Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsmärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDROTTSMÄRKE
av vilka i i varje grupp skall avläggas, i :a
året erhålles i. i brons, efter 4 (för kvinnliga 3)
års prov silver samt efter ytterligare 4 (resp.
3) års prov guld. Guldmärkesman (-kvinna)
erhåller plaketterna efter 3, resp. 6 och 9 års
ytterligare prov. Påbyggnadsmärket i guld med
emalj tillkommer den, som efter tagandet av
guldplaketten avlägger ytterligare 1 års prov, d.v.s.
för män efter 18, för kvinnor efter 16 års prov.
Provtagarna indelas (sedan 1947) i 3
åldersgrupper: A 18—32 (kvinnliga 17—28) år, B 33
—40 (resp. 29—35) år samt C. 41 (resp. 36) år
och däröver, varvid fordringarna minskas för
varje ny åldersgrupp. Varje prov skall
kontrolleras av två kontrollanter, utsedda av förening
el. distriktförbundsstyrelse, gymnastikprovet av
distriktförbundsstyrelse el. Svenska
gymnastikförbundet. Kontrollant skall under kontrollåret
fylla lägst 18 år. — Se tab. å föreg. sida.
Skolidrottsmärket (instiftat 1919 för pojkar, 1923
för flickor, reviderat senast 1948) är liksom RF:s
i. ett all-roundmärke med proven indelade i 5
olikartade grupper; de ha dock annan
ordningsföljd och äro delvis av annan beskaffenhet än
RF:s. Största olikheten finns i grupp I
(ut-hållighetsproven), där man upptagit skid- och
skridskoutflykter samt terrängpromenader av viss
längd med stipulerade minimi- (ej maximi-) tider.
I grupp II (simning) kan prov i torrsimning
för de 2 yngsta åldersgrupperna under vissa
förhållanden ersätta simprovet. Skol-i. är av 4
slag: järn, brons, silver och guld; därtill komma
ungdomsmärkena i silver- och guldemalj. Proven
få avläggas tidigast under höstterminen det år
vederbörande fyller lägst 11 år för järn, 12 för
brons, 13 för silver, 14 för guld, 15 för silver
med emalj och 17 för guld med emalj.
Fordringarna och redskapen äro noga avpassade efter
de olika åldersgruppernas förmåga och nå aldrig
upp till fordringarna för RF:s i.
Bland mångfalden av övriga i. ha här endast
utvalts ett fåtal av de vanligaste, representerande
olika märkestyper; de äro upptagna i bokstavsföljd.
Cykelmärken: a) Svenskt cykelmärke
för män (stiftat 1926) i 4 valörer kan erhållas
vid särskilda märkestävlingar för vissa
prestationer (t.ex. för brons 50 km på 1 tim 45 min)
och enl. särskilda åldersbestämmelser. För högre
valörer fordras ant. innehavandet av märke av
närmast lägre grad jämte vederbörligt
presta-tionsprov el. prestationsprov för brons under 3
säsonger, b) Kvinnligt cykelmärke (för
vid märkestävling nått resultat av 45 min el. 2
tim på 20, resp. 50 km), c) Svenska
cykelförbundets förtjänstmärke (stiftat 1938)
tilldelas för en summa av 10 poäng, där delpoängen
tagits vid större nationella el. internationella
tävlingar (för SM 2 poäng, för silvermedalj vid
Olympiska spelen 6 poäng o.s.v.). d)
Cykel-t uri stmärke (20 km på 50 min, för
kvinnor 55 min), e) Cykelfrämjandets färdmärke
i 3 valörer (t.ex. brons för en sammanhängande
färd på 500 km under max. en vecka).
Fotbollsmärken: a) Internationella s p
e-larmärket (1926) för deltagande i minst 10
landsmatcher. b) Svenska
fotbollförbundets spelarmärke (1934) tillerkännes
1. Manliga idrottsmärket.
3. Skidlöparmärket.
2. Militära idrottsmärket.
4. Simmagistermärket.
spelare vid dennes 1 :a landsmatch. c)
Domaremärket (1937) för tjänstgöring som
domare i minst 10 landsmatcher el. under minst
10 år i svenska fotbollsserierna.
Friidrottsmärken: a) Svenska
idrottsförbundets friidrottsmärke för män (1934)
och kvinnor (1935) i 4 grader (järn, brons,
silver och guld) erhålles för visst resultat,
uppnått vid allmän tävling (i. i järn och brons
även vid särsk. anordnade prov). Endast e 11 i.
i varje grad kan tagas; märke av högre valör
får erövras, även om sådant av lägre grad ej
tagits. Ex. på fordringarna för guldmärket för
män äro: 100 m 10,7 sek, höjdhopp 1,95 m,
kul-stötning 15 m. b) Hedersmärket (”Stora
grabbarnas märke”, 1928) tilldelas idrottsman
för en summa av 10 poäng enl. motsv. grunder
som för cykelförtjänstmärket.
Fäktarmärket (1930) finns i 3 valörer såväl
för män som för kvinnor. Märket i brons
erhålles för viss placering (inom bättre 2/a, V2 och
Vs) vid tävling, öppen för seniorer, resp,
juniorer och skolungdom; silver vid uppflyttning
till seniorklassen samt guld för seger på något
vapen el. för 2 placeringar bland de 3 bästa, el.
för 3 bland de 5 bästa i SM el. för härmed
jämförligt resultat i internationell tävling.
Militära idrottsmärken: a) 1914—40 fanns ett
speciellt i. för militärer i 3 valörer med
prestationsprov i olika, huvudsaki. militära grenar.
För att kunna ta guldmärket fordrades emellertid
bl.a., att provtagaren innehade både RF:s
guldmärke och skyttemärket i guld (el. arméns
skytte-medalj). b) 1918—42 fanns dessutom ett lan
d-stormsidrottsmärke av 3 grader. c)
Fr.o.m. 1941 benämnes det militära i. f ä
1t-idrottsmärket och kan även tagas av civila.
Det utdelas i järn, brons, silver och guld samt
”i högre valör”. Prov avläggas i 5 grupper med
— 143 —
— 144 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
