Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ifikrates - IFK - IFL - Ifni - IFRB - Ifrikija - Ifrit - IFTU - IFUW - Ifvarsson, Carl - ab. Iföverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IFK
f.Kr. I:s namn är i sht knutet till den av honom
utbildade peltast-taktiken, tack vare vilken han i
det s.k. korintiska kriget (390) tillfogade Sparta
en kännbar förlust. — Biogr. av Cornelius Nepos.
IFK, förk. för Idrottsföreningen Kamraterna.
IFL, förk. för International Friendship League
(se Internationella vänskapsförbundet).
Ifni, spansk besittning, omfattar en 25 km bred
kustremsa i v. Marocko; 5,000 km2, 35,000 inv. I.
avträddes till Spanien 1878 och lyder i
administrativt avseende under Kanarieöarna.
IFRB, förk. för International Frequency
Re-gistration Board (se Internationella
frekvensregi-streringskommissionen).
Ifri’kija (arab. Ifrikija, av sengrek. Afriki’, lat.
A’frica) betecknar hos araberna ett till sina
gränser obestämt område av Nordafrika mellan
Medelhavet och ökenranden. Dit räknas i regel åtm.
ö. delen av Algeriet och huvuddelen av Tunisien.
Utsträckningen åt ö. anges mycket olika; till
Tripolis el. till Barka. Efter den arabiska
erövringen sorterade I. en tid under Egypten men
blev 705 självständigt ståthållardöme direkt under
kalifen i Damaskus.
Ifri’t Qifrif), ett arabiskt uttryck, trol. med
betydelsen ”väldig, överlägsen”, som i Koranen, sura
27:39, förekommer som bestämning på en djinni
och sedan använts som benämning för mäktiga,
förslagna och farliga djinn*.
IFTU, förk. för International Federation of Trade
Unions (se Fackliga världsfederationen).
IFUW, förk. för International Federation of
University Women.
Ifvarsson, Carl, hemmansägare, riksdagsman
(1818—89), född i Våxtorps sn, Hallands län. I. fick
som de flesta av allmogens barn vid denna tid en
ytterst bristfällig
undervisning. Skolgång
kom ej i fråga.
Läsning lärde han vid
moderns spinnrock; 8 år
gammal erhöll han
någon hjälp att lära sig
skriva; räkning lärde
han på egen hand ur
en till låns bekommen
lärobok. Vid 20 års
ålder fick I. övertaga
ett mindre hemman i
Värestorp i
grannsocknen Renneslöv; på
denna gård, som han
genom köp och omsorgsfullt bruk utvidgade och
förbättrade, blev han hela sitt liv bosatt. Redan
under sina tidigaste mannaår gjorde sig L, trots
sin stillsamma och försynta läggning, bemärkt i
hemtrakten genom stor duglighet. Det ena
uppdraget efter det andra lades på honom. Snart var
han ortens mångbetrodde man och utövade en
betydande och inkomstbringande verksamhet som
boutredningsman, auktionsförrättare och sakförare.
1859 blev han vald till led. av bondeståndet.
Redan mot slutet av riksdagen började han göra sig
gällande. Vid 1862/63 års riksdag spelade han en
betydande roll som talesman för den moderat
protektionistiska riktning inom ståndet, som
opponerade mot regeringens frihandelspolitik. Tills.
med sin vän Nils Petersson i Runtorp, klockaren
Sven Rosenberg o.a. bildade han som reaktion mot
de täml. slentrianmässigt konservativa och liberala
”partierna” i ståndet en moderat grupp, som äger
betydelse som föregångare till Lantmannapartiet.
Under 1865/66 års riksdag hörde I. till
bondeståndets mest inflytelserika medl. (led. av
Statsutskottet). 1866 blev han praktiskt taget enhälligt invald
i A.k. från Höks hd (led. 1867—89). Redan vid
riksdagens början deltog han i bildandet av en
mot regeringen oppositionell grupp, som inom
några mån. växte ut till Lantmannapartiet. Bland
dess ledare var han städse en av de förnämsta,
om också ej alltid den ensam rådande. En lång
rad förtroendeuppdrag markerar I:s ställning som
en av A.k:s främste män (led. av Statsutskottet
1867—89, bankofullmäktig 1869—73, v. talman 1880
—84; led. av ett flertal kommittéer). I sin
politiska verksamhet utmärktes I. främst av klarsyn,
klokhet, försiktighet, moderation och ansvarskänsla.
Han var den främste förespråkaren ur böndernas
egna led för det äldre Lantmannapartiets politik.
Kyligt avvaktande, om ej direkt fientlig mot alla
planer på försvarsreformer kämpade han
försiktigt men strängt målmedvetet för
indelningsverkets och grundskatternas avskaffande och främst
för sparsamhet i statsförvaltningen. Han var ingen
lysande uppenbarelse, ingen särsk. framstående
talare, men han åhördes med yttersta
uppmärksamhet, ty en var visste, att hans ord vägde tungt
och oftast bestämde Lantmannapartiets hållning.
Med okuvlig flit satte han sig in i föreliggande
ärenden, och vad som brast i underbyggnad
ersattes av hans klara, genomträngande förstånd.
Från början var han närmast moderat konservativ,
men med åren avancerade han i tydligt liberal
riktning. Då tullstriden började, tog han plats i
frihandelslägret. Efter ivriga försök att, tullfrågan
till trots, sammanhålla Lantmannapartiet, stannade
han vid partisprängningen 1888 i Gamla
lantmannapartiet men upplevde som dess ledare blott en
riksdag. I. var en rikt begåvad man, såväl på
förståndets som karaktärens vägnar, och han
förvaltade väl sitt pund; han kan utan överdrift
sägas vara en av de främsta politiker, som utgått
ur den svenska bondeklassen. Året före sin död
skrev han en kort memoarframställning,
”Minnesanteckningar 1888” (utg. av E. Thermænius
i ”Svensk bondepolitik”, 1931). En betydande
saml. brev från och till I. är deponerad i
Riksarkivet. — Litt.: E. Thermænius,
”Lantmannapartiet” (1928). E.Ths.
ab. Iföverken, Bromölla, Kristianstads län, äger
kaolinbrott och kaolinslammeri på Ivö samt
cha-motte-, porslins- och golvplattsfabrik i Bromölla
köping. Brytningen omfattar kaolin, eldfasta
leror och kvartsit; tillverkningen utgöres av
isola-torer o.a. elektrotekniskt porslin, elektriska
säker-hetsproppar, sanitetsporslin, eldfast tegel och
murbruk samt sintrade golvplattor; företaget
levererar dessutom kompletta ugnsanläggningar.
— Industrierna på Ivö kunna föras tillbaka på
ett litet kalkbruk, som dansken V. A. Nielsen
byggde 1887 i syfte att exploatera öns
kalkfyn-digheter. Härvid upptäcktes de kaolinförekomster,
som äro I:s viktigaste råvara. Det ursprungliga
företaget kom dock redan efter ett år på obestånd.
— 155 —
— 156 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
