Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iller - Iller (flod) - Illevare - Illicium - Illimani - Illinium, Il - Illinois
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLER
Iller.
Iller, Puto’rius putorius, art av rovdjursfam.
mårddjur, liknar vesslorna men är större och
grövre (längd c:a 6 dm). Pälsen består av
svartbruna stickelhår, mellan vilka den gulvita
bottenullen lyser fram (se Pälsverk). Undersidan,
fotterna och svansen äro svarta. I. är utbredd över
hela Europa och finnes i Sverige i landets
sydligaste delar. Den håller helst till vid vattendrag
och är i rörelse om natten. Födan utgöres av
grodor och möss men även av fågel, och
härigenom förorsakar den ofta skada. Närstående
arter äro flodillern* och fretten*. Se även
Mård-släktet. H.Bn.
Iller, flod i s.ö. Bayern, högerbiflod till Donau;
upprinner i Allgäualperna, bildar i sitt nedre lopp
gräns mellan Bayern och Württemberg; 165 km
lång; 2,170 km2 nederbördsområde.
111’evare, se Gällivare och Gällivare malmfält.
Illic’ium, växtsläkte, se Stjärnanis.
Illimani [ijima’ni], berg, se Bolivia, sp. 490.
Illi’nium, II, kem., grundämne, tillhörande de
sällsynta jordarterna, ordnings-nr 61. I. påvisades
röntgenspektrografiskt 1924—26 nästan samtidigt
i Illinois av Harris, Yntema och Hopkins samt i
Florens av Rolla och Fernandes i neodym- och
samariumpreparat.
Illinois [ilinåi’(z)], förk. Ill., stat i mell.
Förenta staterna (se karta vid d.o.), mellan Lake
Michigan och Wabash River i ö. och
Mississippi i v.; 146,756 km2, därav 145,145 land; 7,897,241
inv. (1940; 54 inv. pr km2). I. är ett slättland.
Berggrunden består av i allm. flackt liggande
paleozoiska lager, täckta av huvudsaki. glaciala
bildningar. Hela I. har varit nedisat utom
nordvästligaste hörnet, som tillhör den s.k. Driftless
area (jfr Wisconsin), området mellan
Mississippi och Illinois Rivers nedersta lopp samt den
allra sydligaste delen av staten. Den i ö.-v.
riktning gående Ozark Ridge (högsta punkt 325
m ö.h.), en ö. utlöpare av Ozarkplatån, bildade
inlandsisens sydgräns. De icke nedisade
områdena uppvisa en betydligt mera kuperad terräng
än de nedisade. Hela L, utom en liten del
närmast Lake Michigan, tillhör Mississippis
dräne-ringsområde. I. har ett kontinentalt klimat (mera
utpräglat i n. än i s.) med varma somrar och
kalla vintrar. C:a 50—60% av nederbörden (i
n.ö. 850, i s. något över 1,000 mm) faller under
vegetationsperioden (april—sept.). Medeltemp. är
i Rockford för jan. —6?i, för juli 23% i Chicago
—4°6, resp. 22°4, i Cairo i°6, resp. 25°o.
Nederbörds-mängden är i medeltal i Rockford 860, i
Chicago 830, i Cairo c:a 1,000 mm. Urspr. var
sydligaste och sydvästligare I. lövskogsbeväxt med
ek och hickory som dominerande trädslag,
centrala och n. delarna voro däremot prärier, dock
funnos inom dessa utmed vattendragen mer el.
mindre breda lövskogsbälten. De skogbeväxta
områdena längs Wabash, Ohio, Mississippi och
Illinois River voro de trakter, som tidigast
befolkades i L, först senare togos prärierna i
besittning. 1800 hade I endast 2,458 inv.
(förutom indianerna), 1850 851,470, 1900 4,821,550. —
Befolkningen utgjordes 1940 av 7,504,202 vita,
387,446 negrer (4,3%), 4,969 asiater och 624
indianer. Den utlandsfödda vita befolkningen
uppgick till 969,373 (12,2% av hela befolkningen),
av vilka 138,700 (14,3%) voro födda i Polen,
138,023 (14,3%) i Tyskland, 98,244 (10,1%) i
Italien, 79,906 (8,2%) i Sverige, 74.454 (74%)
i Ryssland, 54,914 i Tjeckoslovakien, 41,947 ’
Eire och 36,966 i England. 1937 funnos i L
387,330 judar (4,9 %). I. är f.n. den stat i
USA, som har det största antalet
svenskamerikaner. De äro bosatta huvudsaki. i
trakterna kring Chicago, Rockford och Rock
Island. 1940 bodde 73,6 % av befolkningen i
stad. Huvudstad är Springfield (75,503 inv.).
Största stad är Chicago (3,396,808 inv.), som
jämte förstäder har betydligt mer än hälften av
I:s hela befolkning. De övriga städerna äro
relativt små, endast Peoria har över 100,000 inv.
(105,087). De katolska församlingarna ha det
största antalet medl. (1,448,650 1936), därnäst
komma de mosaiska (377,809), metodist- (288,736),
kongregationalist-, baptist- och presbyterianska
församlingarna. På gr. av det starka inslaget
av syd- och östeuropéer samt negrer voro ännu
1930 2,4 % av befolkningen (över 10 år)
analfabeter. I. har 6 univ., 3 större med 9,000—15,000
studerande, näml. Univ. of I. (statsuniv., i
Urbana), Univ. of Chicago, North-Western Univ.
(i Evanston och Chicago), samt 3 mindre: I.
Wesleyan Univ. (i Bloomington, liksom
North-Western Univ. tillhörande metodistkyrkan),
Loy-ola Univ. och De Paul Univ. (båda i Chicago,
katolska, c:a 3,000, resp. 7,500 studerande). —
1940 funnos i I. 213,439 farmer med en
sammanlagd areal av 124,130 km2, varav 80,788 (55,0%
av landarealen) voro besådda. Majs upptog c:a
41% av den besådda arealen, havre 16%, vete
8%. Husdjursstocken räknade 1946 334,000
hästar, 41,000 mulåsnor, 3,144,000 nötkreatur, därav
1,144,000 mjölkkor, 743,000 får och 6,337,000 svin.
— I. är näst Pennsylvania och West Virginia
den största kolproducenten i USA. De kol- och
oljeförande lagren från stenkolsperioden uppta
66% av I:s hela areal, och kolproduktionen
uppgick 1944 till 69,7 mill. t, petroleumproduktionen
till 77,4 mill. barrels (1930 till 5,7 mill.). 1939
funnos 12,980 industriella anläggningar med
596,560 arbetare och ett sammanlagt produk-
— 183 —
— 184 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
