- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 14. Högbo - Johansen /
239-240

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Index

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDEX

vara, en hushållsbudget, och beräknar, vad denna
budget kostar i inköp under basåret och vid
senare tillfällen. Kvoten mellan dessa summor,
multiplicerad med 100, blir indextalet. — Då
konsumtionsvanorna snabbt ändras vid kraftiga
prisstegringar (el. vid ransoneringar), är formeln
icke fullt invändningsfri. Om förbrukningen av
en vara är stor under basåret men sedan minskar
till en obetydlighet, bli eventuella prisändringar
för denna vara praktiskt betydelselösa men
inverka det oaktat vid beräkningen. Sådana
olägenheter motverkas delvis genom användandet av
en något olikartad formel (Paasches indexformel):
yr ,

La = loo „ 1 \ där kvantitetstalen q. icke
hän-10 SpoQi

föra sig till basåret (0) utan till förbrukningen
under det år (i) indextal avser. Man observerar
konsumtionsvanornas förändringar och justerar
talen qt i enlighet därmed. I tider av kraftiga
prisstegringar ger Paasches formel vanl. lägre värden
än Laspeyres formel, då konsumtionen förskjutes
mot de varor, där prisstegringarna äro mindre
kännbara. — En tredje metod för beräkning av
indextal under en följd av år är
”kedjeindex-metoden”. Man utgår från basåret (0) med dess
priser p0 och förbrukade kvantiteter q0 och
beräknar ett indextal I10 vid en senare tidpunkt (i)
enl. Laspeyres formel. Därefter justeras budgeten
efter konsumtionsvanornas förändring till nya tal
qv och för en senare tidpunkt (2) beräknas ett
prisindex Z21 med utgångspunkt från tidpunkten
1 enl. Laspeyres formel, där indices 1 och 0 ersättas
med indices 2 resp. 1. De båda prisindextalen, som
uttrycka ändringen dels från tidpunkt 0 till tidpunkt
1, dels från tidpunkt 1 till tidpunkt 2,
multipliceras (kedjas) därefter tillsammans, och man får
ett uttryck för prisstegringen från tidpunkt 0 till
tidpunkt 2: 72ft = 100 • —-21. Emellertid kan
100 100

knappast någon fullt invändningsfri indexformel
konstrueras.

Särsk. aktuella ha prisindexberäkningar blivit
under de båda världskrigen och de därmed följ,
rubbningarna i det allmänna prisläget.

Partiprisindex ha dock regelbundet
beräknats långt före i:a världskriget. Så har den
engelska tidskr. ”Economist” publicerat dylika
sedan 1868, och det s.k. Sauerbecks prisindex, som
infördes 1886, har förts tillbaka till 1818. Nu för
tiden utarbetas partiprisindex i de flesta länder
månadsvis med åren närmast före 1 :a världskriget
som bas. Såväl officiella myndigheter som
enskilda företag el. personer, särsk. större tidn. och
banker, ha låtit utarbeta och publicera dyl. serier.
Redogörelser för viktigare serier och för det
material, som använts, ävensom för de
beräkningsmetoder, som tillämpats, lämnas i flera böcker;
särsk. har Internationella arbetsbyrån i sina
publikationer lämnat systematiska beskrivningar
häröver och upptagit metodproblem till behandling.
— I Sverige har Kommerskollegium sedan 1922 i
tidskr. ”Kommersiella meddelanden” publicerat ett
månatligt partiprisindex, och redan dessförinnan
hade G. Silverstolpe i ”Svensk finanstidn.”
framlagt ett dylikt. Retrospektiva dyl. serier ha för
tiden 1866—1913 framlagts av K. Ämark.
Kommerskollegiums partiprisindex grundas på
pris

uppgifter från ett antal grosshandelsfirmor o.a.
och omfattar priser på såväl råvaror och
halvfabrikat som färdiga produkter.

Detalj handelsprisindex utarbetas i
Sverige av Socialstyrelsen och publiceras i
”Sociala meddelanden”. Prismaterialet insamlas av
ombud i numera 60 orter, främst samtliga större
städer och ett urval av de mindre städerna men
även ett fåtal andra orter, och avser främst
livsmedel, bränsle och lyse. Ett årsindex häröver
samt över hyrespriser publicerades redan före
i:a världskriget med 1905 som basår. Numera
publiceras indextal för livsmedel, bränsle och lyse
månadsvis med både 1914 och 1935 som basår.
Härtill ansluter sig ett indextal för allmänna
levnadskostnader, levnadskostnadsindex. I G.
Myrdals ”The Cost of Living in Sweden 1830—193°”
(i ”Stockholm Economic Studies”, 1933) har
indextal beräknats jämväl för åren 1830—1913.

Socialstyrelsens
levnadskostnadsindex- omfattar huvudparten av de i ett s.k.
normalhushåll ingående utgiftsposterna. De
förbrukade kvantiteterna för olika varor ha erhållits
genom s.k. budgetundersökningar, varvid ett
antal hushåll i enklare villkor fört noggranna
anteckningar i hushållsböcker om inköp och
förbrukning under ett år. Budgetundersökningar
ha utförts bl.a. 1913—14, 1922—23 och 1933. Den
sista undersökningen omfattade o. 1,200 hushåll,
huvudsaki. familjer med barn ur arbetarklass
och lägre tjänstemannaklass. Under 2:a
världskriget ha konsumtionsvanorna observerats genom
ett flertal enklare hushållsundersökningar.
Socialstyrelsens levnadskostnadsindex av 1914
(basår) grundades först på budgeten av 1913/14.
Efter 1935 omlades beräkningen med anpassning
till den vid budgetundersökningen 1933
konstaterade förbrukningen. Man har därefter två serier
av indextal, det ena med 1935 som basår (1935
= 100), det andra alltjämt med 1914 som basår,
men det senare indextalet är endast det förra
indextalet uppmultiplicerat med värdet för 1935
i 1914 års serie. — I samband med
krigsutbrottet 1914 har beräkningsmetoden underkastats
åtskilliga modifieringar, framför allt med hänsyn
till ransoneringar o.a. förskjutningar i
konsumtionsvanorna. Bl.a. ha olika livsmedelsrabatter
för begränsade befolkningsgrupper medtagits i
beräkningen. Efter en större utredning
(”Betänkande ang. levnadskostnadsindex”, i SOU,
1943:8) beslöts en övergång till kedjeindex, och
vid varje årsskifte modifieras budgeten med
hänsyn till de troliga förskjutningarna.

Levnadskostnadernas förändringar 1914—48
framgå av nedanstående tab. Förutom det
totala levnadskostnadsindex uträknas indextal för

Levnadskostnadernas förändringar i Sverige 1914—48.

Ar [-Bostad Livsmedel-] {+Bo- stad Livs- medel+} Bränsle Lyse [-Beklädnad-] {+Bekläd- nad+} övriga
utgifter Totalt
1914 (juli) 100 100 100 100 100 100
1919 124 317 335 331 217 268
1935 199 128 137 167 174 155
1939 198 148 153 185 184 169
1942 200 207 243 304 246 232
1945 203 203 249 296 258 233
1948 212 231 265 305 272 252

— 239 —

— 240 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 22 02:51:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-14/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free