Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Illojal konkurrens - von Illow, Christian - Illudera - Illumination, illuminering - Illuminatorden - Illuminering - Illusion - Illusionist - Illusionslek - Illusorisk - Illuster - Illustrated London News
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLOW
ej endast i penningar) inlösbart rabattmärke
under villkor att annat slags vara köpes; straffet
är dagsböter, c) Obehörigt yppande från
i näringsverksamhet anställd persons sida av
fabrikationssätt, anordning el. affärsförhållande,
som den anställde vet vara näringsidkarens
yrkeshemlighet, el. ock begagnande av sådan
hemlighet, som annan obehörigen yppat; straffet är
dagsböter el. fängelse. Samma straff
drabbar obehörigt användande av mönster, modell el.
annan teknisk anordning, som tillhör annan och
blivit för affärsändamål anförtrodd den skyldige,
d) Bestickning, d.v.s. att i samband med
varuköp e.d. åt hos köparen anställd giva el. som
anställd hos köparen mottaga gåva el. annan
förmån för beredande av obehörigt företräde åt den,
som lämnar gåvan el. förmånen; straffet är
dagsböter el. fängelse, och mutan el. dess värde tillfaller
Kronan, e) Illojal användning av
kännetecken, d.v.s. att i utövning av
näringsverksamhet använda namn, firma, varumärke,
utstyrsel el. annat kännetecken, som lätt kan förväxlas
med förut här i riket inarbetat kännetecken för
annans näringsverksamhet el. däri utbjudna varor
och prestationer, och att därvid handla med
uppsåt att framkalla sådan förväxling; straffet är
dagsböter el. vid synnerligen försvårande
omständigheter fängelse. Härtill knyter sig en särskild
regel till skydd för boktitlar o.d. samt
pseudonymer. — Utom straff kan i samtliga fall även
skadestånd inträda. — Ätal för i. kan anställas,
förutom i allm. av allmänne åklagaren, även av
den, som skadas genom i.
Utomlands finns ofta, utom sådana
specialregler mot vissa typer av i. som de svenska, ett
allmänt stadgande (s.k. generalklausul) om att i.
är förbjuden. Med stöd därav kunna domstolarna
ingripa, åtm. med skadestånd, även mot sådana
nya former av i., vilka lagstiftaren icke tidigare
särsk. tänkt på. [S.B.JA.M.
von Illow, Christian, krigare, se von Ilow.
Illude’ra (lat. illu’dere, leka, gäckas med), gäckas
med, ge sken av, kringgå (en lag); föra bakom
ljuset. Jfr Illusion.
Illuminatio’n, il luminer ing (av lat.
illu-mina’re, upplysa), festlig upplysning. — Konsthist.
I. betecknade i äldre tider konsten att förse en
skrift med upplysande bilder i teckning och särsk.
i målning samt förgyllning; att illuminera betydde
urspr. att belägga med guld, vilket utmärkte
såväl dagersidan som det ideala rummet.
Illumina-tionskonsten, som florerade särsk. under medeltid
och renässans, utövades av illuminatorer —
el. illustratörer —, vilka oftast voro
klosterbröder, särsk. under den äldre medeltiden.
Emellertid började redan under 1200-talet även lekmän
— som tills, med andra konsthantverkare bildade
skrån (t.ex. i Paris) — att ägna sig åt i. som yrke.
Jfr Bokillustration och Miniatyrmåleri. E.IV.
Illumina’torden grundades 1776 av jur. prof, i
Ingolstadt A. Weishaupt. Uppfostrad av jesuiter
hade denne dock tidigt kommit i strid med dessa,
och fylld med äregiriga planer ville han
upprätta en orden, vilken med jesuiterna som förebild
skulle kämpa för andlig frihet. Särsk. ville den
vända sig till unga akademiker, som skulle få sin
utbildning, obehindrade av alla traditionella band.
I. hade 3 huvudgrader, som sedan bestodo av
flera undergrader: 1) förberedelsen el.
plantskolan, 2) mureriet, det symboliska och skotska, 3)
mysterierna. I i:a huvudgraden ville man få in
ungdomen så fort som möjligt för att uppfostra
den till sedlig fullkomning och vidsynt bildning.
I. anslöt sig mycket nära till frimureriet och
värvade sina anhängare huvudsaki. i dess kretsar;
flera tyska hertigar och prinsar slöto sig också
till den. Den fick dock snart även fiender, icke
minst bland rosenkreutzarna, vilka jämte
jesuiterna kraftigt bidrogo till ordens fall. Redan 1784
utfärdade kurfurst Karl Theodor av Bayern ett
förbud mot hemliga sällskap. En störtflod av
skrifter, huvudsaki. förf, av rosenkreutzare, anföll
I. och pådiktade den allehanda politiska
förbrytelser. Weishaupt måste fly, och medl. häktades
el. försvunno. 1906 grundades en ny
illuminator-den i Tyskland, som utgav sig för att vara en
forts, av den gamla, utan att dock några verkliga
föreningsband dem emellan finnas. Efr.B.
Illumine’ring, se Illumination.
Illusio’n (av lat. illu’dere, föregyckla). 1)
Fil.-psykol., gyckelbild, självbedrägeri, vanl. omedvetet
sådant; falsk uppfattning av sinnesåskådningar
genom omdanande och förryckande inverkan av
föreställningar (jfr Assimilation och Hallucination).
I. förekommer även på omdömeslivets och
karak-tärslivets områden, på det senare särsk. som
bo-varysm. — Inom estetiken har
illusionsbe-greppet tillmätts grundläggande betydelse hos
bl.a. Konrad Lange med hans lära om
skönhets-njutningen som medvetet självbedrägeri. —
Illusionism, den kunskapsteoretiska åsikten, att
yttervärlden endast är ett sken. Vedafilosofien,
buddismen och A. Schopenhauer företräda denna
uppfattning (”Mayas slöja”). Jfr Fiktion. N.
2) Fysiol., psykiatr., sinnesvilla, som innebär en
felaktig tolkning av något med sinnena iakttaget.
I. kunna vara enkla fysiologiska företeelser, s.k.
optiska villor*. Större betydelse har det slag
av i., som har sin grund i otydliga och
ofullständiga iakttagelser, vilka sedan kompletteras av
fantasien. I ett skumt rum uppfattas kanske en
rock och en hatt på en krok som en
samman-hukad mörk skepnad; i det mekaniska bullret
från en maskin tycker man sig urskilja
sjungande stämmor. Särsk. är benägenheten för i.
stor hos personer, som under inflytande av en
affekt ha sin uppmärksamhet ensidigt riktad åt
ett bestämt håll. Den som ängsligt fruktar att
bli överfallen, skymtar misstänkta personer
överallt. Även trötthet befordrar i. Vid psykiska
sjukdomstillstånd, särsk. vid utpräglade
sinnessjukdomar, förekomma ofta mycket livliga i. I sht’ är
detta fallet, där medvetandet är omtöcknat el.
affekterna sjukligt stegrade. I sistn. fall, t.ex. vid
djupa depressioner, omtolkar patienten stundom
alla företeelser i yttervärlden i enlighet med sin
sjukliga känslostämning. T.V.Sn.
Illusionist’, trollkonstnär, magiker.
Illusionslek, pedag., se Lekteori.
IllusoTisk, som ger (fullkomlig) illusion,
förvillande lik; gäckande, skenbar.
Illus’ter (lat. illu’stris), lysande, frejdad.
Illustrated London News [ill’astr€itid hm’dan
njo’z], Englands äldsta illustrerade veckotidning,
— 187 —
- 188 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
