Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ILA - Ilagräs - Ilang-ilangolja, Ilang-ilangträd (ylang-ylang-) - Ilbak, Ella - Ildefonsogruppen - Il dolce stil nuovo - Il duce - Île Bourbon - Ilebu - Île-de-France (provins) - Île-de-France (ö) - Île d’Oussant - Île du Diable - Ileit - Ileostomi - Ilergeter - Îles des Navigateurs - Îles du Salut - Îles Loyauté - Îles Marquieses - Ileum - Ileus - Ilex - Ilexregionen - Ilf, Ilja (Ilja Arnoldovitj Fainzilber)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILF
ILA, förk. för International Lave Association (se
Association de droit International).
Ilagräs, art av myrliljesläktet*.
Ilang’-ilang’olja, Ilang’-ilang’träd (y 1 a n
g-y 1 a n g-), se Cananga.
Ilbak, Ella, estnisk dansös (f. 1895), elev av
bl.a. Rutkovska i Petersburg. I. har på
kontinenten vunnit erkännande som en av de mest
framstående företrädarna för den s.k. fria dansen.
Hennes dans utmärkes av intensiv och säregen
uttrycksfullhet samt stort herravälde över
rörelsemedlen. I. gästade Stockholm 1924, 1925 (jämte
Jean Börlin) och 1928, då hon även turnerade i
landsorten. 1949 besökte I. Göteborg.
Ildefonsogruppen
å’n-J, grekisk skulpturgrupp,
bestående av två ynglingafigurer i naturlig [-storlek och en Persefone-statyett. I. tillhörde en gång
drottning Kristina av Sverige, har därefter
förvarats i slottet Ildefonso (Spanien) och är nu
uppställd i Madrids museum. Den är sammansatt av
urspr. skilda delar (trol. en Antinoos och en
dödsgud) och är starkt restaurerad.
Il dolce stil nuovo [ill dål’ce ... noå’vå] (ital., ”den
ljuva nya stilen”), litt., se Italien, litteratur.
Il duce, se Duce.
Ile Bourbon [i’l borbåD7], förr namn på ön
Ré-union.
riebu, interneringsläger i Norge, se Grini.
Ile-de-France [i’1-da-frau’s], fordom provins i
Frankrike med Paris som huvudstad, omfattande
de nuv. dep. Aisne, Oise, Seine, Seine-et-Oise,
Seine-et-Marne samt en del av Somme. I., som
tidigare kallades F r a n c i e n (lat. Fran’cia), var
capetingernas stamland, utökades av konungarna
på 1000- och noo-talen och blev det moderna
Frankrikes nationella kärnland.
Ile-de-France [i’1-da-frau’s], förr namn på ön
Mauritius.
Ile d’Oussant [i’l dossao’], ö, se Ouessant.
Ile du Diable [i’l dy dja’bl], franska namnet på
Djävulsön.
Ilei’t, inflammation i tunntarmarnas nedre delar
(ileum), vanl. närmast övergången till
tjocktarmen. Sjukdomsbilden vid akut i. är i regel
densamma som vid blindtarmsinflammation, och
diagnosen ställs därför vid operation.
Fullständigt tillfrisknande sker oftast; någon gång
övergår sjukdomen i kroniskt skede. Kronisk i.,
s.k. terminal i., förekommer särsk. hos unga
människor. Nedersta delen av ileum (terminala ileum)
drabbas av en långsamt fortskridande
inflammation med bildning av tumorartad hypertrofisk
ärrvävnad, skrumpning av tarmlumen, ofta
fistelbildningar till huden el. angränsande tarmar.
Symtomen äro buksmärtor, diarré, avmagring, ofta
temp.-förhöjning, småningom mer el. mindre
fullständigt tarmhinder (ileus). Orsaken till kronisk
i. är obekant. Behandlingen är vanl. operativ. A.G.
Ileostomi’, med., se Enterostomi.
IIerge’ter, se Iberer.
Iles-Basses [i’1-ba’s] (fra.), Låga ö a r n a, se
Tuamotuöarna.
Iles des Navigateurs [i’l de -tö’r], se
Samoa-öarna.
Iles du Salut [i’l dy saly’], ögrupp, se Salut.
Iles Loyauté [i’l Ipajåte’], franska namnet på
Loyalty Islands.
Iles Marquises [i’l marki’z], franska namnet på
Marquesasöarna.
I’leum, en del av tunntarmen, se Tarmkanalen.
I’leus, med., mekaniskt tarmhinder, ”tarmvred”,
ibland tarmförlamning. Mekaniskt tarmhinder kan
uppstå av många orsaker. 1) Tumörer (kräfta
m.fl.), belägna i el. utanför tarmen, som förtränga
dess hålighet, främmande kroppar i tarmen
(tarm-el. gallstenar), medfödda förträngningar och
förvärvade ärr (efter tuberkulösa, tyfösa el.
syfili-tiska sår) kunna ge hinder för passagen, o b t u r
a-t i o n s i 1 e u s. — 2) Knickbildningar,
uppkomna på gr. av abnorma sammanväxningar el.
inklämning av en tarmslynga i en bråckport (se
Bråck) el. avsnörning genom abnorma
strängbildningar i bukhålan, strangulationsileus.
— 3) Om en ovanför liggande del av tarmen
glider in i den efterföljande, uppstår en form av i.,
invaginatio n*, som ej är sällsynt hos barn i
späd ålder. När tarmen snor sig kring sin egen
längdaxel, uppstår vol’vulus. —- Ovanför ett
ileus-hinder stockas tarminnehållet. Den sjuke får ingen
avföring, ingen gasavgång, buken blir uppspänd
av gaser, illamående och kräkningar inställa sig,
smärtsamma kolikknip komma och gå, och man
kan ibland se tarmslyngor knyta sig genom de
spända bukväggarna. I början kunna knipen
komma med långa intervall, under vilka den sjuke kan
vara täml. obesvärad, men småningom komma
smärtattackerna allt tätare och bli mera ihållande,
den sjuke påverkas alltmera. Kräkningarna få
efter hand avföringsdoft. Om ej snar operativ
hjälp beredes, dör den sjuke i
bukhinneinflamma-tion och allmänförgiftning. — Sjukdomsbilden
kan utvecklas olika raskt, fortast och mest
stormande vid strangulationsileus och volvulus. Ibland
kommer i. mera smygande med svaga
kolikattacker under ett el. annat dygn, följda av
symtomfrihet på dagar och veckor (t.ex. vid
tjocktarms-kräfta, som till en början endast delvis förhindrar
passagen). Det är viktigt, att var och en har klart
för sig, att kolikknip i attacker samtidigt med
svårighet att få avföring och väderavgång, alltid
skall föranleda, att läkare genast tillkallas;
därpå hänger ofta den sjukes liv. — Paralytisk
i., tarmförlamning, uppträder vid
bukhinneinflam-mation. Tarmarna stå då starkt utspända och
sakna de normala tarmrörelserna. Får man ej i
gång tarmen, dör den sjuke. P.M.S.
Ilex, släkte av fam. kristtornväxter*.
Ilexregionen, den del av n. Europa, inom
vilken järneken, Ilex Aquifol’ium, uppträder mera
rikligt. I. omfattar i Norden ett smalt område
utefter Norges kust till Kristiansund i n., av
Danmark blott Jylland. I. motsvarar således här den
utpräglat oceaniska delen. I s. Europa har
järneken dock en vida större utbredning:
Medelhavsområdet och ö. ut till Kaukasus.
I’lf, I 1 j a, pseud. för Ilja Arnoldovitj
F a i n z i 1 b e r, rysk författare (1897—1937). I.
föddes av judiska föräldrar i Odessa, fick teknisk
utbildning och hade anställning i skilda företag
men försökte sig också som förf, i den
humoristiska genren. I. kom 1924 till Moskva, där
— 177 —
— 178 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
