Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsrekord - Idrottsriksdag - Idrottsrörelsen - Idrottsskador - Idrottssköld - Idrottsvall el. lekvall - Idumeen - Idun (mytologi) - Idun (sällskap) - Idun (veckotidning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDROTTSRIKSDAG
rekord m.fl. I. prövas och fastställas av
landsför-bundet (världsrekord av internationella förbundet;
jfr nedan) för ifrågavarande idrotts- el. sportsgren.
De kunna sättas vid särskilda s.k. rekordförsök
el. vid eljest i laga ordning utlysta tävlingar.
Olika idrotter ha vanl. sina speciella
rekordbestämmelser, men som allmän regel gäller, att
resultatet för att kunna godtagas skall ha
kontrollerats av godkända funktionärer, som intyga,
att reglementsenliga redskap, banor m.m. kommit
till användning, att vind- el. strömförhållanden
ej inverkat till höjandet av resultatet samt att
detta ej nåtts utom tävlan (vid omhopp,
omlöpning o.s.v.). Resultat, som är likvärdigt med
förut satt rekord, kan godkännas, varigenom ett
rekord kan innehavas av flera samtidigt.
För världsrekord i friidrott gälla bl.a.
följ, särbestämmelser: Endast i., uppnådda
utomhus, godkännas; tiden vid löpning skall tagas av
minst 3, av vederbörande nationellt
idrottsförbund godkända tidtagare; tider i landsvägslöpning
godtagas ej; vid hopp och kast skall resultatet
uppmätas med stålmåttband; rekordanmälan skall
ske på IAAF:s officiella rekordblanketter, och
endast IAAF:s kongress kan slutgiltigt godkänna
ett världsrekord. — Se tab. å föreg. uppslag. O.Kgh.
Idrottsriksdag, vanlig benämning på
Riksidrotts-förbundets och specialförbundens
årssammanträ-den i nov.
Idrottsrörelsen, se Idrott, Idrottsorganisationer
och Riksidrottsförbundet.
Idrottsskador. För förebyggande av i. böra
särsk. beaktas de riskabla åldersgrupperna 14—
18 år och över 40 år (jfr Idrottshygien). Man
har diskuterat hårda kroppsövningars förslitande
inverkan på t.ex. hjärta, kärl och leder och
möjligheten av ett tidigare åldrande härigenom.
Åsikterna härom gå isär. För muskelfästen,
menisker och ledbrosk kan tåliggränsen
överskridas vid maximala ansträngningar. Smärtor
utgöra härvid en varningssignal. Rationell
träning och avpassad ”uppvärmning” (genom
idrotts-gymnastik, joggning m.m.) öka kroppens
prestationsförmåga och minska risken för skador. —
Löpare och hoppare förete ibland förändringar
vid senfästena, kastare axelledsskador,
tennisspelare armbågssmärtor etc. Genom vila, värme,
massage, kortvågsbehandling m.m. kan skadan i
regel fås att läka ut. Svårare äro de skador på
knäledens halvmånformiga brosk, som särsk.
fotbollsspelare ådra sig och som ibland fordra
operativt ingripande; övergång till annan, mindre
knäfrestande idrottsgren måste ofta ske. Särsk.
hårda tävlingsformer, ss. den amerikanska
formen av fotboll, brottning samt framför allt
professionell boxning, rymma långt större
faro-moment med skallskador, brott på kotpelare etc.,
ibland t.o.m. med dödlig utgång. Rätt för
täv-lingsledare att bryta tävling vid fara samt
inrättande av idrottspoliklinikläkarmottagningar må
nämnas som rationella motåtgärder mot i. A.V.L.
Idrottssköld, hederspremie, bestående av en c:a
1 dm hög silversköld, som sedan 1906 av
Centralföreningen för idrottens främjande utdelas vid
högre allm. läroverk m.fl. utbildningsanstalter till
lärjunge, som gjort sig känd för gott uppförande,
plikttrohet och sanningskärlek samt därmed
för
enat utmärkta framsteg i och synnerligt intresse
för idrott samt i gymnastik erhållit minst betyget
”med beröm godkänd”. Val av premiemottagare
sker genom omröstning av lärov:s egna lärjungar.
Centralföreningen utdelar även en o. 4 ggr så
stor i. vid årliga idrottstävlingar dels mellan
Stockholms folkskolor, dels mellan
folkskoleseminari-erna. Dessutom är en dylik i. uppsatt som
vandringspris vid årliga idrottstävlingar för Göteborgs
skolungdom. O.Kgh.
Idrottsvall el. lekvall, allmän, oftast
gräsbevuxen plats, där byarnas, socknarnas o.s.v. ungdom
förr samlades till lek och tävling. På Gotland
voro i. i bruk ända till början av 1900-talet. Ordet
”vall” kvarlever i namn på vissa idrottsplatser,
t.ex. Slottsskogsvallen (Göteborg) och Tunavallen
(Eskilstuna).
Idume’en (grek. Idumai’a), grekiskt namn (Mark.
3:8) på Edom.
Idun (sannol. eg. förnyerskan, av isl. i5-, åter;
jfr Idavallen), nord, myt., en av asynjorna. I.
förvarade de äpplen, av vilka gudarna åto, då de
började åldras. Lockad av Loke ut från Asgård
bortrövades enl. Snorres Edda I. och hennes
äpplen av jätten Tjatse, som antagit skepnaden av en
örn. Då nu gudarna på grund härav blevo gamla
och gråhåriga, tvingade de Loke att, iklädd Frejas
falkhamn, hämta henne åter, varvid han
förvandlade henne till en nöt och med denna i klorna
återkom till Asgård. I:s rov behandlas också av
skalden Tjodolf från Hvine. I eddadikten
Loka-senna överhöljdes även I. av Lokes smädelser;
hon är där guden Brages maka. — Myten om
I:s äpplen anses av somliga återgå till antika el.
kristna föreställningar, näml, hesperidernas el.
paradisets äpplen; det förra i så fall troligare. Enl.
andra har den germanskt ursprung. — I. hör
an-tagl. till de yngsta gestalterna i fornvästnordisk
gudatro. E.H.
Idun. 1) Sällskap, syftande att ”åvägabringa
en vidsträcktare personlig beröring emellan de
i Stockholm bosatta män, hvilka åt vetenskap,
vitterhet och konst på skilda banor egna
verksamhet och intresse”, grundat 1862 av Edv. Bergh,
I. Hallström, J. F. Höckert, A. Key, A. E.
Nordenskiöld och H. Wieselgren. — Litt.: Th.
Westrin, ”Några bidrag till sällskapet I:s
historia” (1912); ”Sällskapet I:s porträttmatrikel
1939” (i94o).
2) N y a I d u n, sällskap, grundat 1885 på
initiativ av professorskan Calla Curman och avsett
att ”bereda kvinnor med olika
verksamhetsområden men gemensamma intressen tillfälle till
enkla och innehållsrika samkväm”. En historik
jämte medl.-förteckning utkom 1935.
Idun, illustrerad veckotidn. i Stockholm,
grundad 3/i2 1887 med underrubriken ”Praktisk
veckotidn. för kvinnan och hemmet” av Frithiof
Hellberg. I. fick ganska tidigt ett starkt litterärt
inslag. En stor del av landets förnämsta manliga
och kvinnliga förf, ha lämnat bidrag till I.
Genom av I. anordnade romanpristävlingar gjorde
sig Selma Lagerlöf (1890) och Olof Högberg
(1905) först bemärkta. Red. ha varit Johan
Nord-ling (1906—15), Ernst Högman (1915—22), Beyron
Carlsson (1923—27) och, sedan 1928, Eva Nyblom
(från 1941 Hökerberg), som utan att ändra I:s
— 151 —
— 152 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
