Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Illustrated London News - Illustration - Illustration, L’ - Illustrera - Illustrerad tidning - Illusteret Nyhedsblad - Illustreret Tidende - Illustrirte Zeitung - Illustris - Illuvialbildning, illuvialhorisont - Illyricus - Illyrien - Illyrisk - Illyriska halvön - Illyriska språk - Illyrism - Ilmajoki - Ilmari, Ilmarinen - Ilmarsch - Ilmatar - Ilmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILMEN
med ypperligt bildmaterial till dagshändelserna,
grundad i London 1842 av boktryckaren Herbert
Ingram.
Illustratio’n, se Bokillustration och
Miniatyrmåleri samt Kliché m.fl. sådana art.
Illustration, LT. [lilystrasjåt)’], fransk
illustrerad veckotidn., grundad i Paris 1843 av J. B. A.
Paulin, var länge Frankrikes största publikation
av detta slag. I. upphörde under den tyska
ockupationen under 2:a världskriget men ersattes
efter befrielsen 1944 av ”France-Illustration”.
Illustre’ra (lat. illustra’re, belysa o.d.), förse med
bilder el. planscher el. figurer; belysa (med
exempel) ; ge glans åt.
Illustrerad tidning, politisk och litterär
veckotidning, grundad 1854 i Stockholm av J. F. Meyer
och P. E. Svedbom, utgavs 1854—66, redigerades
av bl.a. A. Blanche (1856—63) och J. G. Carlén
(1864—66), med bidrag av bl.a. W. v. Braun,
Fredrika Bremer, C. V. A. Strandberg, samt
illustrerades med träsnitt och stentryck. ”1.” fortsattes 1867
av ”1., den gamla” (red. C. H. Rydberg), som dock
endast bestod detta år.
Illusteret Nyhedsblad, veckotidning, utg. i
Kristiania 1851—66, var på sin tid Norges mest
betydande litterära organ. Bland red. och
medarbetare märkas P. Botten-Hansen, Henrik Ibsen,
Björnstjerne Björnson och Jonas Lie.
Illustreret Tidende, dansk illustrerad
veckotidning (1859—1924).
Illustrirte Zeitung [ilostrfrta tsai’tot)], tysk
veckotidning, utg. 1843—1944 av J. J. Webers
förlag i Leipzig. I. var den första mera
betydande illustrerade tidn. i Tyskland.
Illu’stris (lat.), lysande, berömd, vid
Diocletia-nus’ och Konstantin den stores hov titel, buren
av den högsta ämbetsmannaklassen, under
medeltiden ofta av hertigar, grevar och biskopar,
senare titel på berömda män över huvud.
Superla-tiv: illustriss’imus.
Illuvia’lbildning, illuvialhorisont, nivå
i en markprofil, där i det nedsipprande vattnet
lösta ämnen utfällas, så att ett hårt lager bildas
av al el. ortsten*, alltefter de upplösta ämnenas
beskaffenhet, humus-, järn- el. lerortsten. Jfr
Eluvialhorisont.
Illyr’icus, -a, -um (lat., illyrisk), artnamn på
växter, åsyftande, att arten förekommer i Illyrien.
IllyTien (grek. Illyri’a, lat. IllyPicum), i antiken
beteckning för Adriatiska havets ö. kustland från
Istrien i n. till Epirus i s. och med en
utsträckning inåt, som ung. når linjen Drava—mellersta
Donau—Morava. — I. beboddes i forntiden av
de till den indoeuropeiska språkstammen hörande
illyrerna, efter vilka det fått sitt namn. I:s äldre
historia är föga känd. Täml. tidigt grundades vid
kusten grekiska kolonier (Apollonia, Epidamnos).
Till följd av det florerande sjöröveriet
in-grepo romarna i landet och besatte o. 230
f.Kr. strategiskt viktiga punkter vid kusten. Det
romerska herraväldet utbyggdes ytterligare under
de följ. årh. Först kejsar Augustus införlivade I.
definitivt i romerska riket och bildade inom detta
prov. Illyricum, vartill senare även räknades
Raetien, Pannonien och Noricum. 395 kom n. I.
under västromerska, s. I. under östromerska
riket; det förra bildade efter Västrcms fall 476
ett eget kejsarrike under Julius Nepos*. 480 kom
I. i sin helhet under östromerska riket. Under
600-talet tillhörde I. avarernas välde; samtidigt
invandrade slaviska folkstammar i området och
gåvo åt detsamma dess delvis ännu bestående,
ytterst heterogena folkstruktur. Samtidigt
försvann namnet L; i dess ställe trädde
beteckningarna Albanien, Bosnien, Serbien, Dalmatien,
Kroatien. — Termen I. återupplivades, då Napoleon
av de från Österrike 1809 erövrade, före 1798
delvis under Venedig lydande prov. Krain,
Kärnten, Istrien, Kroatien v. om Sava och Dalmatien
bildade Illyriska provinserna. På
Wien-kongressen 1815 tillerkändes dessa områden
Österrike under namnet Konungariket L;
1849 omvandlades det till kronländerna Krain,
Kärnten, Görz med Gradisca, Istrien och
Dalmatien. Detta område är numera uppdelat
mellan Italien, Österrike, Jugoslavien och fristaten
Trieste. [C.F.]B.
IllyTisk kallas i egentlig mening det gamla
Illyriens befolkning, som talat ett fragmentariskt
bevarat indoeuropeiskt språk. Oegentligt har ordet
brukats även om den sydslaviska folkstammen i
nutiden och spelat en roll i Österrikes
folkstridigheter i förra hälften av 1800-talet, då den s.k.
illyriska rörelsen (i 1 1 y r i s m e n) igångsattes av
Ljudevit Gaj och greve Janko Draskovic bland
serbokroaterna med syfte att genom utbildandet
av ett gemensamt språk politiskt och kulturellt
samla de sydslaviska stammarna. Det serbiska
språket är emellertid icke en avkomling av det
gamla illyriska, möjl. är albanesiskan detta (men
frågan är omtvistad). Agr.
Illyriska halvön, äldre benämning på
Balkanhalvön.
Illyriska språk, numera utdöd indoeuropeisk
språkgrupp, vars område var Adriatiska havets
ö. kustländer samt Italien, där venetiskan
och messapiskan (se Italiens fornspråk)
anses ha tillhört densamma. De tvenne sistn. äro
kända genom inskrifter, eljest äro i. bekanta blott
genom glossor och ortnamn. Med stöd av de
sistn. har man velat utvidga i:s område till att
omfatta ej blott Pannonien och Noricum utan
även nuv. Böhmen, s. Polen och ö. Tyskland;
materialet är dock i sin föreliggande form
mångtydigt, och det är svårt att avgränsa det illyriska
elementet från det trakiska och ev. andra numera
okända indoeuropeiska språkgrupper tillhörande
element. En avläggare av i. anses den moderna
albanesiskan vara, dock på ej fullt säkra
grunder; i varje fall ingår illyriskt språkmaterial
i albanesiskan. C.F.
Illyrism’, se Illyrisk.
11’majoki, kommun i Finland, se Ilmola.
Il’mari, I l’m a r i n e n, se Finsk mytologi och
Kalevala.
Ilmarsch, fra. marche forcée, kallades tidigare
sådan marsch, som pågick avbruten endast av strängt
nödiga raster och utan rastdagar, tills
marschmålet nåtts.
11’matar, fi. myt., se Kalevala.
Ilmen, sjö i Leningradcmrådet, s. om
Nov-gorod; 18,3 m ö.h., 1,125 km2, största djup
5,4 m. I. avrinner norrut till Ladoga genom
Vol-chov. Vattenståndet och därmed även arealen
upp
— 189 —
— 190 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
