Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsmärke - Idrottsnämnden - Idrottsorganisationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDROTTSORGANISATIONER
undan för undan ökad svårighetsgrad; för brons,
silver och guld finnas grupper för i)
uthållighet, 2) orientering, 3) skjutning, 4) hinderlöpning
med handgranatkastning samt 5) löpning med
snabbeld. För märke ”av högre valör” fordras av
guldmärkesman vid nya prov minst 15 poäng,
varvid t.ex. ett silverprov ger 2, ett guldprov 3
poäng. Vissa ålders- o.a. särbestämmelser finnas.
Orienteringsmärken: a) Svenska
orienteringsförbundets t ä v 1 i n g s m ä r k e (1941)
finns för män och kvinnor i 4 klasser: brons-,
silver-, guld- (sedan 1942 i 3 valörer) och
mäs-tarklassen. Tävlingsplaceringen och
-konkurrensen bestämma det utdelade märkets valör, b)
Ungdomens orienteringsmärke (1946),
som har 5 valörer: mässing, brons, silver,
stjärn-märke I och II, är ett propagandamärke för
färdighet i orienteringens grunder m.m. c)
Cykelorienteringsmärket (1942) i
mässing är likaledes ett propagandamärke.
Paddlarmärken {kanotmärken): a) Pa d d 1 a
r-märket för män (1918) och för kvinnor (1932)
är ett prestationsmärke i brons, silver och guld
med vissa åldersbestämmelser. b) E 1 i t m ä
r-ket (1932) tilldelas den, som vid SM el. andra
nationella tävlingar paddlat 1 el. 10 km på max.
4 min 45 sek, resp. 52 min. c)
Poängmärket (1940) är en motsvarighet till Svenska
idrottsförbundets hedersmärke och utdelas enl.
samma grunder som detta.
Simmärken: a) Ungdomens simmärke
(1932) i järn, brons och silver med resp. 1, 5
och 8 (därav 6 obligatoriska och 2 valfria) prov
vid en minimiålder för brons och silver av 10,
resp. 11 år. b) För kandidatmärket
(ungdomens silvermärke, förgyllt, 1907, reviderat 1932)
utföras 11 prov tidigast det kalenderår, då
vederbörande blir 12 år. Grenarna äro huvudsaki.
desamma som vid proven för ungdomens
silvermärke (sträck-, fri-, rygg- och klädsim,
flyt-ning, vattentrampning, längd- och djupdykning,
avklädning i vattnet, hopp och livräddning) men
med avsevärt skärpta fordringar, c)
Magistermärket (1907, reviderat 1932) utdelas i
brons, silver, guld och guldemalj med ökade
fordringar i nyssnämnda grenar och med betyg
1—3 i varje gren. Brons utdelas för minst 18
betyg (dock alla obligatoriska proven godkända),
silver och guld för minst 22 (18 för 30-åringar),
resp. 25 betyg åt den, som innehar märke av
närmast lägre valör, guldemalj åt 40-åring, som
nått minst 18 betyg, även om han ej förut tagit
något magistermärke. Innehavare av märket i
guld el. guldemalj erhåller brons-, silver- och
guldplakett efter resp. 3, 6 och 9 års ytterligare
prov för nämnda märken, d)
Simhoppar-märket finns i 4 valörer för vissa hopp från
svikt el. fast hoppställning. e)
Livrädd-ningsmärket utdelas av Svenska
livrädd-ningssällskapet i brons och silver, f)
Heders-märket (1934) tillerkännes enl. bestämmelser,
motsv. de för Svenska idrottsförbundets
hedersmärke gällande (Stora grabbarnas i.), för nådda
5 poäng. g) Simborgarmärket är ett
propagandamärke för simkunnighet (200 m), som
sedan 1935 utdelas av Simfrämjandet.
Skidlöparmärken: a) Manligt och
kvinn
ligt märke (1916, resp. 1921) finns i brons,
silver, guld, högre (1931) och högsta (1946)
valör; ålder lägst 18 år. Distanserna äro för män
30, 50 el. 60, för kvinnor 20 km. I regel skall
närmast lägre grad ha tagits, innan högre
erhålles (undantag härifrån utgör guldmärket som
belöning för seger i SM på 30 och 50 km).
Silver och guld tilldelas efter fullgörandet ant. av
härför stipulerade prov el. av prov för brons
ytterligare 3 år för varje grad. Märke av högre
och högsta valör utdelas enl. särskilda
ålders-och tidsbestämmelser. Prov avlägges vid
tävling el. på särskilda ”märkesbanor” i kuperad
terräng, b) Ungdomens märke (1923,
reviderat senast 1937) i järn (min. 10 år), brons (12),
silver (14) och guld (16 år) finns för pojkar
och flickor. Pojkarna ha fritt val mellan
terränglöpning, backhoppning och (utom för järn)
kombinerad löpning; flickorna avlägga proven i
terränglöpning, c) Milmärket (1932); ålder
lägst 16 år, fordringar för män 1,05, för kvinnor
1,20 tim. d) Riksmärket (1940) är ett
propagandamärke för män och kvinnor, distans 10
km på 1,15, resp. 1,30 tim; ålder lägst 16 år.
Skridskomärken-. a) Löparmärket för
män (1927) finns i brons, silver och guld samt
som påbyggnadsmärke. Proven tagas i 2
grupper (grupp I 500 och 1,500 m, grupp II 5,000 och
10,000 m) med ett prov i varje grupp; min. 17
år. Lägre märke kräves vanl. för vinnandet av
högre. För silver och guld fordras ant. visst
prestationsprov el. prov för närmast lägre märke
ytterligare 3, resp. 4 år el. fullgörandet av
proven vid 34, resp. 39 års ålder (utan krav på
taget lägre märke); för påbyggnadsmärke gälla
särskilda åldersbestämmelser. b)
Löparmärket för kvinnor (1934) tilldelas i brons,
silver och guld för 400 m på 65 sek, resp. 500 m på
65 och på 60 sek utan krav på taget lägre
märke. c) Ungdomens löparmärke (1932)
har 4 grader (järn—guld) med olika distanser
och tider för olika åldrar, d)
Konståknings-märket (1930) finns i brons, silver, guld och
högre valör för vissa figurer (olika för varje
grad) och för friåkning med minst betyg 3 för
varje figur m.m. Vissa ålders- m.fl.
bestämmelser finnas, e) Elitmärket (Stora grabbarnas
i., 1940) i löpning och konståkning utdelas för en
summa av 10 poäng, t.ex. i löpning för seger i SM
(sammanlagt) och i EM (pr distans) 1, resp. 2
poäng, f) För propagandamärket i
löpning (1940) stipuleras max. 5 min (män) och 6 min
(kvinnor) på 1,500 m, i konståkning (1943)
utförandet av ytterskär framåt i åtta, innerskär framåt i
åtta och treor i följd 3 ggr på vardera foten. O.Kgh.
Idrottsnämnden, en inom Riksidrottsförbundet
av dess överstyrelse tillsatt kommitté, som
handhar högsta doms- och bestraffningsrätten inom
förbundet. — I. är även den vanliga benämningen
på i ett flertal svenska städer tillsatta
kommittéer med uppgift att vara rådgivande,
initiativtagande och övervakande kommunala organ i
idrottsliga m.fl. närliggande frågor.
Idrottsorganisationer.
Idrottsföreningarna (-klubbarna, -sällskapen m.fl.
sammanslutningar), där en el. flera idrotter bedrivas, utgöra
grundelementen i i. De ingå oftast (direkt el.
in
— 145 —
— 146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
