Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Immersionssystem - Immigrant - Immigration - Immigrera - Imminent - Immingham - Immission - Immobil - Immoralisk - Immorteller - Immun - Immunisering - Immunitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IMMUNITET
Immersionssystem, se Mikroskop.
Immigrant’, invandrare, se Immigration.
Immigratio’n (av lat. immigrare, se Immigrera),
invandring, motsatsen till emigration. Med
immigrant el. invandrare, till åtskillnad
från andra utländska resande, ss. turister,
studerande, handelsresande, affärsmän o.a. på
tillfälligt besök, förstås i allm. en person, som
inflyttar i riket för att där slå sig ned. I
lagstiftningen (se Utlänning) definieras begreppet
immigrant något olika i olika länder, men i regel
åsyftas personer, vilka ämna slå sig ned för
längre tid el. som i landet söka el. erhållit
anställning, därvid ibland också för kortare tid. I
USA skiljes jämlikt 1924 års invandringslag på
två olika slag av immigranter, non-quota
immigrants och quota immigrants. Till det förra slaget
räknas (utom barn och hustrur till medborgare i
USA och immigranter, som återvända efter
tillfälligt besök i utlandet, ävensom immigranter,
födda i andra amerikanska länder el. besittningar)
särsk. studerande, vilka ämna bedriva studier vid
läroanstalt i USA, samt personer, vilka under
minst 2 år före inresan verkat som präster el.
akademiska lärare, med åtföljande hustrur och
ogifta barn under 15 år. Alla andra immigranter
äro quota immigrants, och för dessa gälla särsk.
stränga restriktioner med hänsyn till det antal,
som beviljas inresetillstånd. Detta antal regleras
i förh. till ett särskilt, för varje främmande land
fixerat tal (quota), som står i proportion till
antalet i USA bosatta personer av ifrågavarande
nationalitet, räknat efter födelselandet. Dessa
regler ha tillämpats med stor stränghet i syfte
att starkt begränsa den transatlantiska
invandringen till USA (jfr Utlänning).
I. till Sverige har varit förhållandevis obetydlig
och i allm. uppgått till 6,000—8,000 årl. och,
bortsett från decenniet 1931—40, regelbundet
understigit emigrationen. Till stor del ha också
immigranterna utgjorts av återvändande
emigranter. Invandringen har därför icke utgjort något
större problem för Sverige, även om tidvis vissa
skärpningar av invandringsmöjligheterna
företagits, bl.a. genom rigorösare passföreskrifter och
bestämmelser om arbetstillstånd. Sådana
skärpningar företogos under 1 :a världskriget och i
samband med de statsomvälvningar i Europa, som
inledde 2:a världskriget. — Som ex. på
invandringens karaktär må följ, siffror för perioden 1931
—40 anföras, vilka mycket nära sammanfalla med
siffrorna för perioden 1921—30.
Enl. den officiella statistikens siffror uppgingo
immigranternas antal till något mer än 62,000
personer med ung. jämn fördelning på de båda
könen. Omkr. hälften kommo från andra
europeiska länder och den övriga delen nästan
uteslutande från USA och Canada. Av invandringen
från andra europeiska länder kommo 18,000 från
Norge, Danmark och Finland, medan o. 6,000
kommo från Tyskland. En stor del av
immigranterna var av svensk nationalitet; så var
särsk. fallet med invandrarna från USA. Till
jämförelse må nämnas, att 1930 funnos i Sverige
något mer än 60,000 personer, födda i utlandet,
varav hälften voro födda i annat skandinaviskt
land och något mer än 8,000 i USA el.
Tysk
land. Antalet utländska undersåtar, bosatta i
Sverige, var dock vid samma tidpunkt endast något
mer än 16,000.
Efter 2:a världskriget ha förhållandena i
immi-grationsavseende förändrats. Omvälvningarna i
Europa ha föranlett uppkomsten av nära 1 mill.
displaced persons* (flyktingar), som icke kunna
återvända till sin gamla hemstat el. hemort och
som till större delen leva i flyktingläger. I USA
ha planer utarbetats för att bereda åtskilliga av
dessa flyktingar tillfälle att immigrera till USA.
— I. till Sverige har efter kriget stigit avsevärt
och under vart och ett av åren 1946 och 1947
uppgått till mer än 30,000 pr år. Antalet
utlänningar i Sverige vid årsskiftet 1948/49 beräknas
ha uppgått till o. 167,000 personer, varav bortåt
hälften av skandinavisk nationalitet och o. 25,000
från de baltiska staterna. [S.D.W.]Q.
Immigre’ra (lat. immigra’re), inflytta, invandra.
Motsats: emigrera. — Immigrant’,
invandrare. Se Immigration.
Imminent’ (lat. imm’inens), överhängande,
hotande.
Immingham [imm’ixjam], hamn i Lincolnshire,,
ö. England, vid s. stranden av Humber, 6 km n.v.
om Grimsby; 2,423 inv. (1938). Hamnen anlades
1906—12; kan besökas av fartyg oberoende av
tidvattnet.
Immissio’n (av lat. immitt’ere, skicka in, sätta i
besittning), i tysk rätt samt i svensk under
1600-talet: ämbetsåtgärd, varigenom någon insättes i
ämbete el. tilldelas besittning av fastighet. I nyare
tysk och svensk rätt talas om i. av
imponderabi-lier*, d.v.s. den menliga inverkan, en fastighet el.
dess innevånare röna från grannfastighet genom
damm, rök, sot, ånga, värme, buller, skakning,
illaluktande el. giftiga gaser o.d. Med den
stegrade industrien i samhällena ökas i. En slutgiltig
lösning av de därigenom framväxande
intressekonflikterna mellan olika fastighetsägare har icke
givits, och Sverige saknar direkta lagbestämmelser,
men förbud mot i. kan åtm. delvis vinnas genom
hälsovårds- och brandstadgorna m.fl. Jfr
Bullerlagen och Grannelagsförhållanden. — Litt.: S.
Ljungman, ”Om skada och olägenhet från
grannfastighet, ett bidrag till läran om i:s rättsliga
behandling” (1943). K.
Immobi’1 (lat. immo’bilis), orörlig; orustad, ej på
krigsfot. — I m m o b i’l i a (lat.), fast egendom.
Immora’lisk, begagnas som liktydigt än med
omoralisk, än med amoralisk*; sammaledes i
m-moralism och immoralitet.
ImmortelVer (av fra. immortel, lat. immorta’lis,
odödlig), evighetsblomster*.
Immu’n (lat. immu’nis, fri, utan del i), med.,
oemottaglig för vissa smittoämnen o.d., se
Immunitet.
Immunise’ring, med., se Immunitet.
Immunite’t (lat. immu’nitas, frihet). 1) Jur.,
under senantiken och den äldre medeltiden åt viss
jordegendom el. dess ägare genom särskilt
privilegium meddelad befrielse från intrång av
statliga myndigheter, rätt att förvägra ämbetsmän
tillträde för utövande av ämbetsåtgärd, t.ex.
skatteindrivning, domsrätt. Särsk. kyrkliga inst. el.
personer åtnjöto länge i., senare frihet från offentliga
— 201 —
— 202 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
