Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idkerbergsfältet - Idlewild - Idman, Nils - I.D.N. - Ido - Idokras - Idol - Idolatri - Idomeneus - Idothea - Idre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDRE
ne. De första utmålen erhöllos 1759 och 1788.
Sedan 1902 har brytning bedrivits kontinuerligt.
Malmen utgöres av en täml. lös svartmalm, vilken
som gångart innehåller hornblände och apatit.
Flera malmkroppar förekomma, anordnade längs en
i ö.n.ö.-v.s.v. strykande, brant mot s. stupande zon
med en längd av c:a 700 m. Största uppnådda
djupet i gruvan uppgår till 600 m.
Idkerbergsmal-merna åtföljas av amfibolitiska bergarter, vilka
i förhållande till malmen spela en likartad roll
som skarnbildningarna för de i Bergslagen vanliga
skarnmalmerna. Malmens innehåll av Fe är i
genomsnitt 62—64 °/o, fosforhalten är 0,6 °/o och
svavelhalten 0,005 °/o. Malmproduktionen har under
senare år utgjort i medeltal o. 200,000 t pr år.
Malmen utfraktas över Gävle. I. äges av I d k e
r-bergets gruf-ab. (antal arbetare 230,
aktiekapital 0,5 mkr, produktionsvärde pr år c:a2 mkr).
Bolaget grundades 1921 och äges av Ställbergs
grufve ab. Ett utmål innehas av St. Kopparbergs
bergslags ab. [NS.]S.Hj.;L.Hr.
Idlewild [ai’dlpäild], USA:s och världens
största flygfältsanläggning, belägen vid Jamaica Bay
på Long Island inom staden New Yorks
område. Flygfältet, vars totala yta utgör c:a 1,800
ha, är anlagt på f.d. träskmark, som utfyllts
med från havet pumpad sand.
Byggnadsarbetena, som hittills (1949) belöpt sig till c:a 90 mill.
$, ha utförts i New York Port Authority’s regi
och bekostats av staden New York; de beräknas
för den färdiga anläggningen komma att stiga
till minst 150 mill. $. — Antalet landningsbanor
utgör f.n. 6, med längder från 2,600 till 2,900 m
och en bredd av c:a 65 m. Härjämte förberedes
en hamn för sjöflygplan. I., som invigdes 1948,
har numera till stor del från La
Guardia-flygfäl-tet övertagit uppgiften att vara ändpunkt bl.a.
för den transatlantiska flygtrafiken. I fullbordat
skick beräknas flygplatsen få en kapacitet av c:a
1,000 starter pr dygn. A.Lg.
Idman, Nils, präst (1680—1750), född i
Finland, 1702 skvadronspredikant vid Åbo
fördubb-lingskavalleri, deltog som fältpredikant i den
svenska arméns försvarskrig mot ryssarna i
Finland och östersjöprovinserna samt bevittnade
icke blott triumfen vid Narva utan även
nederlaget vid Storkyro. I. var också med under Karl
XII:s norska fälttåg och fick uppleva dess
tragiska epilog i general Armfelts hemmarsch
över gränsfjällen. 1719 blev I. kyrkoherde i
Vit-tis, 1723 kontraktsprost. Han författade om sina
upplevelser under fälttåget i Norge ”Folcketz
roop på norska fiällerne” (1720) och ”Kort
berättelse om fält-tåget 1718” (tr. 1881 i
”Histo-riallinen arkisto”, 7). BSs.
I.D.N., förk. för lat. In Dei no’mine, i Guds namn.
Ido, ett reformerat esperanto. Vid
världsutställningen i Paris 1900 bildades en delegation
av världsspråkintresserade, som tillsatte en
kommitté under ordförandeskap av kemisten W.
Ostwald, i vilken prövades då existerande
förslag till världsspråk. Av dessa befunnos blott
två kunna komma i betraktande: esperanto och
idiom neutral. Då båda visade för stora brister
för att i föreliggande skick rekommenderas,
antogs ett av den franske esperantistledaren L.
de Beaufront inlämnat förslag till reformerat
esperanto som grundval för ett nytt hjälpspråk,
vilket sedan kallades i. efter upphovsmannens
pseudonym. En subkommitté utarbetade det
antagna förslaget under ledning av filosofen L.
Cou-turat och framlade det för offentligheten 1908,
varefter det ytterligare förbättrades och
utbyggdes i den av Couturat utgivna månadstidskriften
”Progreso” (1908 ff.). Medan i:s grammatik och
ordbildningslära i huvudsak äro esperantos, hai
ordvalet gjorts efter principen största möjliga
internationalitet. Språket är därför för den
oinvigde lättare att förstå än esperanto, men dess
överdrivna krav på logik har dels avlägsnat det
från internationellt språkbruk, dels gjort det
onödigt svårhanterligt. Den nära anslutningen till
esperanto skedde i hopp att vinna dess anhängare
för i., och en mängd framstående esperantister
övergingo, men då Zamenhof förklarade sig ej
vilja ha med i. att skaffa, följde
esperantomajoriteten hans paroll. Idistlägret har också
splittrats genom strider mellan konservativa och
fram-stegsvänliga, och många ha gått över till de mera
moderna hjälpspråken novial och framför allt
Occidental. I. är dock alltjämt spritt i flera
europeiska länder. I Sverige arbetar Svenska
idoför-bundet och dess organ ”Svenska världsspråkstidn.”
för dess utbredande, varemot tidskr. ”Mondo” på
sin tid övergick till novial. Läroböcker och
ordböcker på sv. äro utg. av P. Ahlberg, G. A.
Larsson, J. Lundborg, N. Strandquist m.fl. vSw.
Idokra’s, miner., se Vesuvian.
Idol [-å’l] (av grek, ei’dolon, bild), avgudad
människa, avgud, ideal. — Inom filosofien har
termen i. av den engelske filosofen Francis Bacon
brukats i förklenande mening som beteckning för
våra medfödda el. förvärvade fördomar:
”stammens i.” (idoTa trib’us) och ”grottans i.” (idola
spedus) höra till förra slaget, ”torgets i.” (idola
foPi) och ”teaterns i.” (idola thea’tri) till det senare.
Idolatri’ (till grek, ei’dolon, bild, och latrei’a,
dyrkan), i d o 1 o 1 a t r i, bilddyrkan*, avgudadyrkan
(se Avgud).
Idom’eneus (lat.; grek. Idomenéu’s), gnek. myt.,
sonson till Minos, konung på Kreta, deltog med
1ysande tapperhet på grekernas sida i trojanska
kriget och återvände hem utan att under vägen
ha förlorat en enda man. Enl. en annan saga
lovade I. för sin räddning undan en storm
Po-seidon som offer det första väsen han mötte vid
hemkomsten; nödgad att sålunda offra sin son
drevs han av sina förbittrade undersåtar i
landsflykt.
Idothea [-te’a], kräftdjurssläkte av ordn.
lik-fotingar, med lång kropp, tuggande
munverktyg och långsträckt, av flera segment
sammansmält svanssköld. 6:e parets abdominalfötter täcka
bakkroppen undertill som två stora klaffar. Hit
höra bl.a. den för sin färgväxling bekanta
tånglusen, I. bal’tica (I. tricuspida’ta), och den i
Östersjön förekommande ishavsrelikten s k o r v e n,
I. (Glyptono’tus) en’tomon.
Idre, socken i Älvdals, Särna och Idre tingslag
i Kopparbergs län och pastorat i Mora kontrakt
av Västerås stift, i nordvästligaste hörnet av
Dalarne (se karta vid d.o.); 2,270,40 km2, därav
2,185,80 land; 1,699 inv. (1949). I. omfattar större
delen av österdalälvens på myrar och småsjöar
— 133 —
— 134 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>