Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Ekonomisk geografi - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIEN
Tab. 4. Exportens och importens fördelning på
varugrupper 1946!47.
Varugrupp F t • Export 1 mill. rupee Import i mill. rupee
Livsmedel ................. 593,1 446,«
Råvaror ................. 1,060,5 739,1
Färdigfabrikat ...... ......1,479,6 1,671,4!
Tab. 5. Viktigaste export- och importvaror 1946/47.
Export Import
Varuslag Värde i mill. rupee Varuslag Värde i mill. rupee
Tab. 6. De viktigaste export- och importländerna
1946/47-
Export till Värde i mill. rupee । r Import fran Värde i mill. rupee
Storbritannien . 703,4 Storbritannien . 1,008,5
Förenta staterna 702,2 Förenta staterna 463,5
Ceylon ............ 140,3 Persien ........... 259,2
Australien ........ 110,8 Egypten ........... 127,0
Kina .............. 107,0 Australien ......... 99,4
Mellersta östern] 93,2 Canada ................... 67,1
(utanför L) mottog 1946 50,8% av exporten och
levererade 58,9 % av importen. V.Hn.
Religiösa förhållanden. I. är en värld, där
religionen spelar en stor roll och vida mer än i
västerlandet präglar det sociala och politiska livet.
I:s uppdelning i två stater, Indiska unionen och
Pakistan, följde huvudsaki. religiösa gränslinjer,
ehuru något exakt avskiljande av muhammedaner
och andra trosbekännare icke ägde rum och
knappast var möjligt. — Statistik för de nybildade
staterna Indiska unionen och Pakistan saknas ännu.
I det odelade brittiska I. fördelade sig religionerna
ung. efter följ, siffror: hinduer el. hinduister c:a
255 mill., muhammedaner c:a 95 mill. (73 °/o av
Pakistans inv. äro muhammedaner), kristna c:a
6,800,000, sikher c:a 5,700,000, jainister 1,450,000,
buddister 232,000, parser (zoroastrier) 114,000,
judar 22,000. Därtill komma c:a 25 mill. anhängare
av olika primitiva kulter (i äldre statistiska
uppgifter ”animister”). Denna statistik vilar på
självdeklaration ang. det samfund man anser sig
tillhöra och är på många punkter otillförlitlig. Särsk.
torde detta gälla antalet kristna, som torde vara
större, än ovan angivits. Specialstatistik från
olika tidpunkter anger antalet katoliker till
2,113,659 (1931), den unierade syriska kyrkans
anhängare 654,939 och övriga syrer 525,604 (s.å.),
anglikaner 533,180 (1921), presbyterianer 254,838
(s.å.), lutheraner 240,816 (s.å.), baptister 444,479
(s.å.) och metodister 208,135 (s.å.). De flesta
protestantiska kyrkorna i Sydindien ha sammanslutit
sig till ett samfund, Church of South India (se
Syd-indiens kyrka), under ledning av 14 biskopar.
Hinduism, jainism, buddism och en rad
primitiva kulter äro nationalindiska religionsformer, som
gå tillbaka till tiden f.Kr. Kristendomen kom i
sin syriska form tidigt till I. (se Tomaskristna),
islam infördes av de turko-mongoliska erövrarna
men vann stor anslutning bland den inhemska
befolkningen. Under de senaste 4 årh. har den
kristna missionen trängt in i landet. Men även
inom islam och hinduismen ha nya religioner el.
religionsformer uppstått. Typiska för I. äro
försöken att sammansmälta drag ur de traditionella
religionerna till nya skapelser. På sista tiden har
propagerats för hinduism av olika slag i Europa
och Amerika.
I:s äldsta kultur, den genom arkeologiska fynd
kända Induskulturen, har säkerligen ägt ett rikt
religiöst liv. Men så länge de skriftliga
dokumenten icke tolkats, är det omöjligt att bestämma
dess karaktär och diskutera dess ev. betydelse för
den senare indiska religionsutvecklingen. Icke
heller kan man med säkerhet avgränsa den
ursprungliga religionen hos de dravidiska folken.
Det är möjligt, att hinduismen påverkats av
dessas tro och kult. I alla händelser äro dyrkan
av gudabilder och förekomsten av tempel icke
från början utmärkande för den indoariska
hinduismen och kunna ha kommit från den äldsta
inhemska folkreligionen.
Den sedan forntiden dominerande religionen i
I. är den folkreligion, som de indoariska
invandrarna i 2:a årtusendet f.Kr. förde in i landet och
som man stundom kallar hinduism. Om dess
äldsta form finnas rikliga upplysningar i den
vediska litteraturen, vars äldsta delar, vissa hymner
i ”Rigveda” och ”Atharvaveda”, kunna gå tillbaka
till mitten av detta årtusende. Den vediska
litteraturen omfattar poetiska och prosaiska texter,
som använts vid det religiösa årets olika högtider,
och kommentarer och utläggningar i anslutning
till dessa ritualtexter. Ingen forntida religion är
känd så i detalj som den fornindiska. Den hade
en rikt utbildad kult och mytologi, grep in i och
behärskade hela samhällslivet och är ända in i
våra dagar oupplösligt förenad med bestämda
sociala förhållanden. Det religiösa livets
auktoriserade företrädare var bramanernas mäktiga
präststånd, men hela samhället var indelat i
klasser, i europeisk litteratur kallade kaster (sanskr.
varna, sedermera jäti), som ha sina bestämda
religiösa plikter. Typiskt för den vediska
ritualreligionen är vidare, att det religiösa stoffet bevaras
genom att läras utantill: den har inga heliga
skrifter, ej heller tempel el. gudabilder. Detta är
nedärvda, indoeuropeiska drag. Men även många
detaljer i kult och myt erinra om de äldsta
ira-nernas el. andra indoeuropeiska folks religion. —
Indoeuropeisk är sålunda grupperingen av den
högre mytologiens gudar i kategorier, som
motsvara den sociala strukturen: i spetsen stå
guda-konungarna Va runa och Mit ra; Vayu (eg.
vinden) och drakdödaren Indra, den
populäraste gudagestalten, företräda krigarståndets ideal;
brödraparet Aqvinerna, de grekiska
diosku-rernas motsvarigheter, och vissa kvinnliga
gudomligheter företräda hälsa, välgång och fruktbarhet
— 287 —
— 288 —
Jutevaror ........ 700,7
Te ............... 345,8
Råbomull ......... 279,2
Råjute ........... 191,3
Hudar och
skinn ........... 84,9
Frö, nötter och
oljeväxter .. 40,4
Spannmål och
baljfrukter .. 1,2
Oljor av olika
slag ........... 323,»
Maskiner ....... 326,8
Råbomull .... 259,2
Garner och
textilier ......... 250,1
[-Transportmedel-]
{+Transportme-
del+} ............ 165,8
Metaller ....... 159,0
Kemikalier .... 138,0
Verktyg och
instrument .... i77,o
Färgämnen .... n6,o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
