Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ab. Iföverken - I.G. - I gard! - Igarka, Port Igarka, Igarskoje - I. G. Chemie - IGCR - Igel - Igelflota - Igelfors bruks ab. - Igelit - Igelknoppsläktet - Igelknoppväxter, flotaväxter - Igelkottar - Igelkotten, Den svenska - Igelkottfiskar, klotfiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IGELKOTTFISKAR
vilket öde även drabbade en rad bolag, som
under successiv utökning av driften (bl.a. byggdes
1907 en cementfabrik) följde på varandra. En
säker ekonomisk grundval fingo industrierna först
1909, då de inköptes av Svenska
cementförsälj-nings-ab. Cementa, som uppdelade dem på två
företag, ab. Ifö chamotte- och kaolinverk och
Ifö cement-ab. Det nuv. bolaget grundades 1927
genom att de två delföretagen ånyo
sammanslo-gos. Ett tredje företag, Ifö keramiska ab.,
övertogs 1935. — Bolagets anläggningar ha sedan
1929 helt förnyats; chamottefabriken uppfördes
1938, sanitetsfabriken 1939; cementfabrikationen
nedlades 1940. — I:s aktiekapital utgör 20 mkr,
omslutningen c:a 48 mkr, årliga
tillverkningsvärdet c:a 22 mkr; antalet industriarbetare utgör o.
2,000. Skånska cement-ab :s aktieintressen i
företaget avsåldes till stor del 1937. I samband
härmed överlätos på I. vissa holdingintressen, bl.a.
i Svenska invarit-ab., i Stockholms siporexfabriks
ab. och i ab. Rörstrands porslinsfabriker. A.Lg.
I.G., förk. för Interessen-Gemeinschaft.
I gard!, se En garde.
Iga’rka, Port Igarka, Igarskoje,
nyanlagd stad i n.ö. Sibirien inom Krasnojarskområdet,
RSFSR; c:a 20,000 inv. (1939). I. ligger på h.
stranden av nedre Jenisej n. om polcirkeln. 1926 fanns
här bara en hydda (övervintringsställe). Stadens
uppbyggande är baserat på arbetskraft av
tvångs-förflyttade. I. har utvecklats till ett betydande
centrum för träindustri; elverk och stora sågverk, som
bearbeta virke, som flottas fram längs Jenisej.
I:s flodhamn är tillgänglig för oceangående
fartyg. I. är en viktig polarstation och flygbas i
Sovjetunionens arktiska bälte och har reguljär
flygförbindelse med Krasnojarsk. Staden har starkt
tillväxt under de senaste 10 åren på gr. av
ditföran-de av deporterade. Edg.K.
I. G. Chemie [xemi’], förk. för Internationale
Gesellschaft für chemische Unternehmungen A. G.
IGCR, förk. för Intergovernmental Committee on
Refugees (se Évian les Bains och Emigrant, sp.
562).
Igel, zool., se Iglar.
Igelflota, bot., art av igelknoppsläktet*.
Igelfors bruks ab., se Regna.
Igeli’t, kem., se Konstmassor.
Igelknoppsläktet, S pargan’ium, enda släktet av
fam. igelknoppväxter, omfattar 15 arter i n.
tempererade och kalla områdena. De äro fleråriga,
dioika, glatta vattenväxter med slidomfattande,
bandformiga, oftast vid basen 3-kantiga blad och
i klotrunda, axlikt ordnade huvud samlade
blommor, de hanliga upptill, de honliga nedtill. Av
Sveriges 7 arter böra nämnas de i kärr, diken,
åar och vid stränder förekommande 5. simplex,
igelknopp, ogrenad igelknopp,
igelflota, och S. angustifol’ium, plattbladig
igelknopp, med flera hanhuvuden på utdragen,
enkel axel, den förra med fruktspröten längre, den
senare kortare än frukten, 5. ramo’sum, g r e n i g e
1-knopp, svärdsgräs, träggjaflota, som
har grenig blomställning, S. min’imum,
dvärg-igelknopp, dvärgflota, med flytande el.
nedliggande platta blad och få blomhuvuden, samt
den i Norrland mindre allmänt förekommande 5".
hyperboPem, fj älligelknopp. [A.Ve]W.
Igelknoppsläktet.
a Sparganium simplex (^ hanblomma, 2 honblomma);
b, c S. ramosum; d S. angustifolium; e S. minimum; f
S. hgperboreum.
Igelknoppväxter, flotaväxter,
Spargania’-ceae, fam. av ordn. Pandana’les, med endast 1 släkte,
Spargan’ium (igelknoppsläktet*).
Igelkottar, ErinacPidae, fam. av ordn. insektätare,
som bl.a. utmärkes av att underkäkens mellersta
framtänder äro mycket stora. Hit höra släktena
Gymnu’ra (se Råttigelkottar) och Erina’ceus, som är
utbrett över Europa, Asien och Afrika. Den i
Sverige upp till s. Norrland förekommande
brunbröst a d e i., E. europaRus, finnes f.ö. i v.
Europa och mellersta Ryssland, medan den v i t b r ö
s-t a d e i., E. rouma’nicus, förekommer i ö. Tyskland,
på Balkanhalvön och i s. Ryssland. Liksom andra
arter inom släktet utmärkes den förra av kort,
tjock kropp, kort svans, låga ben, trynlik nos,
små ögon och korta, runda öron. Längd 25 cm.
På undersidan och benen är pälsen kort och
gulgrå. Ryggsidan åter täckes av korta, gulbruna,
mot spetsen mörkare taggar. Med hjälp av en
stark hudmuskel kan i. draga sig samman till ett
klot, varvid rygghuden dragés ned, så att den
omsluter huvud och ben, och taggarna resas. I.
lever ensam och är i rörelse om natten. Ungarna,
3—6 till antalet, födas blinda och förefalla nakna,
då taggarna döljas i den mjuka huden. Födan
utgöres av insekter, maskar, möss och på marken
häckande fåglars ägg och ungar. Den dödar även
ormar, mot vilkas gift den visar stor
motståndskraft. Vintern tillbringas i dvala i en av gräs och
löv klädd håla. — Bilder se följ. sida. [H.BnJH.
Igelkotten, Den svenska, ofta använt
uttryck, avseende Sveriges hållning under 2:a
världskriget. Uttrycket föres närmast tillbaka på ett
yttrande av dåv. statsrådet Gösta Bagge i ett tal
på Gärdet i Stockholm l/s 1940:’ ”Vi ha rullat ihop
oss som igelkotten, med taggarna åt alla håll”.
— Bilden har tidigare brukats i liknande
situationer, av bl.a. Fredrik II av Preussen.
Igelkottfiskar, klotfiskar, Diodon’tidae, fam.
— 157 —
- 158 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
