Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indemnitet - Indenhartser - Indépendance belge, L’ - Independence day - Independenter - Independent Labour Party - Independent Order of Good Templars, The - Indeterminism - Index
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDEX
om det arvode en folkrepresentant erhåller för
fullgörandet av sitt uppdrag. J.E.N.
Inde’nhartser, kem., se Kumaronhartser.
Indépendance beige, LT. [lätJdepaodarfs bälz’]
(fra., ”den belgiska självständigheten”), belgisk
liberal tidning, grundad i Bryssel 1831 under
namnet ”LTndépendant”; den fick under
familjen Bérardis ledning stort inflytande.
Independence day [indipen’dans dei’], den ih,
USA:s nationaldag till minne av
självständighets-förklaringen 1776.
Independen’ter (till lat. in-, icke, och dep
ende’-re, bero av), oavhängiga. — 1) I. (eng. the
inde-pendents), engelsk-amerikansk beteckning för
anhängarna till det kyrkoideal, enl. vilket varje
församling (congregation; se Kongregationalism)
bildas genom frivillig anslutning och självständigt
bestämmer om lära, kult och disciplin.
Åskådningen framkom mot slutet av 1500-talet och
utbildades bl.a. av Robert Browne*, Henry Barrowe*
och John Robinson (ledare för en församling av
i. i Leiden, d. 1625). Cromwell sökte under sin
regeringstid införa independentisk kyrkoordning.
Sådan tillämpas nu mer el. mindre konservativt
av flera sekter och frikyrkosamfund. A.Mn.
2) L kallas medl. av Société des artistes
indé-pendants, en 1884 stiftad sammanslutning av
franska konstnärer. I:s främsta uppgift blev att i
opposition mot den officiella Salongen* årl.
anordna en egen utställning oberoende av skola och
utan jury (Salon des indépendants).
Independent Labour Party [indipen’dant lei’ba
pa’ti] (Oavhängiga arbetarpartiet), brittiskt
socialistiskt parti, grundat 1893 av bl.a. Keir Hardie.
I. associerade sig med Labour Party vid dess
grundande 1900 men bröt sig ut 1932 som ett
självständigt, radikalt och pacifistiskt parti
under ledning av J. Maxton. I förh. till sin ringa
storlek utövade det ganska avsevärt inflytande
men beslöt 1948 upphöra med sin politiska
verksamhet, enär det icke längre var representerat i
parlamentet. I. bör icke förväxlas med den 1949
bildade nya radikala vänstergruppen Labour
Independent Group. S.Br.
Independent Order of Good Templars, The I.
[öi indipen’dant å’do avv godd tem’plaz], se
God-templarorden, sp. 888.
Indeterminism’, fil., åsikten att viljan är fri;
motsats: determinism. En mera naiv i.
åberopade sig på vår omedelbara känsla av att handla
fritt och fattade viljan som oberoende av motiver
(li’berum arbifrium). En sådan i. som Kants
medger, att vi ej kunna bevisa viljans frihet, och finner
att, empiriskt sett, vi synas nödvändigt bestämda
av det starkaste motivet; vi måste dock antaga ett
fritt jag och urspr. fria handlingar som
förutsättning icke blott för moralen utan för medvetandet.
Jfr Kant. — Litt.: A. Fouillée, ”La liberté et le
déterminisme” (6 éd. 1912); H. Larsson, ”Viljans
frihet” (4 uppl. 1925). H.L.
Index (plur. index; av lat. index, plur.
in’di-ces, [an]visare), tecken, skala, förteckning,
register.
1) Antrop., se Huvudform.
2) Fys. A) Ett vid en graderad skala el. cirkel
anbragt avläsningsmärke. I. kan vara fast
och skalan rörlig, el. också tvärt om. Om i:s
noll
ställning ej sammanfaller med instrumentets
noll-läge, har instrumentet ett index fel, i vilket fall
en korrektion måste anbringas till avläsningarna.
Se även Nonie, Mikrometer och Spegelavläsning.
— B) Brytningsindex se Ljusbrytning.
3) Matem., tecken (siffror, bokstäver, accenter),
som fogas till bokstäver, betecknande storheter
av samma slag, för att skilja dessa från
varandra. I uttrycken a2 och x’ (utläses x prim)
äro 2 och ’ indices.
4) Statist. I statistiken är i. el. i n d e x t a 1
beteckningen för relationen mellan två storheter,
vilka i allm. dock icke stå i det förhållandet till
varandra, att det ena är en del av det andra. Så
använder man t.ex. i antropometrien indextal, som
uttrycka förhållandet mellan olika kroppsmått, ss.
huvudets längd, dividerad med dess bredd
(längden uttryckt i bredden som enhet), varvid kvoten
oftast multipliceras med 100. — I b e f o 1
k-ningsstatistiken användas indextal ofta vid
jämförelser mellan t.ex. dödligheten för olika
länder (områden) el. under olika tidsperioder i
samma land, varvid bl.a. de s.k. beräknade fallens
metod kommit till användning. Man beräknar
sålunda det antal dödsfall, som skulle inträffat
i ett land el. en grupp personer (t.ex.
livförsäk-rade), om en viss bestämd dödlighetstabell varit
rådande, och uttrycker det faktiskt observerade
antalet dödsfall i procent av det förväntade.
I. inom den ekonomiska statistiken. Det är
framför allt inom den ekonomiska statistiken, som i.
kommit till användning, särsk. för att uttrycka
genomsnittliga mått på prisförändringar. Man
beräknar särskilda indextal för grosshandelspriser
(partiprisindex), för detaljhandelspriser och
levnadskostnader, för export- el. importpriser, för
produktionskostnader, löner m.m. Man har
under nyare tid också beräknat indextal över
utvecklingen i andra kvantitativa förhållanden, ss.
produktionsvolym för olika varor, för
arbetslös-hetsfrekvensen m.m.
Indextalet (p r i s i n d e x) vill ange, hur
priset på en vara el. priserna på en grupp av varor
procentuellt sett står i relation till priserna för
samma varor vid en tidigare tidpunkt el. på
någon annan ort. När man följer prisnivåns
förändringar i tiden, kallas den tidpunkt, från vilken
jämförelsen sker, för beräkningens bas (basår,
baspriser), och ett indextal av 150 anger en
prisnivå, som ligger 50% över basårets nivå, medan
ett prisindex av 90 °/o anger en sänkning av
prisnivån med io°/o.
Beräkningsmetoderna för indextal ha stått
under livlig vetenskaplig debatt. Vill man
bestämma ett genomsnittstal för prisnivån för skilda
varor med sinsemellan varierande
prisförändringar, måste varorna tillmätas olika vikt alltefter
deras användning el. konsumtionen av dem. Ett
flertal formler ha därvid kommit till användning.
Den enklaste och tidigare mest använda formeln
V A
är Laspeyres formel: Z10 = 100 „ –-, där Iw är
indextalet, pQ betecknar priserna vid basåret (0)
och pi priserna vid den tidpunkt (1) indextalet
avser. Talen q# beteckna de
förbrukningskvanti-teter, som konstaterats för basåret. Man
bestämmer m.a.o. en serie kvantitetstal, ett för varje
— 237 —
— 238 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
