Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Il-khan - Ilkhaner - Ilkhaniska tabellerna - Ilkka - Ilkka, Jaako - Ilkka, Elias - Ill (Österrike) - Ill (Frankrike) - Ill. - Illeanus - Iłłakowiczówna, Kazimiera - Illampu - Illativ el. illativus - Ille, Salomon - Ille-et-Vilaine - Ille faciet - Illegal - Illegal press - Illegitim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLEGITIM
gen 530 e.Kr. i formen il-khagan av den turkiske
hövdingen Tumen, härskare över ett stort
central-asiastiskt rike; sedermera titel för härskarna av
Hulagu kans dynasti i Persien, ilkhanerna*.
Ilkhaner [-/a’-] (se Il-khan), beteckning för den
av Hulagu* grundade mongoliska dynastien i
Persien. I:s rike omfattade urspr. hela det av
mongolerna erövrade området v. om Amudarja och Indus
men undergick småningom betydande
inskränkningar. I. måste under hela sin tillvaro föra en
resultatlös kamp mot de egyptiska mamlukerna;
över huvud betecknar denna avslutningen på den
mongoliska expansionen västerut. Bland i. märkas
Hulagu (d. 1265), Abaka (1265—82), Arghun (1284
—91), Gaichatu (1291—95), den kraftfulle Ghazan
(1295—1304), vars regering bildar epok i
mongolernas historia därigenom, att han omvandlade
riket till en fullt muhammedansk stat, öljäitü
(1304—16), Abu Said (1316—35), med vilken
huvudlinjen utslocknade; sidolinjer fortforo att
regera till 1354, dock utan allmänt erkännande. C.F.
Ilkhaniska tabellerna [-/a’-], astr., se Nasir
ad-Din at-Tusi.
Ilkka, finsk tidning, se Finland, sp. 680.
Ilkka, Ja ak o Pentinpoika (Jakob Bengtsson),
bondeledare (d. 1596), från Ilmola sn i Österbotten.
Allmogen här led hårt under Klas Flemings
vålds-regemente. När I. o.a. bönder besvärade sig över
de tryckande borglägren, fördes han i jan. 1596
som fånge till Åbo, varifrån han dock snart
lyckades fly. Under det s.k. klubbekriget var I.
anförare för styrkorna från s. Österbotten och ryckte
efter smärre framgångar in i Satakunda, där han
emellertid 31/i2 1596 besegrades av Fleming vid
Nokia gård i Birkkala. Inför hotet att utlämnas av
bönderna flydde I. till Österbotten men greps inom
kort och avrättades i Ilmola. S.A.N.
Ilkka, Elias, finsk skulptör (f. 1889),
studerade i Frankrike och Italien och var 1924—27
verksam i USA. I Finland har I. arbetat som
porträttör och dekorativ skulptör. Han har
utfört ett flertal hjältemonument, främst det i
Helsingfors, 1923—29 (tills, med arkitekten Erik
Bryggman).
Ill, högerbiflod till Rhen i Vorarlberg,
Österrike; 75 km lång.
Ill, vänsterbiflod till Rhen i Alsace, Frankrike;
upprinner på n. sluttningen av Jura, flyter
parallellt med Rhen och mynnar nedanför Strasbourg;
205 km lång. Vid Strasbourg utgå från I. Rhen—
Rhöne- och Rhen—Marnekanalerna.
Ill. , förk. för Illinois.
Illaenus [-le’-], paleozool., släkte av trilobiter
med stor, välvd, mer el. mindre halvcirkelformig,
glatt huvudsköld och stjärtsköld av likartat
utseende, kroppsaxeln i regel otydligt avgränsad på
huvud och stjärt, 8—10 kroppssegment samt små
ögon. I. förekommer rikligt i avlagringar från
ordovicium och silur på många ställen av jorden.
Illakowiczowna [ilakåviicoVna], K a z i m i e r a,
polsk författarinna (f. 1892). Efter studier vid
univ. i Kraköw anställdes I. i polska utrikesdep.
och var från 1926 sekr. åt Pilsudski. Diktsaml.
”Tre strängar” (1917) behandlar med humanistiskt
patos I:s upplevelser som sjuksköterska under
i:a världskriget. Hennes följande rika produktion
innehåller romantisk lyrik och charmfulla
non
sens-vers för barn, ss. ”Barnrim” (1923), ”Den
gråtande fågeln” (1927) och ”Hjälteballader”
(1934)■ Sina minnen av Pilsudski skildrade I. i
”En stig bredvid den stora vägen” (1939), som
gav henne vidsträckt ryktbarhet. S.G.L.
Illampu [ija’mpo], bergstopp i Cordillera
oriental av Anderna, i Bolivia, närmast ö. om
Ti-ticacasjön, 6,550 m hög.
111’ativ el. i 1 1 a t i’v u s, språkv., kasus i finskan,
som uttrycker det ställe el. föremål, mot vars inre
en rörelse äger rum; av A. Noreen brukat även
om andra språk för att uttrycka själva
betydelseförhållandet.
Ille, Salo m o n, krigare (d. 1599), av
gammal frälsesläkt från Nyland. I. deltog i kriget
mot Ryssland, 1590 som överste för krigsfolket
i Nyslotts län, då han besegrade en rysk
truppstyrka, och 1591 som en av ståthållarna på
Kex-holms slott med befäl över flottan i Ladoga.
Senare blev I. en av honung Sigismunds
trognaste anhängare i Finland, där han bl.a. förde
befäl över expeditionerna mot Österbotten 1597
och 1598. 1599 blev han ståthållare över
Kastel-holms slott och Åland men belägrades s.å. av
hertig Karls trupper och måste kapitulera. Jämte
6 av sina underbefälhavare avrättades han %
utanför det belägrade Åbo slott. S.A.N.
Ille-et-Vilaine [ill’-e-vilä’n], departement i v.
Frankrike; 6,992 km2; 578,246 inv. (1946; 83 inv. pr
km2). I. upptar n.ö. delen av Bretagne. De största
höjderna ligga i v. och n.ö. nära dep:s gräns. I.
har fått sitt namn efter de viktigaste floderna,
Vilaine och dennas biflod Ille. Åkerbruket är den
viktigaste näringsgrenen; 2A av arealen äro odlade.
Mest odlas vete och bovete, dessutom potatis och
havre. Stor fruktodling. Boskapsskötseln är
betydande. Huvudstad Rennes.
Ille fac’iet (lat.), ”han skall göra (det)”,
yttrande, tillskrivet Karl IX om hans son Gustav (II)
Adolf, antydande, att denne skulle komma att
slutföra det arbete fadern icke mäktat el. hunnit
fullfölja.
Illega’l (se In- och Legal), olaglig, lagstridig:
ej av lagen bekräftad. — Subst.: i 11 e g a 1 i t e’t.
Illegal press, tidningar och tidskrifter, som i
hemlighet (”under jorden”) utgivits i skilda
länder, särsk. i diktaturstyrda stater med begränsad
tryckfrihet under mellankrigstiden och 2:a
världskriget, främst i Frankrike, Belgien, Holland,
Danmark och Norge. I. hade till uppgift att mana till
kamp mot makthavarna, in- och utländska, att
brännmärka dem, som i ockuperade länder gingo
främlingarna till handa, att vidmakthålla en fri
opinionsbildning och ge allmänheten oförfalskade
underrättelser om händelser och förhållanden,
som hemlighöllos av censuren, samt att förmedla
nyheter till andra länder, som officiellt endast
erhöllo ”friserade” meddelanden. I i. engagerade
sig journalister och typografer. Det uppstod
gärna intim kontakt mellan i. och ett lands
författare. I. kunde någon gång vara tryckt men
var vanl. duplicerad, stencilerad el.
maskinskri-ven. Den hemliga distributionen nådde snabbt
en högt uppdriven teknik, uppburen av
enskilda. E.
Illegiti’m (se In- och Legitim), olaglig,
orättmätig; utomäktenskaplig, ”till vänster”.
— 181 —
— 182 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
