Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Impopulär - Import - Importants, Les - Importförbud - Importkontingent - Importmärkning - Importreglering - Import unique - Importör - Imposant - Impotens - Impraktikabel - Impregnation - Impregnering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IMPREGNERING
Impopulä’r (fra. impopulaire-, jfr Populär), ej el.
illa omtyckt, misshaglig (för allmänheten), illa
sedd (av de flesta). — Subst.: impopularit e’t.
Import [-årt’] (av lat. importa’re, införa),
införsel av varor från utlandet till det egna landet;
importera, införa varor; importör, person
el. företag, som importerar el. förmedlar i. för
annans räkning. Jfr Export och Transitohandel.
— Om i :s nationalekonomiska
betydelse se Handelspolitik och Utrikeshandel. Om
Sveriges i. se Sverige, handel.
Importants, Les i. [lez ätJpårtat)’] (fra., ”de
viktiga”), en grupp av politiskt missnöjda i
Frankrike, vilka efter Ludvig XIII:s död 1643
ville förmå förmyndarregenten för Ludvig XIV,
Anna av Österrike, att tränga tillbaka Richelieus
forna förtrogna från inflytande. Bakom detta
krav låg yrkande på en fullständig omläggning av
både den inre och den yttre politiken. Man ville
gripa tillbaka till tiden före Richelieus
maktperiod i förvaltningen. Utrikespolitiskt önskade
i. fred och förbund med Habsburg samt hjälp
åt Karl I i England. Av sina motståndare
kallades anhängarna av detta program i. I sept.
1643 lät drottning Anna fängsla ledaren,
Beau-fort*, och avlägsna övriga inflytelserika medl.
av i. från hovet. Jr R.
Importförbud, författningsenligt förbud mot
införsel av en vara, ev. med undantag för import
för vissa personers el. sammanslutningars
räkning el. med möjlighet till införsel av varan
efter särskilt tillstånd (licens) av myndighet el.
på särskilda villkor. Ett system med i. användes
under merkantilismens tidevarv för uppnående av
en aktiv handelsbalans men frångicks sedermera.
Efter 1 :a världskriget infördes i. i åtskilliga
länder. I Sverige förekom då i. endast i ett fall,
näml, på guld V4 1924—31/s 1930. Under och
efter 2:a världskriget utfärdades i
valutabespa-rande el. handels- och prisreglerande syften en
mängd i regel villkorliga i., varjämte i. på guld
återinfördes i okt. 1944. Genom
valutaförordningen 25/2 1940 inskränktes rätten att införa
betalningsmedel och värdepapper. F.n. (1949)
gäller allmänt i. enl. k.k. 14/s 1947, tillkommet på
gr. av den starka minskningen av landets
tillgång på utländska valutor, särsk. s.k. hård valuta.
Importlicenser lämnas dock i begränsad
omfattning under hänsynstagande till handelsavtal. Jfr
Handelspolitik, sp. 964, 967. Förutom
ovannämnda i. finnas en mängd importrestriktioner,
som stipulerats av andra anledningar,
sociala, sanitära el. ekonomiska, näml, av hänsyn
till allmän säkerhet (betr, krigsmateriel och
explosiva varor), för förhindrande av
alkoholmissbruk el. spridning av farsoter, djur- och
växt-sjukdomar, i och för monopolisering av viss
försäljning (betr, rusdrycker, tobaksvaror, socker) el.
för att förbehålla vissa varuslag åt auktoriserade
försäljare (betr, apoteksvaror, giftiga ämnen,
nar-kotica, fosterfördrivande medel). En del villkorliga
i. avse att säkra en viss kvalitet hos
importvarorna (betr, vissa lädersorter, skodon, arbeten
av ädla metaller, vissa frösorter). Besläktad
med i. är importreglering (se Jordbrukspolitik).
I. finns även på varor med oriktig
ursprungsbe-teckning. G.An.’
Importkontingent, största mängd av viss vara,
som får importeras, kan ant. fastställas generellt,
så att mer än en viss kvantitet av en vara över
huvud ej får importeras, el. bestämmas i
relation till ett visst land (jfr Handelspolitik).
Importmärkning, se Ursprungsbeteckning.
Importreglering, se Handelspolitik och
Jordbrukspolitik.
Import unique [äopå’r ynikk’J (fra., ensam
skatt), nationalek., se Fysiokrater. Jfr Single tax.
Importö’r (fra. importeur), se Import.
Imposant’ [även: -sagt’], imponerande,
aktnings-bjudande, överväldigande.
Impotens’ (lat. impoten’tia), eg. oförmåga,
användes nästan uteslutande om oförmåga i
sexuellt avseende. I. kan bestå i i. generan’di, d.v.s.
för mannens vidkommande oförmåga att befrukta
ett kvinnligt ägg, för kvinnan oförmåga att
producera ägg el. att befordra dem till det ställe, där
de kunna befruktas. Från denna i. bör skiljas
i. coeun’di, som innebär oförmåga till samlag, oaktat
de för befruktning nödvändiga könscellerna, ägg
och sädeskroppar, förefinnas. Orsakerna till i.
kunna vara medfödd missbildning, genomgången
inflammation el. andra sjukdomar, psykisk hämning
m.m. I många fall kan i. botas. — Adj.:
impotent’. — Litt.: N. Nielsen, ”1.” (1946). E.E-M.
Impraktika’bel (fra. impracticable), som icke
låter omsätta sig i praktiken, outförbar; förr även
om väg o.d.: ofarbar.
Impregnatio’n, miner., då en mineralsubstans i
fint fördelat tillstånd utfyller alla fina porer och
håligheter i en bergart.
Impregnering [-nje’- el. -rjne’-] (av lat.
im-praegna’re, befrukta), behandling av fasta, ofta
fibrösa material, ss. vävnader o.d., med vissa
ämnen i syfte att bibringa materialen
egenskapen att vara luft- och vattentäta, eldfasta el.
göra dem motståndskraftiga mot röta, bakteriers
inverkan m.m. För ernående av luft- och
vattentäthet överdrages materialet på ena el. på
båda sidorna av ett skikt, som är ogenomträngligt
för luft och väta. Skiktet genomtränger materialet
och omsluter porerna samt gör det hela tätt.
Härvid ant. bibehåller det ursprungliga materialet
delvis sin art, t.ex. segelduk, luftballongtyg, el.
ändrar det ofta fullständigt karaktär, t.ex.
lino-leum, vaxduk, taft. För ernående av dessa nya
egenskaper användas vid i. olika medel, ss. oljor,
vanl. linolja, fett, harts m.m., likaledes alltefter
arten av luft-, resp, vattentäthet kautschuk,
gutta-perka, balata och även viskosa lösningar el. lim,
kasein, de senare dock först sedan de på lämpligt
sätt härdats. Stundom begagnas ävenledes asfalt
och tjära. När det gäller porösa vattentäta
vävnader, indränkes materialet med vissa
lösningar, som ant. själva verka bortstötande på
vatten, t.ex. fett, paraffin i bensol, el. också i sig
innehålla sådana beståndsdelar, som efter
intorkning el. efter särskild mekanisk el. kemisk
behandling stöta bort vatten, t.ex. aluminiumacetat
el. aluminiumformiat. — För att impregnera
vävnader, papper, trä etc., så att de bli eldfast a,
användas som regel saltlösningar, vilka ant.
indränkas i el. strykas på materialet. Två olika
typer av salter begagnas. Den ena typen bildar
själv kvävande gaser (ss. ammoniak, koldioxid),
— 217 —
— 218 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
