéerna fattas
som ändamål och krafter, vilket särsk. framträder i
det skönas, sannas och godas idéer. Under
bevarande av sammanhanget med Platon har betydelsen
sedermera förskjutits i olika riktningar. Sålunda
blev i. längre fram (som hos Descartes och Locke)
liktydigt med föreställning över huvud; jfr
”idéassociation”, ”jag fick en idé”. Hos Kant betyder
i. i strängare mening ett begrepp om en
fullkomlighet, som vi alltmer kunna närma oss men aldrig
uppnå; sådana i. finnas tre: Gud, odödlighet,
frihet. Företrädesvis begagnas i. numera om
förnuftiga ändamål för vår strävan: ”leva för en idé”.
Jfr Arketyp, Begrepp och Eidos. H.L.
Idea’l (av senlat. idea’lis, förefintlig blott i
tanken, av grek. ide’a, idé), det i sitt slag fullkomliga,
mönsterbilden efter vilken vi mäta, förebilden mot
vilken vi sträva. Även adj. = idealisk. — I d e a 1
i-s e’r a, se el. framställa något i en idealisk el.
förskönande dager (bortseende från mindre
fördelaktiga sidor); fil., uppfatta el. framställa något som
tillhörande tanken el. åskådningen. — I d e a’l i s k
(el. ideal), i sitt slag fulländad, mönstergill; fil.,
som utgör el. sammanhänger med en översinnlig
idé el. består av översinnliga idéer; som existerar
blott för tanken el. åskådningen. — I d e a 1 i t e’t,
ideell åskådning el. läggning; fil., egenskapen att
vara en idé el. något idealt, något som blott
existerar i el. för tanken; tillvaro som andligt el.
översinnligt väsen. L.
Matem. I mots. till förhållandena vid de
vanliga heltalen gäller satsen om den entydiga
uppdelningen i primfaktorer i allm. icke för de hela
talen i en algebraisk talkropp. Detta medför,
att den vanliga talteorien icke utan vidare kan
överföras på algebraiska talkroppar. Svårigheten
övervanns av E. Kummer och R. Dedekind genom
införande av idealbegreppet (problemet löstes
samtidigt av L. Kronecker på en annan väg). Ett i. A
i en algebraisk talkropp är en mängd av hela
tal, alf a2,...., vilken med två tal a/ och ak även
innehåller deras differens at— ak och vidare med
varje tal a^ alla tal a • a^ där a är ett godtyckligt
heltal ur kroppen. Exempelvis är mängden av alla
tal a • a ett i., där a är ett fixt heltal och a
genomlöper alla heltal i kroppen. Ett i. A säges vara
delbart med ett annat i. B, om varje tal ur B
förekommer i A. För i. i en talkropp gäller
satsen om den entydiga primfaktoruppdelningen.
— I.-begreppet har visat sig fruktbart även inom
andra områden, t.ex. teorien för hyperkomplexa
tal och algebraisk geometri. H.Ji.
Ideala tal, en av E. Kummer införd term för
beteckning av vissa ideal* i en algebraisk talkropp.
Ideal destillation, kem., se Molekylardestillation.
Idealgas, fys., se Gas, sp. 307.
Idealise’ra, Idea’lisk, se Ideal.
Idealism’. Man skiljer vanl. mellan teoretisk,
praktisk och estetisk i. Den teoretiska i.
är dels en världsåskådning (metafysik), dels en
— 117 —
— 118 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
