Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Igelösa och Odarslöv - Igenkänningsmärke för motorfordon - Igenkänningssignal - Igetex - I.G. Farben(industrie) - Iggesund - ab. Iggesunds bruk - Iglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IGLAR
des näml, då av C. G. Brunius. Båda ha
sand-stensdopfuntar av samma ålder som byggnaderna
jämte dopfat av mässing från 1500-talet. Igelösa
kyrka har gravvalv och gravkor för medl. av
ätterna Huidtfeld, Ulfeld och Gyllenkrok
(karolinen Axel Gyllenkrok) samt altaruppsats och
predikstol i barock från o. 1730. Den nuv.
altartavlan i Odarslöv är målad av G. Jonn. —
Båda namnen ha urspr. tillkommit kyrkbyar.
Igelösa, 1333 skrivet in iigheløsæ, innehåller ett
till ek bildat trädnamnskollektiv med bet.
ekdunge samt lösa, trol. äng (se J. Palmer i ”En
bok om Skåne”, i, 1936, sid. 117). Namnet
Odarslöv, som 1289 skrevs (in østre) othørslef
(avskrift 1494), utgöres av gen. av ett
mansnamn, möjl. Ottar, samt lev, löv, arvegods (se J.
Palmér i ”En bok om Skåne”, 1, 1936, sid. 114,
och G. Knudsen & M. Kristensen, ”Danmarks
gamle Personnavne”, 1:2, 1941—48, sp. 1054,
1057). P.;Er.
Igenkänningsmärke för motorfordon,
äldre benämning på registreringsmärke*.
Igenkänningssignal. 1) Flagg- el. morsesignal,
bestående av 4 signaltecken, tilldelad varje fartyg
av viss storlek, för att fartygen vid möte el.
signalering skola kunna anropa el. omnämna varandra
(distinktions-, resp, namnsignal). I. börjar för
svenska fartyg med bokstaven S. De olika
fartygens i. återfinnas i resp, lands skeppslista samt
i klassificeringssällskapens fartygsregister.
2) Särskilda ljus- el. fasta tecken, som av
ör-logsfartyg under krig skola kunna hastigt visas
för att förhindra vådabeskjutning från egna fartyg
el. kustfästningar.
3) Hornsignal, olika för olika reg.; gives i
regel endast som tystnadssignal på kvällen.
Igetex’, en syntetisk kautschuk*.
I.G. Farben(industrie), se Farbenindustrie
Ak-tiengesellschaft.
Iggesund, brukssamhälle i Njutångers sn i
Hälsingland, vid Iggesundsfjärden och Ostkustbanan
9 km s. om Hudiksvall; 2,943 inv. (1946).
Provinsialläkare. Om industrier se ab. Iggesunds
bruk. Inre hamnen har 260 m kaj vid 4,6 m djup,
mellan- och yttre redden 8—9 m djup. 1947
an-kommo och avgingo 327 fartyg om 311,467
nettoton. Ishinder vanl. från slutet av jan. till början av
april. — Namnet skrevs 1542 i Igesunda. Det har
ansetts innehålla gen. av ett vattendragsnamn Iva,
bekant från den fornnordiska diktningen. Dettas
etymologi är osäker. Se A. Vestlund i ”Gammal
hälsingekultur” (1935), sid. 62 ff. P.;Er.
ab. Iggesunds bruk, Iggesund, Gävleborgs län,
började sin verksamhet 1876. Brukets historia går
dock tillbaka till 1685, då Kungl. Bergskollegium
åt Karl XI:s hovkommissarie I. Breant d.ä.
utfärdade ett privilegiebrev att vid Iggesund anlägga
ett manufakturverk. Följ, år utvidgades privilegiet
till att jämväl omfatta malmbrytning vid
Danne-mora, avverkning av kronoskog samt kolning.
Efter att genom försäljning ha bytt innehavare ett
flertal gånger, såldes bruket 1870 till ägaren av
österby och Strömbacka bruk, Claes G. A. Tamm,
vilken införde bessemermetoden, byggde ny
masugn, moderniserade verkstäderna och uppförde ett
tidsenligt sågverk. Verksamheten vid bruket var
intill bolagsbildningen väsentligen inriktad på
järnhantering men har härefter successivt ändrat
karaktär, så att förädling av skogsprodukter numera
utgör den väsentliga delen av rörelsen. Verkst. dir.
vid bolagets bildande blev Achates Lindman,
vilken efterträddes av sin son, senare statsminister
Arvid Lindman, I:s chef 1892—1903. — Bolagets
nuv. anläggningar omfatta vid Iggesund: järnverk
med masugn, bessemerverk, lancashiresmedja,
valsverk, fabrik för ramsågblad och sågklingor,
gjuteri och mekanisk verkstad, sulfat- och
sulfitfabriker, sulfitfabrik och fartygsslip (se bild 17
å pl. vid Hälsingland); vid Håstaholmen:
sågverk med hyvleri, lådfabrik, parkettfabrik samt
trämjöls-, faner-, snickeri- och trähusfabrjker;
vid Strömbacka: masugn jämte lancashire- och
vallonsmedja. Tillverkningen utgöres av
tackjärn, bessemergöt, smitt och valsat järn och stål,
vallonjärn, maskinsågblad, fällningssågar,
ma-skinhyvelstål och fanerknivar, vidare sulfat- och
sulfitcellulosa, sågade och hyvlade trävaror,
parkettstav, lådämnen, monteringsfärdiga trähus m.m.
Bolaget bedriver dessutom jordbruk (inägor c:a
4,500 ha) och skogshantering (skogsareal c:a
210,000 ha). — Av sulfat- och sulfitcellulosa
tillverkas årl. c:a 70,000 t, av trävaror c:a 25,000 stds, av
sulfitsprit 2,500 t, av harts och terpentin 1,000 t och
av järn- och stålprodukter c:a 3,000 t. Bolagets
aktiekapital är 18 mkr (1949), omslutningen c:a 60
mkr. Arbetarantalet är vid industrierna c:a 1,400,
inom skogsbruket 800—3,000. •—- I. äger
Strömbacka bruks ab., Hudiksvalls trävaru ab., Runebo
sågverks ab. samt dessutom andelar i Dannemora,
Vigelsbo, Tuolluvaara, Kolningsbergs m.fl. gruvor.
— Litt.: Karin Collin, ”Den stora spinnrocken.
Sägner och tidsbilder kring I:s historia” (1935). A.Lg.
Iglar, Hirudi’nea, klass bland ringmaskarna,
utmärkas av en oftast tillplattad kropp, avdelad i
ringar, av vilka mest 3—5 komma på varje
egentligt segment. Parapodier och i regel även borst
saknas. I bakersta delen finnes en häftskiva, i främsta
ofta en mindre sugskål. Munnen ligger i främre
ändan, analöppningen i den bakre, tarmkanalen
är rak, stundom med parvisa blindsäckar,
kropps-hålan förträngd av muskulaturens starka
utveckling och kvarstår i form av längslakuner,
förbundna genom ett kanalsystem, ögon finnas i
främre delen samt sinnespapiller segmentalt
anordnade. I. äro samkönade med 1 par äggstockar
och flera par testiklar. I. indelas i ordn. s n
a-b e 1 i g 1 a r*, Rhynchob dell’ ae, med utsträckbar sna-
Krypande igel (överst) och blodigei på en hand; t.h.
bettet i stark förstoring.
SU 14. — 161 —
6 — Red. avsl. 28/io 49.
— IÖ2 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
